Var finns intelligensen?

Klockan var 07.30. Ja, jag vet att jag borde ha stigit upp men jag sov gott när jag vaknade av att det pep till i mobilen. Ett SMS. Eftersom jag väntade ett viktigt sådant gick jag upp och tog det och fann att det var att meddelande från Kalle Johanssons (fingerat namn) mamma. Det stod att Kalle inte kommer i dag för han mår inte bra men han kommer i morgon .Jag funderade ett tag vilken Kalle som skulle hälsa på mig i dag men kom snart underfund med att det var en felringning.


Egentligen skall man inte bry sig om felsända SMS men jag tyckte synd om Kalles fröken som stod där och väntade och inte visste vad som hänt så jag svarade Kalles mamma: "Du har skickat till fel nummer". Då kom svars-SMS så snabbt att avsändaren måste ha varit under 25 år: "Vilket nummer skall jag skicka till då?".

Ja, hur skall jag veta det?

Varning för detta fordon på spåren

Se upp för det här fordonet! Det är  nämligen ett fordon som mäter upp järnvägsspåren och att de är i trafikabelt skick. När detta varit ute så är det inte ovanligt att det blir stopp i tågtrafiken. I går mätte den Uddevalla-Herrljunga och det blev stopp. I dag mätte den Borås-Herrljunga och det blev stopp.

Nu är det inte, som någon trodde på fullt allvar, den här maskinen som kör sönder spåren. Lika lite som det är Bilprovningen som förstör bilarna vid besiktningen så att de får körförbud. Det är alltså så att maskinen upptäcker att spåret är dåligt och det skall vi i och för sig vara tacksamma för att den gör. Ett par timmars trafikavbrott är bättre än en urspårning.

När ni ändå ser upp se upp för det här också. Det är en mätvagn och även den hittar stoppande fel på spåret när den är ute och mäter.

Men man kan ju ändå undra hur banan underhålls när den inte klarar en kontroll. Underhållet borde naturligtvis vara förebyggande så att det inte finns något att anmärka på mätresultaten. Allt annat indikerar att det finns en onödig risk att åka tåg.


Skärpning Trafikverket som har ansvaret för att spåren är i skick och det även om de använder underentreprenörer för att utföra jobbet.

Apropå mätvagnar:  Mätvagnen som används vid spårvägen i Göteborg utvecklades av en som hette Marit och mätvagnen har således fått namnet - Mäte-Marit. De är roliga de där göteborgarna!

Jakthundsträff på Tånga hed

I lördags var det jakthundsträff på Tånga hed. Det var spännande för det var första gången Sicko skulle bedömas av en domare. Det var ett välarrangerat evenemang men det var bara en sak: på morgonen störtregnade det i Borås och det såg inte bättre ut om man tittade mot Vårgårda, där Tånga hed ligger, vare sig om man tittade i verkligheten eller på yr.no. Men när vi kom till Tånga hed så duggregnade det bara och klockan 10, när träffen började så slutade det regna. Och jag undrar om det inte var solen som ett par timmar senare försökte tränga genom molnen.

Jakthundar av alla sorter fanns förstås på träffen men vi drog oss mot det utrymme där Västsvenska Beagleklubben höll till. 30 beaglar hade anmälts för bedömning och därtill kom en del som bara besökte det hela.

 Beaglarna visade sin glädje över att vara där genom att börja slåss. Eller var det kramas.

Sicko deltar inte i slagsmålet men tittar intresserat på.

Eller är det den här fina beaglen han tittar på? 

 Nu börjar han bli ivrig att ställa upp i tävlingen. Skynda dig nu, Malin, nu vill jag tävla.

Malin tar med Sicko runt banan för att visas upp för domaren. Men aj, aj Sicko. Svansen! Den skall stå rätt upp. 

Domaren Siv Bengtsson bedömer Sicko. Han får beröm för huvudet (utsidan alltså),   bröstkorgen och pälsen men kritik för svansen "som är för glad" och att han är lite trång över bakpartiet. Vilket skall uttydas som att han är lite för mager. Det blev en 2-a, ett blått band, och Sicko är från nu kvalificerad att delta i jaktprov.

