Vet hut, riksdagsman Petzäll

I Borås har vi begåvats med en riksdagsman vid namn William Petzäll. Han representerar Sverigedemokraterna. Naturligtvis höll jag på att skriva.

För nästan ett år sedan togs Petzäll av polisen och hamnade i fyllecell. Han var då kraftigt berusad och dukade upp någon historia till varför han hade spritproblem och tog timeout från riksdagen. Efter genomgången behandling återvände han dock till riksdagen och lovade att hålla sig nykter framöver.

Sedan visade det sig att han lurat till sig resor till flickvännen i Malmö på riksdagens bekostnad fast han bara hade rätt till resor till hemorten Borås.

För ett tag sedan åkte han taxi utan att betala. Det vill säga att han försökte betala men hans bankkort var trasigt och fungerade inte. Han lovade då chauffören att betala senare och hon åkte förbi ett par dagar senare på den uppgivna adressen men då var Petzäll inte hemma men lovade att komma förbi och betala ett par timmar senare. Så fan han gjorde. Han är ju riksdagsman och gör som han vill. Det gick en vecka och inga pengar kom. Taxiföraren gjorde då polisanmälan.

- Jag tar lätt på den polisanmälan, säger fårskallen Petzäll.

Skall vi ha sådana i riksdagen. Nej det skall vi inte. Avgå Petzäll! Och betala taxiräkningen. Omedelbart. Du skämmer ut riksdagen och du skämmer ut ditt parti. Precis som om det skulle behövas.

En riksdagsman om någon borde väl veta att ett trasigt bankkort inte är giltig betalningsmedel.
- Det var taxins kortterminal det var fel på. Jag kan bevisa att det fungerade tidigare samma dag.
Javisst. Men du kanske råkade sätta dig med din tunga röv på kortet lite senare på dagen. Har du inte tänkt på det?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=4633314

Jakten på napoleon - nu i Tanumshede och Vara

Har varit ute och rest lite den gångna veckan och i tisdags var jag bland annat i Tanumshede i norra Bohuslän under ett par eftermiddagstimmar. Inte för att titta på hällristningar utan för att titta på reparationen av Bohusbanan vid den närbelägna Tanums station (förlåt, driftsplats heter det ju nuförtiden) efter urspårningen halvannan vecka tidigare. I morgon skall man komma i gång för fullt igen och det har då varit begränsad framkomlighet i två veckor. Eftermiddagsfikat intogs på Tanumshede Hembageri och minsann hade de napoleonbakelser.

Lite blek var den kanske och sockerglasyren på toppen var tunn och lite sprucken. Men för övrigt var det en bra bakelse med mycket grädde och inte så mycket smördeg. Som jag vill ha den med andra ord. Kaffet var fullt drickbart och det var lagom varmt i solen på den lilla utealtanen. Det blir fyra tårtgafflar (av fem möjliga). Bristen var den spruckna och tunna glasyren och att det saknas just tårtgafflar. Napoleon skall inte ätas med kaffesked. Kostade 44 kronor vilket är relativt billigt.

I går besökte jag Vara, den lilla stadsliknande orten mitt på västgötaslätten. Här finns ett av landets bästa konditorier, Conditori Nordpolen, som fick sitt namn efter det att S A Andrée landat med sin ballong utanför Vara när han övade för färden till Nordpolen, vilken dock slutade olyckligt. Äventyrare som Göran Kropp och Ola Skinnarmo har sedan besökt konditoriet. Och så nu då jag i min jakt efter den perfekta Napoleon.

Och tusan vet om jag inte lyckades. Det är i alla fall den mest perfekta napoleon jag ätit på mången god dag. Lagom stor, lagom söt, lagom mycket grädde, lagom mycket glasyr. Därtill serverad på det gammaldags sättet med kaffet i en kanna, som också innehåller påfyllning, ett glas vatten och förstås en tårtgaffel. Man beställer vid disken men sedan får man allt serverat vid bordet. 54 kronor är dock i högsta laget så det blir ett litet betygsavdrag. Men 4,5 tårtgafflar blir det. Varav 0,5 är för atmosfären. Det är som när jag gick på kondis i min barndom.

Du kan väl knepet vid det här laget: klicka på bilden så blir den större. Även bakelsen.

