Firade traditionsenligt midsommar vid Flenstorp med Kinnarumma Hembygdsförening. I år lyckades man få upp majstången vid första försöket och det var mycket folk. Det fina vädret bidrog säkert till detta. Sedan vann jag två stora chokladkakor på chokladhjulet. Visserligen var min insats 30 kronor men det gick ihop sig.
Med dessa bilder ber jag att få önska alla läsare en trevlig midsommar!
En blogg som jag hållit på med i sedan juli 2008. Den handlar mycket om tåg och bussar men också om vardagslivets små glädjeämnen och förtretligheter. Skriv gärna en kommentar på mina inlägg men du måste ange ditt namn (det riktiga eller en känd signatur). Annars godkänner jag vanligtvis inte din kommentar. Var god respektera upphovsrätten för de bilder jag lägger ut på bloggen. Kontakta mig om du vill använda dem annat än rent privat.
fredag 25 juni 2010
torsdag 24 juni 2010
Detta med Google
Jag har lite blandad inställning till det där med Google. Men med min narcsissistiska (jäkla ord att skriva) läggning så söker jag på mig själv med jämna mellanrum och finner att det ger 64 500 träffar. Det är visserligen inget mot Linda Bengtzing som har tio gånger så många. Björn Ranelid har dubbelt så många träffar som jag men Bosse Bildoktorn har bara 43 700. Då finner jag att den första länken går till min blogg som sig bör. Den andra handlar om mitt blogginlägg om bantingstips ("ät först upp dig minst fem kilo så är det lättare att gå ned fem kilo sedan") och redan på tredje platsen kommer en länk till gamla Postvagnen där en skribent tar heder och ära av mig och undrar om min arbetsgivare har lovat mig att sitta och surfa hela dagen. Det är tur att man är så gammal att man inte behöver söka jobb längre. Undrar hur det varit om jag varit 25 år och sökte ett jobb och min tilltänkte arbetsgivare gjorde en enkel googling på mitt namn.
Men nu kan jag i alla fall tacka Google för att jag fick kontakt med en gammal kollega, som jag inte hört något av på flera år. Han jobbar nämligen på Motormännen och dit vänder sig medlemmarna för att få olika semestertips. Nu gällde det en fråga om "Rasende Roland", det smalspåriga ångtåget på Rügen i Tyskland. Han googlade förstås och redan på andra sidan fanns en länk till min blogg.
Visst är detta med Internet fantastiskt. När det fungerar och det gör det i regel. Utom när jag går in på yr.no. Det är den bästa vädersajten fast den är norsk. Den är nästan skrämmande träffsäker i sina prognoser. Står det att det skall komma 1,2 mm nederbörd mellan klockan 12 och 18 kan det komma 1,3 eller 1,1 men inte mer eller mindre än så. Men när jag loggar in där får datorn spader. Inte av att det vädret som sådant utan vid uppkopplingen. Jag förstår inte vad det är för fel, men det tar 10 minuter innan datorn lyckas stänga sidan och det går öppna Internet på nytt. I värsta fall får jag starta om datorn.
Eftersom jag brukar lägga med en bild - jag läste att det man skall göra - får det i dag bli en bild på en av de nya bussarna som från denna veckan rullar i Göteborg. Den gamla Volvo 8500 som hängt med några år nu har fått en ny tuffare front. Riktigt snyggt i verkligheten, inte lika snyggt på foto. Bussen kom lite långt från kameran därför att när föraren såg mig och kameran stannade han så att jag skulle få en bättre bild. Sedan körde han fram och frågade om jag ville fotografera invändigt också. Klart jag ville. Trevligt med bussförare som vet att ta vara på oss bussfotografer. Fast det kanske också berodde på att han kände igen mig sedan tidigare. (Klickar du på bilden blir bussen större)
Såg förresten att min gamle vän och chef Bjarne Wilmarsgård (960 träffar) rekommenderar min blogg på sin blogg. Jag rodnar och tackar och återgäldar http://www.busstidningen.se/funderingar/
Trevlig midsommar!