Det var bara två hanar som tävlade i unghundsklassen. Den andra var Albert som väckte domarens förtjusning och fick en 1-a, ett rött band. Sicko fick dock en hedrande andraplats som bästa unghundshane, medan Albert kom näst sist. 

 Ändå från Norge hade denna fina beagle kommit.

Det var inte bara beaglar utan även andra jakthundar. Jag är inte så hemma på hundraser men nog är detta en jämthund. 

Beagle med snygg svans som när han går står rakt upp. Så som det skall vara. 

Ibland blir det lite tråkigt. När man inte längre fick hoppa på den snälla farbrorn med bloggen så hoppar man upp i mattes knä. Beaglar är inte bara bra jakthundar. De är också riktiga sällskapshundar. 

Så kom där utanför tävlan en fyra månader gammal beagle-valp. Sicko bekantar sig med den. Tusan vet om det inte var faderskänslor. 

 Brorsan är visst här också! Salo från Sävshults kennel i Gunnarsjö känner igen sin bror Sicko.

Och det är klart att när man träffar brorsan nu igen så måste vi ju kramas lite grann. 

I fältet bredvid höll drevrarna till. Här en som nosar i marken under uppvisningen. Det får man inte göra.

Därmed avslutas rapporteringen från Tånga hed. Klicka på en bild och det startas ett bildspel. Därifrån kan du också göra dem större genom att högerklicka på önskad bild och sedan på "Visa bild".

Strandpromenaden i Varberg

I år är det 100 år sedan som Strandpromenaden i Varberg invigdes. Fortfarande kan man gå denna fyra kilometer långa promenad mellan Varbergs fästning och stranden vid Apelviken.

När jag var i Varberg i onsdags passade jag på att gå åtminstone en del av den.

 Började vid Varbergs fästning. Ett mycket intressant bygge. Och stort!

Utmed Strandpromenaden finns det två nakenbad för damer och ett för herrar. 

 Nakenbaden är väl inhägnade men vi snuskgubbar har i alla fall ett strategiskt hål i planket vid Käringhålan.

 Herrarna får nöja sig med ett, men det inger hopp.

Och vill man gå ett steg längre än att bada naken så finns Kärleksparken. 

Utmed promenaden passade många på att njuta av den vackra solen och ta sig ett bad.

Missa inte att gå på Strandpromenaden, åtminstone en bit, om du kommer till Varberg.

När Viskadalsbanan var avstängd

Som jag skrev häromdagen så har Viskadalsbanan varit avstängd i 25 dagar utan tidigare förvarning på grund av akuta slipersbyten. I morgon skall trafiken släppas på igen och inget annat har meddelats så det blir nog så. Jag var i förra inlägget mycket kritisk till Trafikverkets handläggning av hela detta ärende. I dag blir det lite mer positivt för nu kommer det bland annat handla om de hjältar som ryckte ut med kort varsel mitt i semestertid för att rädda upp situationen. Allt från banarbetare till busschaufförer.

Så här såg banan ut vid Ridhuset strax söder om Borås centrum lördagen den 4 augusti. Några sliprar har som synes redan hunnit bytas men titta gärna på dem som ligger kvar. De ser inte alltför fräscha ut.

Nya sliprar ligger vid Rydboholm i väntan på att placeras ut. Det är ett 15-tal av de 6 500 som totalt har bytts ut.

Och så ser de gamla ut som bytts ut vid Ridhuset.

En traktor håller på att jobba med slipersbytet på bron över gamla Varbergsvägen i Viskafors.

Slut på skiftet i Rydboholm. Klockan är 16.30 denna lördagseftermiddag och nu tar man ledigt för resten av dagen. Traktorn kommer snart att ta bort de små hjul den använder för att köra på spåret och fortsätter landsvägen mot Borås.


I onsdags, den 15 augusti, passade jag på att åka med ersättningsbussen till Varberg. Eftersom ingen säljer biljetter på bussen innebär och man inte heller kan stämpla in sina kort med reskonto innebär det att man i praktiken fick åka utan att betala.

