torsdag 28 augusti 2014

Alingsåsvägen i Borås avstängd

Alingsåsvägen i Borås är en av stadens mest trafikerade utfarter. I vanliga fall brukar det vara tjockt med bilar där. Så är det dock inte nu eftersom den är avstängd i sju veckor på grund av fjärrvärmearbeten. Biltrafiken tvingas till långa omvägar medan busstrafiken tvingas till trånga omvägar. Läs mer här

Jag gjorde ett besök i området för nästan en vecka sedan och bilderna får berätta.

Alingsåsvägen är alltså avstängd vid Byttorps vägport.

Det finns dock en passage så att arbetsfordon kan komma förbi. Givetvis även privatbilar som fuskar också men de lär inte komma så långt. Jag såg i alla fall ingen som inte respekterade skyltningen. 

Här har arbetet med fjärrvärmeledningarna påbörjats. 

Bussarna på linje 2, 8, 30 och 47 får i stället gå via Hästhagsgatan-Enandersgatan.  Den är utöver för bussar endast öppen för trafik till och från husen utmed gatan och angränsande gator.

Många fartgupp har anlagts på Hästhagsgatan för att hålla ned farten. Dessutom är det stannarförbud på hela gatan. Det smarta i att anlägga fartgupp på en gata som bara får trafikeras av bussar kan diskuteras. Det är tio gånger värre för bussföraren att köra över ett sådant än vad det är för bilföraren. Dagens lågentrébussar gör också att föraren sitter lika nära marken som en bilförare.
 

För att inte bilar skall falla för frestelsen att köra denna smitväg så har ett hinder som bara kan forceras av tunga fordon anlagts. Lastbilar kommer alltså över även om det inte är tillåtet för dem att köra där. Personbilar är dock chanslösa om det inte är någon som går ut och håller upp grinden. Det är naturligtvis inte heller tillåtet.

Bilderna berättar hur det fungerar. 
 
 

Även angränsande gator har stängts av för att inte genomfartstrafiken skall välja dessa i stället. Här ser det beskedligt ut men lite längre fram finns en rejäl avstängning. 

Några andra gator stängs av redan vid Hästhagsgatan och de som skall dit får köra omvägar via andra gator, som förhoppningsvis inte överraskande är avstängda. 

Hästhagsgatan och Enandersgatan är trånga för busstrafik och inte blir det bättre av den här tvära kurvan där gatorna möts. 


Bussföraren får använda ratten rejält men det går... 

... men om man får möte blir det trångt.

Men det gick bra det också. Borås Lokaltrafik har skickliga chaufförer. Fast det går förstås inte att hålla tidtabellerna. Förseningar på 3-5 minuter är mycket vanliga och i det som brukar kallas rusningstid (eftersom trafiken då står stilla) kan det bli upp till en kvart. 

Så har vi den smala Enandersgatan. Men eftersom det införts parkeringsförbud och det bara är ett minimalt antal privatbilar så går det bra om bara förarna tar det försiktigt när de möter en annan buss. 

Bussarna till Alingsås får köra runt via Göteborgsvägen och Hestra och det är också en av de vägar som rekommenderas för bilister. De senare kan också välja att köra via Tullen. Hursomhelst kommer de ut på (gamla) Göteborgsvägen och där är det trångt. De bussar som går ordinarie linjesträckning på denna kan bli upp till 20 minuter sena. Det går fortare att gå till fots från rondellen vid regementsområdet till Centralbron än att åka buss.

Klick med mushjulet ger större bild.

onsdag 27 augusti 2014

Med turistbussen N200 från Mandy's Diner i Älvsered till Bynanders Motormuseum i Svenljunga

Bussägare Anders berättade att han skulle besöka Bynanders Motormuseum i Svenljunga i lördags. Vi kom överens om att träffas där, men så visade det sig att lördagen skulle bli en dag med delvis fint väder (och delvis störtskurar som det nu varit så länge) varför det blev möte i Älvsered i stället.

Vi hade inte bestämt någon exakt tid men precis som jag svängde in i Älvsered kom bussen från andra hållet. Så det var bra tajming, men då hade jag blivit lite hindrad av att två medtrafikanter en halvtimme innan jag åkte förbi hade kolliderat med en älg - samma älg - söder om Holsljunga.

Anders hade fyllt bussen med olika personer med anknytning till bussen. Det är de som syns på bilden. Från vänster är det:
Anders, bussägaren själv.
Henry som är över 90 år och f d chaufför, lastbilsförsäljare och pilot.
Två damer som var med på den allra första utlandsresan som bussen gjorde. Om jag inte minns helt galet gick den till Köpenhamn den 8 maj 194.
Inger, som är dotter till bussen förste ägare Ernst Carlsson i Vessigebro.
Folke, som tog körkort 1950 på Ernst Carlssons bilskola, men också grundade Alenäs Billackering i Mårdaklev och senare Svenljunga, där företaget finns kvar än i dag om än med andra ägare.