Men nu kan jag i alla fall tacka Google för att jag fick kontakt med en gammal kollega, som jag inte hört något av på flera år. Han jobbar nämligen på Motormännen och dit vänder sig medlemmarna för att få olika semestertips. Nu gällde det en fråga om "Rasende Roland", det smalspåriga ångtåget på Rügen i Tyskland. Han googlade förstås och redan på andra sidan fanns en länk till min blogg.
Visst är detta med Internet fantastiskt. När det fungerar och det gör det i regel. Utom när jag går in på yr.no. Det är den bästa vädersajten fast den är norsk. Den är nästan skrämmande träffsäker i sina prognoser. Står det att det skall komma 1,2 mm nederbörd mellan klockan 12 och 18 kan det komma 1,3 eller 1,1 men inte mer eller mindre än så. Men när jag loggar in där får datorn spader. Inte av att det vädret som sådant utan vid uppkopplingen. Jag förstår inte vad det är för fel, men det tar 10 minuter innan datorn lyckas stänga sidan och det går öppna Internet på nytt. I värsta fall får jag starta om datorn.
Eftersom jag brukar lägga med en bild - jag läste att det man skall göra - får det i dag bli en bild på en av de nya bussarna som från denna veckan rullar i Göteborg. Den gamla Volvo 8500 som hängt med några år nu har fått en ny tuffare front. Riktigt snyggt i verkligheten, inte lika snyggt på foto. Bussen kom lite långt från kameran därför att när föraren såg mig och kameran stannade han så att jag skulle få en bättre bild. Sedan körde han fram och frågade om jag ville fotografera invändigt också. Klart jag ville. Trevligt med bussförare som vet att ta vara på oss bussfotografer. Fast det kanske också berodde på att han kände igen mig sedan tidigare. (Klickar du på bilden blir bussen större)
Såg förresten att min gamle vän och chef Bjarne Wilmarsgård (960 träffar) rekommenderar min blogg på sin blogg. Jag rodnar och tackar och återgäldar http://www.busstidningen.se/funderingar/
Trevlig midsommar!
onsdag 23 juni 2010
Kronprinsessans och prinsens bröllopspresent
Som ni kanske minns skrev jag förut om att Borås stad gav den dyraste bröllopspresenten av alla till Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel, Hertiginnan och Hertigen av Västergötland. Presenten var värderad till 300 000 kronor men boråsarna var sluga och behöll själva presenten. Den gavs nämligen med villkoren att den får stå kvar i Borås. Det gäller alltså William Sweetloves "Cloned frogs on galadress".
Förut stod den i Stadsparken och trots att den bevakas av tre hundar så utsattes den för skadegörelse. Från klättrande barn till ren skadegörelse. Därför togs den bort från Stadsparken men fick en tillfällig vistelse där när Skulpturfestivalen öppnades, dock bevakad av vakter dygnet runt. Nu har den fått en mer permanent placering på Wäfveribolagets gård. Det är kanske inte någon av Borås mest besökta platser men har i alla fall fördelen att den kan låsas om nätterna och att kulturhuset med teater och bibliotek numera håller till där medan det ordinarie kulturhuset vid Bäckängsgymnasiet är stängt över ett år för en välbehövlig ombyggnad.
Nu fick dock i alla fall Vickan och Danne en riktig present också. När William Sweetlove hörde om gåvan blev han så glad att han helt på eget initiativ och bekostnad gjorde en miniatyr av klänningen. Ja, så liten var den inte. Kommunalrådet Ulrik Nilsson hade vissa svårigheter att få med sig gåvan från hotellet till mottagningen. Han hade räknat med taxi men någon sådan gick inte att få tag i under rådande trafikkaos. Så han fick gå ett par kilometer med denna "miniatyr" som var så hög att han inte såg över den. Detta konstverk, som alltså deras kungliga högheter fick behålla, värderades till 100 000 kronor. Så det blev en bra present från Borås i alla fall utan att det kostade staden ett öre. Sweetlove skänkte ju den. Snacka om att den gamla knalleandan lever kvar.
