Ett tåg kommer lastat med sand

Precis som vi brukar vara på väg in efter lunchpromenaden med superbeaglen Sicko brukar höras ett dieselmuller i fjärran. Ibland låter det som en helikopter på låg höjd och ibland som en tvättmaskin som just avslutar centrifugeringen. Det vi hör är "sandtåget". Detta tåg dras av diesellok och går med sand från Varberg till glasbruket i Limmared. I Borås får loket gå runt och köra åt andra hållet för att tåget skall komma rätt. Denna växling liksom växlingen i Limmared (möjligen också i Varberg) görs av lokföraren som har möjlighet att radiostyra locket om det inte är lämpligt att köra på vanligt sätt.

Sanden kommer med fartyg till Varberg och det är en speciellt fin sand som behövs för glastillverkningen. Förutom sand är det enligt en av lokförarna, som tidigare körde detta tåg, också soda, kalk, dolomit och fältspat i vagnarna. Även det behövs för att kunna göra glas, t ex flaskorna för Absolut Vodka. Spriten finns dock inte med i det här tåget, men även den har förr om åren gått med tåg.

Det här tåget kördes från början av SJ Gods, och sedan tog Green Cargo över när det bröts ut som ett eget aktiebolag i samband med att det gamla affärsverket bolagiserades. För några år sedan lade det norska Peterson Rail (har alltså inget att göra med Lars Peterson, generaldirektör vid SJ 1969-1977) men detta gick i konkurs den 11 maj förra året. Sedan blev det ett tag med lastbilstransporter, men dessa blev mycket dyra. Ett dussintals astbilar behövdes för att ersätta tåget - sand är nämligen tungt.

Den 2 juli började tåget gå igen och då med CFL Cargo som operatör. Detta företag ägs av den luxemburgska statsjärnvägen så nu är ännu en stat verksam som tågoperatör i Sverige. Tidigare har vi norska NSB (Tågkompaniet), danska DSB (DSB Uppland och DSB Småland) och tyska DB (Arriva). Även franska SNCF är inblandade i svensk kollektivtrafik genom Keolis, men de kör för närvarande inte tåg i Sverige. Tidigare körde de Citypendeln, alltså lokaltrafiken runt Stockholm.

Vill ni veta lite mer om det här tåget och se bilder även tagna av andra än mig så googla på "Sandtåget". 

Klick på bilden = bildspel startas = nytt högerklick på bilden så visas den i större storlek.

Tåg i tid - 100 procents punktlighet Oslo-Göteborg

Punktligt tåg.

I början av 2005 började Tågkompaniet ha driftsansvaret för tågen Oslo-Göteborg på svensk sträcka. Jag kom in i detta redan från början och lämnade uppdraget definitivt i december 2012. Under den tiden ingick att varje 7-dagarsperiod torsdag - onsdag göra en punktlighetsstatistik för tågen och analysera alla förseningsorsaker. 

Under tiden har utfallet varit olika men jag skulle uppskatta att medianvärdet legat på 80 procents rättidighet. Lite bättre blev det i augusti 2012 när stora delar av dubbelspåret Göteborg-Trollhättan togs i bruk och ännu bättre i november när ännu mer dubbelspår togs i bruk. Den 9 december ändrades tidtabellen med upphottade körtider och betydligt fler tåg som skulle få plats på banan. Jag var lite orolig att det skulle bli dåliga siffror då igen, men det gjorde det inte. Det har i stort sett blivit bättre och bättre och nu perioden 31 januari - 6 februari blev det all time high: Alla de 40 tågen var i rätt tid. Och inget av dem var inställt.  

Med tåg i rätt tid menar man tåg som varit högst 5 minuter försenade. Sju tåg var 1-5 minuter försenade. Resten ankom exakt enligt tidtabellen eller ankom tidigare än vad som stod i denna. Bäst var morgontåget från Oslo den 1 februari, som var 12 minuter tidigt vid ankomsten Göteborg.