En mycket trevlig bussförare tog emot och han kunde konstatera att det var närmare 40 resenärer med. Det var en modern turistbuss och det blev en behaglig resa i en bekväm buss. Det tog en timme och 42 minuter. Tåget skulle gått knappt en halvtimme fortare. Stämningen på bussen var bra och möjligen kunde man störas av ett par livliga barn, men föräldrarna hade bra bli på dem så det blev inget större problem.

Här har vi kommit fram till Varberg och de resenärer som har väskor och/eller barnvagnar med sig får hämta dem i bagageutrymmet.

De som bara åkte från Skene och stationerna däremellan och Varberg fick åka tåg. Tåget kunde dock inte invänta bussen från Borås eftersom det då skulle blivit ungefär en halvtimme sent. Det skulle i sin tur störa mötande tåg och snart skulle det blivit ett rejält kaos.

Här är ett par andra ersättningsbussar på Viskadalsbanan från andra tillfällen. Den första tagen i Borås och den andra i Varberg.


Klicka på valfri bild för att starta ett bildspel där bilderna blir lite större. 

Har Trafikverket utsatt oss för livsfara på Viskadalsbanan

Onsdagen den 25 juli gick det larm om solkurvor mellan Borås och Viskafors, på Viskadalsbanan som går mellan Borås och Varberg. Trafiken stängdes av men öppnades snart igen, då solkurvorna inte var så allvarliga. (En solkurva är när rälsen vidgar sig i längsled och när man kommer till en skarv blir det för trångt så att rälsen böjer sig. Den uppstår oftast i kraftig värme, därav namnet.)

Däremot märkte de som var ute för att inspektera att sliprarna var dåliga på flera ställen. Så nästa dag gjorde man en intensifierad kontroll av dessa och tågtrafiken mellan Borås och Skene stängdes av eftersom banan ansågs för farlig att köra på. Den är fortfarande avstängd men skall enligt prognosen öppnas igen på måndag.

I en första prognos lovades trafikstart den 3 augusti. Några dagar innan detta datum ändrades det till 12 augusti. Och nu gäller alltså 20 augusti.

Hur kunde Trafikverket prognosticera så in h-e fel?
Jag  vet inte. Det har de nämligen inte berättat. Lite allmänt har de skyllt på personalbrist. Ja, det var under semestertid och då brukar det vara ont om personal. Så det borde ju inte ha varit någon överraskning. Det har också framskymtat att jobbet var större än de trodde. Ja, det var det för först talades det om 6 000 sliprar på 15 kilometer. Sedan blev det 8 000 sliprar på samma sträcka. För att sluta vid 6 500 sliprar på 25 kilometer. Detta kan kanske förklara någon dags felprognos men inte 17 dagar!

Varför har Trafikverket lagt locket på?
Förutom meddelanden i lokalradion, på Trafikverkets hemsida för tågstörningar samt Västtrafiks hemsida har informationen varit närmast obefintlig. Den information som har gällt har avsett ersättningstrafiken med buss. Vad som hänt var de helt tysta om och hade Ulf Nyström på GP haft lite senare semester hade vi nog inte fått veta något. Göteborgs-Posten den 7 augusti.

Sedan dröjde det ytterligare några dagar innan Radio Sjuhärad gjorde ett reportage och äntligen hittade de en banförvaltare vid namn Helga Valdemarsdotter, som verkar vara en tuff tjej som vågar säga vad hon tycker. Men så är hon boxare i Angereds boxningsklubb också. Nu fick vi faktiskt veta lite vad som låg bakom. Vi fick alltså en förklaring till det arbete som behövde utföras.

Hur farlig var järnvägen? 
Man stängde alltså av järnvägen i 25 dagar helt plötsligt. Då undrar man om spåret verkligen blev så farligt på en natt att det måste stängas av? Om det nu var så så kan man ju inte låta bli att undra varför märkte man inte detta tidigare. Med andra ord: utsattes resenärerna för livsvara. Ett tåg som spårar ur i 90 km/tim i en solkurva ger inte resenärerna särskilt stora chanser att klara sig.