I går träffade jag en mycket trevlig busschaufför med ursprung i Kurdistan som vid tidigare tillfällen sett mig fotografera bussar och därför inledde ett samtal om detta. Han ville ha en bild där han satt vid ratten och jag tog därför två sådana och skickade honom. Av en händelse träffade jag honom i dag igen när jag råkade fotografera just hans buss och jag åkte med honom till ändstationen. Där passade han på att ta en bild av mig för att utjämna situationen.
Förut stod den i Stadsparken och trots att den bevakas av tre hundar så utsattes den för skadegörelse. Från klättrande barn till ren skadegörelse. Därför togs den bort från Stadsparken men fick en tillfällig vistelse där när Skulpturfestivalen öppnades, dock bevakad av vakter dygnet runt. Nu har den fått en mer permanent placering på Wäfveribolagets gård. Det är kanske inte någon av Borås mest besökta platser men har i alla fall fördelen att den kan låsas om nätterna och att kulturhuset med teater och bibliotek numera håller till där medan det ordinarie kulturhuset vid Bäckängsgymnasiet är stängt över ett år för en välbehövlig ombyggnad.
Nu fick dock i alla fall Vickan och Danne en riktig present också. När William Sweetlove hörde om gåvan blev han så glad att han helt på eget initiativ och bekostnad gjorde en miniatyr av klänningen. Ja, så liten var den inte. Kommunalrådet Ulrik Nilsson hade vissa svårigheter att få med sig gåvan från hotellet till mottagningen. Han hade räknat med taxi men någon sådan gick inte att få tag i under rådande trafikkaos. Så han fick gå ett par kilometer med denna "miniatyr" som var så hög att han inte såg över den. Detta konstverk, som alltså deras kungliga högheter fick behålla, värderades till 100 000 kronor. Så det blev en bra present från Borås i alla fall utan att det kostade staden ett öre. Sweetlove skänkte ju den. Snacka om att den gamla knalleandan lever kvar.
I går träffade jag en mycket trevlig busschaufför med ursprung i Kurdistan som vid tidigare tillfällen sett mig fotografera bussar och därför inledde ett samtal om detta. Han ville ha en bild där han satt vid ratten och jag tog därför två sådana och skickade honom. Av en händelse träffade jag honom i dag igen när jag råkade fotografera just hans buss och jag åkte med honom till ändstationen. Där passade han på att ta en bild av mig för att utjämna situationen.
tisdag 22 juni 2010
Ny kamera
Som jag skrev om förra gången beställde jag en systemkamera från Dustin Home sent i torsdags kväll och i går vid 14-tiden kunde jag hämta den på ICA Maxi. Det måste kallas snabb leverans.
Jag och teknik brukar inte gå särskilt bra ihop. Men medan jag läste instruktionsboken laddades batteriet och jag kände mig beredd att gå ut på den första fotosafarin. Dock hade jag ställt in kameran fel - eller i varje fall inte så den passade mig. Varje bild blev mellan 7 och 10 Mb och det klarade inte min dator av. Den låste sig ideligen och till sist var det bara att radera alltsammans och ställa in kameran på lite mer lågupplösta bilder, alltså ca 2 Mb vilket är något mer än jag hade förut men vad kameran och Picasa fotobehandlingsprogram klarar av. Det står alltmer klart att min nästa investering måste bli en ny dator.
Dessa låsningar i datorn har för övrigt blivit ett allt större problem så jag ringde supporten som gav mig rådet att göra en diskrensning samt defragmentisera datorn. Det senare tog flera timmar men jag har i alla fall om inte annat nu fått en betydligt snabbare dator. Och inte låser den sig lika ofta heller.