Så räknar man på Tågkompaniet alltså. SJ har börjat räkna med att tåg som är högst 15 minuter försenade är i rätt tid. Då får man naturligtvis betydligt fler tåg som är det. Men de skyller på att flyget räknar så. Det må vara, men när är ett flygplan framme egentligen? När det sätter hjulen i marken, när det dockar vid gaten, när man kan börja lämna planet, eller? Senast jag flög med Ryanair till Alicante landade vi förvisso i rätt tid men sedan fick vi vänta en timme på att bagaget skulle dyka upp på bandet. 

Tråkigt att det inte var jag som fick sammanställa statistiken för Norge-tågen men jag kan ju glädjas med min efterträdare. 

Många hittade hit på morgonen.

Mitt inlägg om journalistisk okunskap har också uppmärksammats i Postvagnen (i andra inlägget i tråden) och det har gett mig många besökare nu på morgonen.Det är också intressant att följa debatten.

Även resemässan i januari i Helsingfors har gett sitt omdöme om att Ulo Maasing (redaktör och ägare till webbsajten Bussmagasinet) svalde Svenska Dagbladets artikel så okritiskt. :-)

En väderleksrapport

Nej, det blir inte en väderleksrapport från Borås. För här är det inte mycket till väder: gråruggigt och någon plusgrad samt tilltagande blåst. Det varnas för storm i natt så det kanske blir mer att berätta i morgon.

Det jag tänkte på var en film på Youtube. Men låt oss ta det från början. Jag lyssnade just på Lotta Bromé i P4 Extra och slogs av att den meteorolog hon intervjuade talade utpräglad värmländska. Jag kan aldrig minnas att jag hört henne förut men jag tyckte det lät så kul att jag googlade på hennes namn. Hon heter Lovisa Andersson. Och det var då jag sprang på det: detta underbara Youtube-klipp med en annorlunda väderleksrapport framförd just av Lovisa och hennes kollega Lisa Frost (kan en meteorolog ha lämpligare namn sedan John Sohlmans dagar - eller hette han John Pöhlman?)

Så här lät det

Journalistik ohederlighet - eller ren och skär okunnighet

Farligt? 

Nästan ofarligt??

I dag skriver Svenska Dagbladet att SL:s lokalbanor som Roslagsbanan är farligare än busstrafiken. Artikeln är bland de värsta bottennapp jag sett i någon tidning. Inte nog med att man inte kan enas om hur många som omkommit på Roslagsbanan. I ingressen är det 29 personer på 10 år. I artikeln är det 20 personer på 20 år. Rätt skall vara 20 personer på 10 år. Om man räknar som Svenska Dagbladet vill säga.

När man läser detta tror man förstås att det är 20 passagerare på Roslagsbanan som omkommit. Så är det dock inte. Möjligen har någon av dem blivit påkörd när han eller hon varit på väg till eller från tåget. Men ingen ombord på tåget har omkommit. De flesta av de omkomna har blivit påkörda på vägövergångar i plan, antingen de omgett sig med ett ton plåt eller bara korsat den genom att nonchalera bommar och signaler.

Så jämför man med SL:s busstrafik. Inte där har heller någon dött ombord på bussen de senaste tio åren.Men cirka fem har omkommit i samband med trafikolyckor där buss varit inblandad. Dessa fakta tycker Svenska Dagbladet är ointressanta för läsarna. Man hänvisar till statistik från Transportstyrelsen, men det måste väl ha funnits någon som kunnat tolka den åt dem.

Konstigast av allt är dock att "Sveriges mest erfarna och kunniga journalist när det gäller bussnäring och kollektivtrafik" (enligt egen utsago) svalt detta med hull och hår på webbsidan Bussmagasinet och helt reservationslöst hänvisat till SvD:s artikel.


Edit 2 februari 2013 kl 08.55:
Uppföljare finns här.