Varför man tvingades till detta har Trafikverket inte gett någon vettig förklaring till. Sliprar slits inte så på några timmar utan det sker förstås långsamt. Det som hände innan var att ett antal godståg omleddes via Viskadalsbanan några dagar innan eftersom man jobbade med nytt ställverk i Göteborg. Men givetvis skall banan klara sådan, annars skall man inte tillåta den trafiken. Det hade funnits andra alternativ.

Om nu detta blev en oförutsägbar hög belastning på banan blir det ännu underligare. Det var nämligen så att för ett par månader sedan gick Peterson Rail i konkurs och de körde fem dagar i veckan ett tungt lastat tåg med sand från Varbergs hamn till Limmareds glasbruk. Detta tåg blev därför oplanerat inställt i ett par månader innan ny operatör tog över. Och därmed minskade belastningen på banan i minst motsvarande grad som de omledda godstågen ställde till med.

Dessutom får inte ens en mängd omledda godståg  (nu rörde det sig om ett par om dagen i mindre än en vecka) sliprarna att ruttna. Det gör de däremot om de har legat där i 50 år, som många av dem faktiskt har gjort.  

Varför inte bättre bussersättning?
Under tiden som tågen inte kunnat gå Borås-Skene har de ersatts med buss. Har man åkt från Borås till Varberg har man fått åka buss hela vägen eftersom tåget inte haft tid att invänta i Skene. Detta har tagit uppemot två timmar mot tågets 75 minuter. Bussen har kört via alla mellanstationer till Skene och därifrån till mellanstationerna bara om det funnits avstigande till dessa.

Men varför inte en direktbuss Borås-Varberg? Den hade kunnat matcha tågets restid. Givetvis kompletterad men en buss enligt ovanstående upplägg. Eftersom försummat underhåll av den här typen är ett solklart avtalsbrott mot trafikeringsavtalet skall Trafikverket betala för bussarna, så kostnaden borde inte vara avskräcka. Jag hoppas att Västtrafik eller om det nu är SJ Götalandståg skickar in en sådan räkning och att de när Trafikverket i vanlig ordning säger nej driver det vidare till domstol. Sådant här skall inte indirekt betalas av resenärerna.


Jag utmanar härmed Trafikverket på ett svar. Som deras kunder (Trafikverket får gärna mejla mig så skall jag förklara vad en kund är) har vi faktiskt rätt att få hela sanningen lagd på bordet. T ex varför inga ytterligare åtgärder gjordes direkt i samband med det slipersbyte som utfördes i april i år på sträckan. (Jag har bildbevis.)

Jag återkommer med ett reportage från arbetena och om en resa med ersättningsbussen Borås-Varberg.

Fem veckors sommaravstängning Göteborg-Trollhättan är över

I år var det den sista sommaravstängningen för tågtrafiken Göteborg-Trollhättan. Det hann bli sju gånger med denna. Den första var 2005, sedan har det varit varje år utom 2007. Avstängningarna har i längd varierat från fem till tio veckor. I år var det fem veckor. Nu återstår bara två kortare avstängningar: hela vecka 45 och fyra dagar i vecka 49.

Anledningen till avstängningarna har varit utbyggnad av linjen Göteborg-Trollhättan till dubbelspår, något som beslutades 2004 och snabbt påbörjades i syfte att rädda Saab. Saab kunde dock inte räddas men frågan är om  man inte har större användning av den utbyggda järnvägen nu även om pendlingen sker mer i riktning från Trollhättan. Men med bra förbindelser kommer säkert mycket industri att etableras i Trollhättan och pendlingen ökar även åt det hållet igen.

Samtidigt har man också byggt ut E45 till fyrfältsväg på sträckan. Arbetena har varit samordnade inom projektet BanaVäg i Väst. Det har varit ett lyckosamt projekt även om vägprojektet fick prutas på lite så att det blir fortsatt tvåfilsväg genom Göta och på en bro norr om Lilla Edet. Men i december skall E45 vara klar efter drygt sju år av ständiga vägarbeten.I projektet har man inte bara hållit tidsplanerna utan också budget. Det är bra!