Då tänkte jag visa några bilder från dagens fotosafari och om ni vill ha bilderna större så klicka på dem. Nu blir de ännu större än förut. Först några änder i Viskan.
Och så har vi Picasso-statyn eller "Walking to Borås" som den egentligen heter.
Och slutligen två bilder med blommor i Stadsparken.
Kameran är en Canon EOS 550D.
Jag och teknik brukar inte gå särskilt bra ihop. Men medan jag läste instruktionsboken laddades batteriet och jag kände mig beredd att gå ut på den första fotosafarin. Dock hade jag ställt in kameran fel - eller i varje fall inte så den passade mig. Varje bild blev mellan 7 och 10 Mb och det klarade inte min dator av. Den låste sig ideligen och till sist var det bara att radera alltsammans och ställa in kameran på lite mer lågupplösta bilder, alltså ca 2 Mb vilket är något mer än jag hade förut men vad kameran och Picasa fotobehandlingsprogram klarar av. Det står alltmer klart att min nästa investering måste bli en ny dator.
Dessa låsningar i datorn har för övrigt blivit ett allt större problem så jag ringde supporten som gav mig rådet att göra en diskrensning samt defragmentisera datorn. Det senare tog flera timmar men jag har i alla fall om inte annat nu fått en betydligt snabbare dator. Och inte låser den sig lika ofta heller.
Då tänkte jag visa några bilder från dagens fotosafari och om ni vill ha bilderna större så klicka på dem. Nu blir de ännu större än förut. Först några änder i Viskan.
Och så har vi Picasso-statyn eller "Walking to Borås" som den egentligen heter.
Och slutligen två bilder med blommor i Stadsparken.
Kameran är en Canon EOS 550D.
fredag 18 juni 2010
Förstört eftermiddagsfika
Dagen började bra. Jag fick löst några problem i samband med jobbet och så fick jag tummen ur och beställde en ny kamera. Tidigare i veckan hittade jag på nätet precis den kamera jag ville ha: en semikompakt med AA-batterier och 20 gånger zoom för cirka 5 000 kronor. Men så kom ett vänligt mejl från Dustin Home att den kameran utgått ur tillverkningen och det alternativ som erbjöds i stället motsvarade inte alls mina förväntningar. Bara 5 gånger zoom.
Så jag funderade lite och tänkte att det är lika bra att klämma i med en rejäl systemkamera när jag i alla fall är i gång. Så i dag på morgonen hittade jag en Canon EOS550 med ett objektivt på upp till 250 mm som tillbehör. Kostade visserligen 11 000 pix med ett extra batteri men so what. Kan ju vara kul att ha en riktigt bra kamera. Kort efter att jag beställt den på nätet fick jag besked om att den är på väg. Och klockan 14.18 i dag sorterades paket i Stockholm så kanske jag får den redan på måndag. Och kan hämta den på ICA Maxi.
Apropå ICA Maxi så brukar jag ibland titta in där under min eftermiddagspromenad och ta en kopp kaffe och något till för att återställa de kalorier jag förlorar under promenaden. Jag läste någonstans att det är viktigt att hålla vikten men en bekant menade att det bara gäller dem som har normalvikt. I dag hade de Napoleon-bakelser! Det var ett par personer i kö framför mig och en tjej i kassan som antagligen jobbade där första dagen. Det tog alltså väldigt lång tid. När jag kom fram visste hon knappt vad kaffe var. Än mindre en Napoleonbakelse. När jag pekat ut den så visste hon inte vad den kostade. En mycket trött kollega kom till hennes hjälp. Hon visste inte heller. Så det må ursäktas mig om jag blev förbannad och gick därifrån. Ja, jag kanske till och med yttrade en svordom men den var kort och det kunde lika väl ha varit de tre sista bokstäverna i mitt förnamn.