Tre i sällskapet valde att återvände hemåt igen med mötande fordon medan vi andra gick in på Mandy's Diner, ett matställe med klart stuk från 50- och 60-talen. Här står hamburgare med olika tillbehör på menyn. Inte MacDonalds-burgare alltså utan riktiga sådana. De har fått namn efter olika bilmärken: Mercury burger, Ford burger,  Chevy burger eller Pontiac Burger, som jag beställde. De serverades i en kartong som var formad som en amerikansk bil från 1950-talet tillsammans med Criss Cuts, som är ett slags pommes frites men mycket godare.


När Anders köpte bussen för nio år sedan bogserade han den först till Kvarnabo mellan Alingsås och Sollebrunn. Han tog då just vägen förbi Älvsered och stannade till här för ett ta en bild på bussen. På den tiden var den inte så här snygg.


Själv åkte jag före i bilen för att leta bra fotoplatser utmed väg 154 och hittade den vid Inganässjön strax efter länsgränsen mellan Hallands och Västra Götalands län.

Nästa stopp för fotografering blev i Överlida med Stora Hallången i bakgrunden.

Och snart var det bara 15 kilometer kvar till Svenljunga.

Efter att ha passerat kyrkan i Svenljunga och svängt först höger, sedan vänster och sedan höger igen på allt mindre väg kom vi fram till resans mål:



Där mötte bland andra Gun upp. Hon var värdinna på bussen på 1950-talet. Hon lär ha varit lika glad på den tiden som i dag.

I Bynanders Motormuseum finns cirka 60 bilar och 120 motorcyklar/mopeder. Öppet alla dagar mellan 10 och 17. Cafeteria finns också.


Bussägare Anders, Per Bynander och Folke Alenäs diskuterar några intressanta fordonsfrågor på museet. Per är till vardags Icahandlare i Svenljunga. Museet är alltså ett hobbyprojekt och fordonsparken utgörs till stor del av de samlingar som grundaren av GeKås i Ullared, Göran Karlsson, lämnade efter sig. De flesta fordonen ägs i dag av Bynander själv. Som en kuriositet kan nämnas att bussen N200 också i många år ägdes av Göran Karlsson.

Bland bilarna märks särskilt denna Excalibur SS från 1968. Bilen har tidigare tillhört boxaren Ingemar Johansson. Göran Karlsson köpte den direkt av Ingo 1985 för 5 000 dollar, vilket låter väldigt billigt.

Bland övriga pärlor märks denna Willys Knight Modell 70-A från 1928. Willys blev sedan känt för att de byggde jeepar till amerikanska försvaret under andra världskriget.

Eftersom Per Bynander som sagt också driver ICA Kvantum i Svenljunga är det kanske inte så konstigt att han också byggt upp en gammal lanthandel i museet.

Efter besöket på motormuseet gjorde vi en kort sväng förbi Resecentrum i Svenljunga. Där finns det gamla stationshuset kvar, pietetsfullt restaurerat. Här tillbringade jag många timmar i mitten av 1950-talet, eftersom min far jobbade som tågklarerare m m i Svenljunga.

Likheten mellan dessa bussar är att båda är Volvo. Men den främre är från 2010 och byggd i Polen medan den bakre är från 1948 och byggd i Skänninge.

Och gamla N200 blir naturligtvis först ut när det är dags för avfärd. Sådant går nämligen i åldersordning...


Det finns fler bloggar som skrivit om detta:

Bloggen Turistbuss N200
(Överst där kan ni också hitta en bild på hur bussen såg ut just när Anders köpt den 2005.)

Bloggen Kul Tur i Natur

Läs dem gärna.

För större bild: klicka på den med mushjulet

söndag 24 augusti 2014

Mariette kandidat nr 1 till att bli Sveriges bästa busschaufför

Ni kommer kanske ihåg Mariette Olsson, som kör buss för Västtrafik hos Veolia i Kinna. Annars läs här. Då berättade jag också att hon var nominerad till Hemmets Journals tävling Sveriges bästa busschaufför och i en kommentar fick vi veta att hon också var en av de fem som blivit uttagen till finalomgången och där läsarna skall rösta fram vinnaren. Hon är den första - och hittills enda - kandidaten som nu presenteras i Hemmets Journal. Läs den intressanta artikeln.


Visst är Mariette en värdig vinnare!


fredag 22 augusti 2014

Rekord i fel??

 Så här ser ett tåg på Viskadalsbanan ut. När det går.

Borås Tidnings webbsida kan man just nu läsa detta. Det finns ju en viss risk för att artikeln kommer att bearbetas när redaktionen uppmärksammas på felen men låt mig ta fel för fel som det står när detta skrivs.

1. Rubriken: Stora störningar i tågtrafiken i Borås. 
Det är ju knappast tågtrafiken i Borås som störs. Från Borås går fyra banor och på tre av dem torde det inte vara några störningar.

2. Tågen stoppades på Kinnekullebanan på fredagskvällen sedan en kontaktledning rivits ned utanför Veddige, skriver Trafikverket i ett pressmeddelande.
Veddige ligger på Viskadalsbanan, inte Kinnekullebanan. Dessutom vore det ett konststycke att riva kontaktledningen på den senare banan eftersom det inte finns någon. Kinnekullebanan är nämligen inte elektrifierad. (Jo, Trafikverket skrev fel först men rättade sig efter 12 minuter till Viskadalsbanan.)