Själv har jag varit med om detta arbete på nära håll genom mina uppdrag för Svenska Tågkompaniet, som ansvarar för tågen mellan Göteborg och Oslo på svensk sträcka. Det har alltså varit många timmar av planering och uppföljning men nu när det är slut kan jag belåtet konstatera att även om det tog sju år så har det denna sommar fungerat så perfekt som det bara är möjligt. Detta tack vare att Nils Ericsonsterminalen öppnat en "filial" i Göteborg, en samarbetsvillig bussoperatör (Nettbuss), bra bussförare (ingen nämnd och ingen glömd), bra stationsvärdar i Göteborg (Marita, Malin och Rebecca från Gävle) samt inte minst i Trollhättan (Mia och Micke).

Bekymren i år har varit små. Så gott som alla resenärer har kommit rätt och kommit i tid. En herre placerade dock sin hund på tåget i Trollhättan varefter han gick till kiosken för att handla. Under tiden avgick tåget och polisen fick hämta hunden i Oslo. Mannen fick antagligen betala för den hämtningen liksom att han nog också riskerar ett åtal för djurplågeri. Som hundägare är man ju fullt ansvarig för sin hunds välbefinnande. Det är inget man kan lasta över på järnvägsföretaget.

I går var alltså sista gången med gänget - om man nu bortser från de mindre avstängningarna vecka 45 och 49. Min kollega tillika efterträdare och jag celebrerade detta med att ta sista bussen från Göteborg till Trollhättan och sedan med särskilt tillstånd åka med det tjänstetåg som gick Trollhättan-Göteborg för att få tågsättet på rätt plats nästa dags morgon. Vi blev därmed jämte den norske lokföraren de första som fick åka den nybyggda sträcka som nu togs i bruk och då genom den nybyggda nästan två kilometer långa Kattlebergstunneln norr om Älvängen.

Vanligtvis brukar det här tåget kunna gå tidigare från Trollhättan än vad tågplanen säger men nu var det ett signalfel som ställde till det och vi fick därför vänta in avgångstiden och dessutom passera fem signaler som visade stopp - givetvis med särskilt tillstånd. Så vi kom till Göteborg 39 minuter senare än vi skulle gjort och klockan var då 01.01.

Tåget har kommit från Oslo till Trollhättan och resenärerna får för sista gången i sommar byta till buss för vidare färd mot Göteborg. 

Lokföraren och min kollega försöker förgäves få besked från Trafikledningen i Göteborg om när vi kan beräknas lämna Trollhättan.

Detta är en historisk bild. Det är den första bilden som tagits från ett tåg mitt inne i Kattlebergstunneln. Det var jag som tog den! 

Men jag blev inte riktigt först med att fotografera tåg i Kattlebergstunneln. Kasper Dudzik, som försörjer sig genom att fotografera tåg, var före även om bilden här togs efter det jag tog min. Vi mötte nämligen godståget som skymtar på bilden. GP:s Trafikbloggen  Jag  fick dock höra att han även fotograferat vårt tåg när det kom in i tunneln norrifrån. Så någon minut efter tog jag bilden härovan och det är i alla fall den första bild som tagits från ett tåg, dessutom det första tåget som gick genom tunneln.

Apropå GP:s utmärkta trafikblogg blev jag uppringd av redaktör Ulf Nyström som berättade att han hittat en kommentar som jag skrivit men den hade automatiskt blivit refuserad som skräppost eftersom den innehöll ett olämpligt ord. Jag undrar vilket ordet kan ha varit. Kan det ha varit Sävenfjord? Nåväl, Ulf hittade den och nu är den publicerad under det här inlägget.

Nu får tågen gå på den nya och upprustade banan igen men i nästan en vecka framåt blir det med högst 70 km/tim mellan Olskroken och Lödöse och därför kommer de att bli försenade. I dag har det rört sig om 5-15 minuter. Men sedan har vi en bra bana mellan Göteborg och Trollhättan. Och ännu bättre blir den i december.