Nu finns Konditori Gullkragen i närheten så jag gick dit i stället. Ett äldre par trängde sig precis före mig in genom dörren. Det var enda gången under det besöket som de hade bråttom. Men vad gjorde det. Det fanns jordgubbsbakelser! Fyra stycken. Det äldre paret pekade på allting och tyckte att jordgubbsbakelserna var alldeles för dyra. När de fått veta priset på allting så köpte de - ja vad tror ni? De fyra jordgubbsbakelserna förstås. När det sedan äntligen blivit min tur så fick jag nöja mig med ett wienerbröd med sjookooläääde som danskarna säger. Det smakade inte illa det heller.
Så jag funderade lite och tänkte att det är lika bra att klämma i med en rejäl systemkamera när jag i alla fall är i gång. Så i dag på morgonen hittade jag en Canon EOS550 med ett objektivt på upp till 250 mm som tillbehör. Kostade visserligen 11 000 pix med ett extra batteri men so what. Kan ju vara kul att ha en riktigt bra kamera. Kort efter att jag beställt den på nätet fick jag besked om att den är på väg. Och klockan 14.18 i dag sorterades paket i Stockholm så kanske jag får den redan på måndag. Och kan hämta den på ICA Maxi.
Apropå ICA Maxi så brukar jag ibland titta in där under min eftermiddagspromenad och ta en kopp kaffe och något till för att återställa de kalorier jag förlorar under promenaden. Jag läste någonstans att det är viktigt att hålla vikten men en bekant menade att det bara gäller dem som har normalvikt. I dag hade de Napoleon-bakelser! Det var ett par personer i kö framför mig och en tjej i kassan som antagligen jobbade där första dagen. Det tog alltså väldigt lång tid. När jag kom fram visste hon knappt vad kaffe var. Än mindre en Napoleonbakelse. När jag pekat ut den så visste hon inte vad den kostade. En mycket trött kollega kom till hennes hjälp. Hon visste inte heller. Så det må ursäktas mig om jag blev förbannad och gick därifrån. Ja, jag kanske till och med yttrade en svordom men den var kort och det kunde lika väl ha varit de tre sista bokstäverna i mitt förnamn.
Nu finns Konditori Gullkragen i närheten så jag gick dit i stället. Ett äldre par trängde sig precis före mig in genom dörren. Det var enda gången under det besöket som de hade bråttom. Men vad gjorde det. Det fanns jordgubbsbakelser! Fyra stycken. Det äldre paret pekade på allting och tyckte att jordgubbsbakelserna var alldeles för dyra. När de fått veta priset på allting så köpte de - ja vad tror ni? De fyra jordgubbsbakelserna förstås. När det sedan äntligen blivit min tur så fick jag nöja mig med ett wienerbröd med sjookooläääde som danskarna säger. Det smakade inte illa det heller.
lördag 12 juni 2010
Fotbolls-VM
Det är visst VM i fotboll just nu. Det ger oss som inte är fotbollsintresserade stora möjligheter att hitta på något trevligt eftersom det inte finns mycket för oss att kolla in på TV dessa dagar annat än fotboll. Jag har aldrig förstått varför man inte ger spelarna var sin boll så att de slipper slåss om samma. Om spelet går ut på att göra mål skall man väl inte ställa en gubbe i vägen i målet. Sedan förstår jag inte vad de där svartklädda spelarna har där att göra. Jag har så gott som aldrig sett dem ens nudda vid bollen. Men att tala om för de andra hur de skall göra genom att vissla på dem är de bra på.
Så i går gjorde jag upp en TV-alternativ kväll. Jag hade plockat fram ett antal tidskrifter jag inte inte hunnit läsa, gjorde i ordning en long drink, satte på mig de trådlösa hörlurarna med min favoritmusik från Spotify och satte mig i bästa soffhörnet. Jag hann inte läsa tiondelen av det jag plockat fram. Kvällen liksom bara försvann utan att jag gjorde något särskilt vettigt.
En underbar kväll med andra ord.