Björnen Algot vakar över turistbyrån

Utställningen United Buddy Bears på Stora torget i Borås har nu dragit vidare ut i världen men en nalle blev kvar i stan. Det var den två meter höga som togs fram speciellt av konstnären Shai Dahan för Borås och som det redan från början var bestämt att han skulle bli kvar i stan. Björnen fick namnet Algot, och även om en okunnig programledare i Radio Sjuhärad inte visste varför, så förstod säkert alla boråsare vem som inspirerat till det. (Programledaren i fråga bor i Alingsås.) Jo, naturligtvis Algot Johansson. Knallen från Roasjö som grundade konfektionsföretaget Algots ("Säg, Algots det räcker") och om det var Per Albin Hansson som skapade folkhemmet så var det Algot som klädde det. (Vem som möblerade det får ni själva räkna ut.)

Ett bra namn på en Borås-björn alltså. Så här ser han ut. Kommer man inte att tänka på en dalahäst?

Men var skulle han stå? Jo, vid Resecentrum var väl lämpligt. I synnerhet nu när turistbyrån flyttat till en plats som turisterna hittar. Egentligen är det bottenvåningen i Sven Eriksongsgymnasiet, men detta ligger mittemot Resecentrum. Turistbyråns skyltfönster skymtar till höger i bilden.

Västtrafik har därmed också fått en som bevakar busshållplatsen. Ingen risk för bråk här framöver när två meter björn övervakar den.

Så effektiv bevakning har vi inte haft i Borås sedan polisen King-Kong patrullerade på gatorna. Fast han kanske var lite rörligare om än inte så mycket. Desto rappare var han i käften. Några kända King-Kong-citat:
- Jag tål inte folksamlingar. Skingra er. (Om två personer stod och pratade med varann.)
- Ska ni stå här så får ni flötta på er.

Det lär också ha varit King-Kong som tog hand om ett fyllo vid tandpetaren (egentligen Obelisken) på Yxhammarsgatan och släpade honom till Kungsgatan innan han grep honom. Det var alltså åt  fel håll gentemot polishuset, som då låg i Rådhuset vid Stora torget.Så kollegorna frågade honom varför han släpade honom dit:
- Det var med tanke på rapporten. Det är så svårt att stava till Yxhammarsgatan...

Tack Postvagnen: blir det 100 000 sidvisningar i dag?

En skribent i Svenska Järnvägsklubbens Postvagnen råkade skriva att jag numera skriver på min blogg i stället för i Postvagnen. Det är riktigt så långt som att jag tagit en time-out från Postvagnen på obestämd tid. Det finns många skäl till detta men dem behåller jag för mig själv. Jag har dock meddelat SJK:s styrelse och även moderationsansvarige de skäl som de kan göra något åt. Med förlov sagt har det inte hänt så mycket mer än att jag fått bekräftat att de mottagit mina synpunkter.

Men jag är denna skribent mycket tacksam för jag har i dag redan haft 550 sidvisningar. En normal dag är det mellan 100 och 150. Och det återstår bara 220 tills jag har nått upp i 100 000. Så med den här takten så inträffar detta i dag.

Som jag tjatat om mer än jag tjatat om olyckan på Saltsjöbanan så fattas det dessutom minst 15 000 sidvisningar i statistiken. Men det är alltså 100 000 om man följer det officiella räkneverket.

Undrar om mätaren slår om till 0 när jag uppnår den magiska siffran eller om det dyker upp en ruta till i mätaren. Men det får vi kanske se redan i kväll.

Även Grön Tele har anledning att vara tacksamma. De har i stort sett toppat listan över sidvisningar hela tiden sedan jag skrev först inlägget om deras telefonförsäljningsmetoder. Men nu har Arriva platserna 1-4 på listan. Undrar om de är glada över denna topplacering? :-) 

För övrigt fyller bloggen fem år i sommar om jag nu håller ut så länge. 


Edit: Jodå, redan klockan 18.40 i dag nådde räkneverket 100 000 sidvisningar. Så nu hoppas jag ni hänger med mot 200 000. Bör bli om 3 - 4 år.