Veckan som gick

Den gångna veckan har jag varit ute och rört mig en del. Efter operationen kan det inte bli några längre resor men väl några kortare.

I måndags var jag först i Norsesund eftersom jag ville fotografera ett chartertåg som Tågkompaniet körde för Reseshopen i Ljusdal. Denna resa alltså:
http://www.reseshopen.se/info/tagcharter20112/nytag.html
Norsesund är en bra fotoplats där järnvägen går i kurvor utmed Sävelången.
Vidare till Alingsås för kaffepaus. Det finns gott om kaféer i Alingsås, men det första jag gick in på hade redan upptäckts av ett stort antal pensionärer som stod och tvekade om de skulle ha napoleon eller budapeststubbe. Eller kanske bara en skorpa. Jag gick därför vidare till Café Storken, som inte hade napoleonbakelser men väl våfflor med sylt och grädde.

Lillån får också representera Alingsås på bild.
I tisdags var jag i Jönköping och jag hade verkligen tur med vädret. Jönköping har fått massor med nya bussar eftersom Keolis har tagit över efter Arriva och dessa bussar måste förstås fotograferas. Men en och annan gammal buss var man också tvungen att ta över för att få trafiken. Den här bussen är en av de övertagna. Den är tre (!) år gammal men man kan ju undra hur den kan bli så sliten på kort tid.
Men det blir snart bättre, vilket detta tröstefulla budskap vittnar om.

Som jag redan skrivit besökte jag också Konditori Napoleon får att få min dagliga napoleonbakelse. Jag har här bildbevis för att även Magnus Ladulås gillade napoleonbakelser. Dock hade han inte samma kondis (häpp!) som jag utan han var tvungen att sätta sig och vila några meter från entrén.

I onsdags åkte jag med min gode vän Petter till Värnamo. Han körde nämligen på linje 700, den nya busslinjen mellan Borås och Värnamo som bara går på prov. Tyvärr verkar det väl som om det stannar vid ett prov. Två resenärer på ditvägen och sex på hemvägen är knappast underlag nog. I synnerhet inte som alla utom två lika väl hade kunnat åkt med andra busslinjer. Bilden är tagen vid vändningen i Värnamo, där det blev en timmes rast för lunch på Laga-Gyllen. Har ni ätit köttfärstårta? Annars går det att göra det här.
http://www.restauranglagagyllen.com/3.html
Lunchen serveras dessutom som buffé så det går att ta så mycket man vill - och kan med. Alternativet var fläskpannkaka, men varför ett alternativ. Det gick ju lika bra med både och.

I Värnamo hittade jag också denna hiskeliga skulptur. Det är inte som jag först trodde Per och Kersti, ni vet de där som fick punktering i Värnamo (de bytte ju ringar i Värnamo enligt Carl Snoilsky) utan den här heter Nalleknallarna och är gjord av Erik Dietman (1937-2002) . Jag googlade lite på Dietman och fann att han avled bara fem veckor efter det han varit med och invigt denna. Men också att han var mer känd i Frankrike, där han blev utnämnd till årets skulptör. Han hade dessutom två professurer i skulpturkonst så det kanske är bäst att stryka det där med "hiskeliga".

På hemvägen blev vi vittne till en husvagnsolycka på väg 27 i jämnhöjd med Aplared. Bråten som syns är alltså en del av det som ett par timmar tidigare var en husvagn. Kanske inte så konstigt att det är förbjudet att vistas i husvagnen under färd.
Efter hemkomst tog jag en promenad till Stora torget för att åhöra Borås Stadsmusikanter. Bra som vanligt och de slutade som sig bör med "Rock around the clock".

I torsdags var det en lugn dag så jag tog bara ett varv ner på stan på eftermiddagen. Borås stadsmusikanter var i gång igen, tyvärr för sista veckan så nu är sommaren snart slut. Denna gång spelade de vid centralstationen och var förstärkta av Jimmy på sång. De avslutade med "Borås Borås". Orginalet alltså, inte den som Frank Sinatra snodde och kallade "New York, New York". (Ja, jag är inte färdig med forskningen om detta men jag är rätt säker på att jag skall kunna bevisa att det förhåller sig så.)
När jag skulle åka hem så sprang jag rakt på en cykeltävling, som stängde av hela centrum så bussarna fick köra en annan väg.