Så i går gjorde jag upp en TV-alternativ kväll. Jag hade plockat fram ett antal tidskrifter jag inte inte hunnit läsa, gjorde i ordning en long drink, satte på mig de trådlösa hörlurarna med min favoritmusik från Spotify och satte mig i bästa soffhörnet. Jag hann inte läsa tiondelen av det jag plockat fram. Kvällen liksom bara försvann utan att jag gjorde något särskilt vettigt.
En underbar kväll med andra ord.
fredag 11 juni 2010
Ny design
Min blogg fyller snart två år och det kan därför kanske vara dags att prova en ny och lite renare design. Hoppas ni gillar den!
torsdag 10 juni 2010
Återuppståndelse från de döda
Jag är agnostiker och har därför varken trott eller inte trott på uppståndelse. Har jag fått frågan så har jag sagt "jag vet inte". Och har de pressat mig så har jag sagt "det enda jag vet är att jag inte vet". När jag ännu är inne på tankegången kommer jag att tänka på kåsören Cello som apropå religion skrev: "Det är bättre att veta att man är troende än att tro att man är vetande". Det var Cello som var först men korstågspastorn John Hedlund använde ofta citatet i sina predikningar.
Men nu har jag fått bevis för att uppståndelse existerar. Låt oss ta det från början. SJ och så småningom Banverket och nu från 1 april Trafikverket har haft en utmärkt funktion som kallas TFÖR där vi som kunnat motivera varför vi har användning av det och på något sätt jobbar med järnvägen kunnat gå in och titta på hur alla tåg i landet ligger till. Det är en snabb funktion och förutom att i efterhand kunna analysera varför tågen blir sena har det kunnat användas för att kolla om tåget jag skall åka med är försenat. Inte om det blir försenat men om det är försenat. Jag har också snabbt kunnat ta fram en korrekt tidtabell för tåget jag tänker åka med. Det finns andra nätfunktioner som klarar detta men TFÖR är alltid korrekt uppdaterat. Det är inte de andra funktionerna för att nu inte tala om de tryckta tidtabellerna som alltmer börjar likna ett tänkt scenario med liten förankring i verkligheten.
Dock: den gudarna älskar dör ung och TFÖR skulle nu slopas efter cirka 20 år. Det var sagt att det skulle ske i april och ersättas av ett system som kallas Här&Nu. Jag hade sett fram mot ett modernt och nytt system men det visade sig vara betydligt sämre på kort sagt alla punkter. Ta bara inloggningen. Först skall jag öppna Internet Explorer eftersom det inte fungerar i Mozilla Firefox som jag annars använder. Sedan skall jag leta fram rätt sida och hoppas att den fungerar. Så skall jag leta fram mitt användarnamn och mitt lösenord. Jag har dock lyckats tjata till mig ett lätt sådant i stället för QfR4jsA9§wpZ7 (fingerat men mycket likt) som jag hade från början.
När jag gjort detta skall jag begära en SMS-kod och ibland går det inte alls, ibland ploppar den upp på min mobiltelefon. Inte den jag normalt använder utan den nya jag fått från Tågkompaniet som är bra till allt utom att ringa och ta emot SMS med. Efter cirka 5 sekunder försvinner koden in i förgängelsen och återuppstår inte. Stilen är så dimunitiv så att jag på dessa 5 sekunder måste leta fram mina starka läsglasögon för att kunna läsa den. När jag sedan skrivit in koden öppnar sig paradiset och jag kan klicka på sidan för Här&Nu. Om den inte för tillfället ligger nere så öppnar den sig. Och när jag matat in ett par tågnummer så låser den sig.
I går så hände det som jag drömt mardrömmar om ända sedan jag för första gången lyckades ta mig in på Här&Nu (efter en dryg timmes telefonsamtal med supporten): TFÖR var inte uppdaterat. Nu hade man alltså till sist stängt det. Trodde jag. Men så visade det sig att från klockan 12.20 fungerar TFÖR igen. Det hade stängts av misstag. Livet leker!