3. Trafiken mellan Varberg och Borås berörs under hela kvällen. 
Enligt prognosen berörs den också till i morgon lördag fram till klockan 18.00.

4. Berörda tåg går sträckorna Varberg-Borås-Uddevalla och Herrljunga, samt mellan Göteborg och Köpenhamn. 
Herrljunga är en station på sträckan Varberg-Borås-Uddevalla. Göteborg-Köpenhamn ligger på Västkustbanan, inte Viskadalsbanan.

5. Normalt går två spår genom Varberg, men på grund av den nedrivna ledningen är endast ett spår öppet varför trafiken antingen ställs in eller dras med förseningar. 
Det som egentligen hände var att Västkustbanan genom Varberg, som har dubbelspår ("två spår") i norränden men inte i söderänden, också ett par timmar fick strömlöst på ena spåret norr om stationen. Det andra kunde trafikeras. Förseningar blev det men några tåg på Västkustbanan behövde inte ställas in.

Det blev alltså noll rätt. En journalistisk prestation som borde belönas med Stora journalistpriset. Varför har man inte ett sådant för den som lyckas skriva mest fel på minsta möjliga utrymme? Fast konkurrensen skulle naturligtvis bli alldeles för stor.

Nu letade jag efter den reporter på Borås Tidning som skrivit detta för att offentligt hudflänga henom. Eller heter det honne? Men då visade det sig att det är TT som satt ihop den lilla artikeln. Varför är jag inte förvånad?

- Det måste vara sant för jag läste det i tidningen, brukade min farmor alltid säga.
Men hon lämnade oss för femtio år sedan år sedan och hon hade säkert inte sagt samma sak i dag om hon levat. Inte bara det för att hon då skulle ha varit 114 år utan för att det inte stämmer i dag. Det kanske det inte gjorde då heller. Vad vet jag? Vi läsare hade mycket små möjligheter till granskning av källorna på den tiden.

onsdag 13 augusti 2014

Alternativ torgträff med veteranbilar i Borås: tema tyska bilar

Någon torgträff för veteranbilar på Stora torget i Borås blev det inte i går. Anledningen var att det stundar val och torget har fyllts av valstugor. Men en tisdagsträff blev det i alla fall fast på Almenäs, ungefär en halvmil från Stora torget. Sjuhäradsbygdens Motorhistoriker finner alltid på råd. Så där stod de: alla funktionärer och den mobila korvgubben. Vad mer behövs för en lyckad tisdagsträff?

Jo, veteranbilar förstås. Jag räknade till cirka 75 sådana vilket var bra dels med tanke på den flyttade platsen men dels på det ostadiga vädret. Träffen började i strålande sol men snart så började svarta moln hopas runt om och det kom en rejäl regnskur. Åskan mullrade också på långt håll. Men glad stämning var det i alla fall och rätt mycket folk. Inte lika mycket som på Stora torget förstås, där många råkar gå förbi av en slump och blir intresserade. Men ändå ett hyfsat alternativ och bilförarna var säkert glada åt att stå på en fin gräsmatta med gott om utrymme i stället för att trängas på Stora torget.

Här följer ett bildsvep. Eftersom temat var tyska bilar så blir det bara sådana på bilderna.

Opel Kapitän från 1969.

 En gul Volkswagen 1302 cabriolet från 1972.

 Volkswagen Pick-up från 1970 med kran på flaket.

 Opel Kapitän från 1961.

 BMW är också tyska bilar, även om de har trasigt tak. 320 I Cab från 1989.

 Ännu en gul Volkswagen-bubbla, denna från 1966.

 Opel Kadett från 1964, året då jag tog körkort. Dock inte i en Kadett utan i en Rekord.

Volkswagen 1303 Cabriolet från 1974. Har bara varit i trafik cirka tre veckor sedan den nyregistrerades. 

 En upphottad Volkswagen Golf från 1975.

 Showens äldsta fordon blev denna Opel från 1931. Två sittplatser men med svärmorslucka bak där två till kunde få plats men inte tak över huvudet.


En veteranbilsträff med tyskt tema utan Porsche vore väl otänkbar. Här en 911 från 1972. 

Riktigt fin var denna Mercedes-Benz 280 från 1972. 

Ännu en Porsche 911, denna från 1969. 

Naturligtvis var vi också där med gamla 45an. Den fick en egen plats i ett skogsbryn alldeles intill de övriga. Att ge sig upp med den på gräsmattan var knappast att rekommendera på grund av bussens tyngd.

Som vanligt var det en del som samlades i bussen för en stunds trevlig samvaro. 

Nästa tisdag är det den sista veteranträffen för i sommar. Även den på Almenäs och vem vet: det kanske blir Almenäs framöver? Stora torget har visat sig att ibland bli väl trångt och dessutom gör andra arrangemang ofta att träffen får ställas in - eller flyttas.


Klick på mushjulet på en bild ger större bild.