No Limit i Borås - gatukonstfestival: andra avsnittet

Avsnitt 1 hittar du här

Som jag förut skrivit har det varit gatukonstfestival "No Limit Street Art" i Borås. Festivalen avslutades med vernissage i söndags men konsten hänger ju kvar. I undersökningar har cirka 95 procent av boråsarna sagt att de vill ha kvar den. Då går stadsarkitekten Tomas Rossing ut och säger att det måste finnas byggnadstillstånd om de skall vara kvar efter årsskiftet. På honom verkade det som om det var närmast otänkbart att sådana beviljas.
- Kanske något verk kan få vara kvar.
Borås politiker var dock snabba - det är ju val i morgon - och förklarade att de kommer att bevilja byggnadstillstånd bara ansökan kommer in. Och ansvariga på kommunen bakom festivalen säger att sådana redan är klara att inlämnas. Så stadsarkitekten får tycka vad han vill. Konsten lär bli kvar tills dess att konstnärerna själva tröttnar eller fastighetsägarna gör det. Eller om tidens tand förstör konstverken.

Jag tog en förnyad promenad i går för att beundra verken. Nu var det inga byggnadsställningar framför och de var färdiga. Några orkade jag inte heller med förra gången så de kommer nu.

Först har vi Kobras fina porträtt av Alfred Nobel vid Sandwalls plats. 

Det var så här det började. För två år sedan gjorde Shai Dahan denna målning vid Sandwalls plats som ett led i den då pågående skulpturbiennalen. Dalahästarna har alltså funnits där ett tag och väckt boråsarnas och besökarnas uppskattning. Shai Dahan har nu varit curator för hela festivalen. 

I korsningen Göteborgsvägen-Alingsåsvägen finns Ektas målning. Lite att fundera över vad det föreställer. Men snyggt. 

Inte långt därifrån men fortfarande en bit från centrum på Västgötagatan finns Etam Crus verk. 

Och så den mest omtalade målningen. Den syns bra från motorvägen, riksväg 27/40 om man åker genom Borås österut. Konstnären är Carolina Falkholt, som mest är känd för sina vaginamålningar. Eller "graffittor" som hon själv kallar dem.  Fast jag undrar om man inte måste ha lite rubbad sexuell fantasi för att tolka bilderna så. Fast konstnären vet väl bäst.

 

Carolina Falkholt var lite sur över att hon skulle måla på en vägg där det fanns en elektronisk reklamskylt, som bland annat visade budskap från Sverigedemokraterna, och ville först inte göra sin målning. Hon ändrade sig dock och hon blev färdig lite sent, men då hade hon kommit på en bra hämnd. Varför inte komplettera snipporna med en snopp som pekar på skylten. 

Ollio (Jonathan Josefsson) har gjort ett fantastiskt fint mönster på en byggnad på Bergslena invid Knalleland. 

Sedan har vi den här målningen på Lilla Brännerigatan (en mycket trevlig gatumiljö även utan konst). Förra veckan hade konstnären Simple knappt börjat på sitt verk, eftersom han fick hoppa in sent som ersättare för Blek le Rat, som brutit benet. Så här fint blev det när det blev färdigt. 

 

Ett annat av Blek le Rats konstverk skulle ha utförts på en mur utmed Åsbogatan. Här fick Shai Dahans mamma, Nina Dahan, hoppa in som ersätter och resultatet blev detta.

SCB:s vägg på Arlahuset är nu färdig och visar detta vackra ansikte. 

Och på gaveln på Arlahusets andra sida kan jag en en gång beundra Natalia Raks ansikte bland näckrosorna.

På Bryggaregatan blev The London Police också färdiga med sitt konstverk. Snyggt men placerat bakom soptunnorna på en bakgård. Det var inte lätt att hitta en bra fotovinkel.

Nu har vi fått en vacker smyckad stad. Passa på att besök den. Åtminstone fram till årsskiftet lär målningarna få vara kvar - och sannolikt mycket längre. Det talas redan om en liknande festival nästa år. Det finns många väggar kvar som behöver prydas.