Nu kom posten. Klockan är 16.51. För ett par år sedan fick jag posten senast klockan 12. Men viss service försämras hela tiden. Nu var det bara reklam så det gjorde inte så mycket men tänk om jag hade fått ett viktig brev om att jag fått ärva en släkting i USA och hade förlorat en hel dags ränta på mina 36 miljarder dollar genom Postens dåliga service.
Kan nu åter kollas i TFÖR om det är i rätt tid om man inte vill gå ut och titta i verkligheten:Jo, det var i rätt tid till skillnad från tåget jag åkte hem med. Men tack vare att det var försenat hann jag med ett tidigare tåg så jag avstod från att klaga.
Men nu har jag fått bevis för att uppståndelse existerar. Låt oss ta det från början. SJ och så småningom Banverket och nu från 1 april Trafikverket har haft en utmärkt funktion som kallas TFÖR där vi som kunnat motivera varför vi har användning av det och på något sätt jobbar med järnvägen kunnat gå in och titta på hur alla tåg i landet ligger till. Det är en snabb funktion och förutom att i efterhand kunna analysera varför tågen blir sena har det kunnat användas för att kolla om tåget jag skall åka med är försenat. Inte om det blir försenat men om det är försenat. Jag har också snabbt kunnat ta fram en korrekt tidtabell för tåget jag tänker åka med. Det finns andra nätfunktioner som klarar detta men TFÖR är alltid korrekt uppdaterat. Det är inte de andra funktionerna för att nu inte tala om de tryckta tidtabellerna som alltmer börjar likna ett tänkt scenario med liten förankring i verkligheten.
Dock: den gudarna älskar dör ung och TFÖR skulle nu slopas efter cirka 20 år. Det var sagt att det skulle ske i april och ersättas av ett system som kallas Här&Nu. Jag hade sett fram mot ett modernt och nytt system men det visade sig vara betydligt sämre på kort sagt alla punkter. Ta bara inloggningen. Först skall jag öppna Internet Explorer eftersom det inte fungerar i Mozilla Firefox som jag annars använder. Sedan skall jag leta fram rätt sida och hoppas att den fungerar. Så skall jag leta fram mitt användarnamn och mitt lösenord. Jag har dock lyckats tjata till mig ett lätt sådant i stället för QfR4jsA9§wpZ7 (fingerat men mycket likt) som jag hade från början.
När jag gjort detta skall jag begära en SMS-kod och ibland går det inte alls, ibland ploppar den upp på min mobiltelefon. Inte den jag normalt använder utan den nya jag fått från Tågkompaniet som är bra till allt utom att ringa och ta emot SMS med. Efter cirka 5 sekunder försvinner koden in i förgängelsen och återuppstår inte. Stilen är så dimunitiv så att jag på dessa 5 sekunder måste leta fram mina starka läsglasögon för att kunna läsa den. När jag sedan skrivit in koden öppnar sig paradiset och jag kan klicka på sidan för Här&Nu. Om den inte för tillfället ligger nere så öppnar den sig. Och när jag matat in ett par tågnummer så låser den sig.
I går så hände det som jag drömt mardrömmar om ända sedan jag för första gången lyckades ta mig in på Här&Nu (efter en dryg timmes telefonsamtal med supporten): TFÖR var inte uppdaterat. Nu hade man alltså till sist stängt det. Trodde jag. Men så visade det sig att från klockan 12.20 fungerar TFÖR igen. Det hade stängts av misstag. Livet leker!
Nu kom posten. Klockan är 16.51. För ett par år sedan fick jag posten senast klockan 12. Men viss service försämras hela tiden. Nu var det bara reklam så det gjorde inte så mycket men tänk om jag hade fått ett viktig brev om att jag fått ärva en släkting i USA och hade förlorat en hel dags ränta på mina 36 miljarder dollar genom Postens dåliga service.
Kan nu åter kollas i TFÖR om det är i rätt tid om man inte vill gå ut och titta i verkligheten:Jo, det var i rätt tid till skillnad från tåget jag åkte hem med. Men tack vare att det var försenat hann jag med ett tidigare tåg så jag avstod från att klaga.
onsdag 2 juni 2010
Punktering
Gårdagen var rätt hektisk. Först hade jag en läkartid klockan 08.15 och sedan skulle jag köra till Göteborg för att vara med på en bussutfärd utmed de nya omfattande järnvägsbyggena upp mot Trollhättan. Bussen skulle gå klockan 10. Det gällde att läkaren inte blev alltför långrandig. Och det gick bra. Precis på tid fick jag komma in och det var lite diskussion om mitt allmänna hälsotillstånd och sedan EKG, vilken såg bra ut. Blodtrycket var 150/75 vilket är bra för en överviktig man i min ålder. Och resultaten från de prover jag tagit en vecka tidigare var också bra.
Så klockan 08.40 satte jag mig i bilen och 09.25 skulle jag köra in i Ullevigaraget för att parkera i bekväm närhet till Trafikverkets lokaler på Stampgatan. Då lät det konstigt om vänster fram så jag hittade en plan utanför att stanna på för att kontrollera. Punktering på vänster fram. En stor reva i däcket. Jag måste ha kört för nära något vasst. Nåväl, Toyota har ju assistans när sådant händer så det var bara att ringa dem och förklara vad jag stod. Klockan 09.45 kom en bärgare och bytte till nödhjulet och jag kunde köra ner och parkera och rusa mot bussen så gott det går med med mitt onda knä. De behövde bara vänta ett par minuter på mig, så det får ju ändå sägas ha slutat lyckligt tack vare en snabb och hjälpsam bärgare.
När jag skulle hem fann jag att planen utanför garaget var helt upptagen av studentfirare så jag skulle inte kunna komma ut. Men nu var lyckans fe med mig igen: jag fann att man kunde köra direkt ut så att man nådde riksväg 40 vid Ullevimotet. Nödhjul innebär 80 km/tim varför jag valde bort motorvägen och körde gamla vägen. Utanför Mölnlycke hittade jag en gummiverkstad och jag svängde in där och frågade om de kunde byta däck och hjul. Visst, det tog tio minuter och så var bilen som vanligt igen. Visserligen hade jag drygt en tusenlapp mindre i plånboken.
Så klockan 08.40 satte jag mig i bilen och 09.25 skulle jag köra in i Ullevigaraget för att parkera i bekväm närhet till Trafikverkets lokaler på Stampgatan. Då lät det konstigt om vänster fram så jag hittade en plan utanför att stanna på för att kontrollera. Punktering på vänster fram. En stor reva i däcket. Jag måste ha kört för nära något vasst. Nåväl, Toyota har ju assistans när sådant händer så det var bara att ringa dem och förklara vad jag stod. Klockan 09.45 kom en bärgare och bytte till nödhjulet och jag kunde köra ner och parkera och rusa mot bussen så gott det går med med mitt onda knä. De behövde bara vänta ett par minuter på mig, så det får ju ändå sägas ha slutat lyckligt tack vare en snabb och hjälpsam bärgare.
När jag skulle hem fann jag att planen utanför garaget var helt upptagen av studentfirare så jag skulle inte kunna komma ut. Men nu var lyckans fe med mig igen: jag fann att man kunde köra direkt ut så att man nådde riksväg 40 vid Ullevimotet. Nödhjul innebär 80 km/tim varför jag valde bort motorvägen och körde gamla vägen. Utanför Mölnlycke hittade jag en gummiverkstad och jag svängde in där och frågade om de kunde byta däck och hjul. Visst, det tog tio minuter och så var bilen som vanligt igen. Visserligen hade jag drygt en tusenlapp mindre i plånboken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)