Därför kunde man för ovanlighetens skull se stadsbussar på Kungsgatan. Tyvärr blev det träd i vägen men Kungsgatans träd är ju ökända redan från Gamla Testemantet. Det var när Adam och Eva åt av frukten från dessa som de blev utkörda ur paradiset.
I fredags ringde Petter igen och frågade om jag ville följa med till Älvsered. Tja, varför inte. Således kunde jag fotografera bussen vid vändningen i Älvsered och en liten rast vid Stora Horsasjön.
Vi är inte långt från Ullared, men det finns ett varuhus i Älvsered också. Förut fanns det två, men det andra höll till i en liten källare. Det växte sedan och flyttade till Falkenberg. Engelsons heter de och är min hovleverantör av jackor, skjortor och underkläder. Här är förresten kyrkan i Älvsered. Apropå köptempel alltså.

Det blev en fin promenad utmed Viskan sedan vi återkommit till Borås och broarna över till Stadsparken är smyckade med blommor. Här Viskabergsbron.

Tycker du bilderna är för små? Inga problem. Klicka på dem och du tycker inte det längre.

Napoleon på Napoleon

I Jönköping finns ett konditori som heter Napoleon. Här skulle jag väl ändå finna den ultimata napoleonbakelsen. Men dessvärre inte. Ja, det var väl inget större fel på själva bakelsen. Den kunde ha varit större men den smakade bra. Men 51 kronor för en napoleon och kaffe är lite väl mycket. Dessutom var miljön i konditoriet av det där plågsamt moderna slaget där man sitter som i ett tortyrredskap.


Det var inte bara jag som festade i Jönköping i tisdags. Det var också några som hade picknick på Vätterstranden mitt emot järnvägsstationen. Kunde där konstatera att det gamla trötta kaféet på andra våningen, som en gång i tiden hade alldeles utmärkta bakelser men blev sämre och sämre för varje gång jag besökte det, nu hade stängt och ersatts av ett Espresso House i bottenvåningen på stationshuset. Den hade också en uteservering med utsikt mot tågen och Vättern.

Toaletterna i stationshuset hade tagits i bruk igen. En längre tid har man varit hänvisad till toaletterna i bussterminalen intill. Förr i världen lånade man nyckeln till toaletten i biljettluckan och var tvungen att lämna sin färdbiljett i pant. Utan biljett inget kissande. Sedan blev det automater och man lade i en krona. Ibland fungerade det, ibland inte. Kronan höjdes till en femma och på senaste tiden har det också blivit en tia. Men nu kommer ett nytt påfund. För att komma in måste man numera ha mobiltelefon och ha planerat sitt besök. För en med nyopererad prostata som har cirka 30 sekunder på sig när det tränger på ordentligt är det inget alternativ. Man skall nämligen skicka ett SMS och så får man en kod som man slår in på låset till toaletten. Om man lyckas slå in rätt siffror medan man står där och hoppar på ett ben så kommer man in i paradiset. Inte gratis förstås: det kommer på telefonräkningen.

Men det var ju de som hade picknick jag skulle berätta om. Först kunde man från plattformen höra att de hade trevligt. Sedan blev det allt högljuddare och hotfullare allteftersom innehållet i medförda flaskor och kartonger försvann ned genom struparna. Undrar vad de drack? Kunde det varit hallonsaft. Nej, vinbärssaft var det nog för jag hörde någon prata om såväl vinbärs som bara bärs. När jag skulle åka hem gick jag förbi där igen eftersom jag parkerat vid stationen (för 14 kronor i timmen!) och då såg jag att de fått sällskap av några som kom i vackert målade bilar med stora bokstäver på. Festen slutade kanske inte som de tänkt.

Bilderna blir större om du klickar. Även bakelsen blir större.

Treårsjubileum

I dag fyller min blogg tre år. Det var nämligen den 21 juli 2008 som jag skrev mitt första inlägg. Så här löd det. Observera att jag fick en kommentar från Kim Kärnfalk. Det är det inte alla bloggare som fått.
http://savenfjord.blogspot.com/2008/07/tre-blanka-veckor-framfr-mig.html

Så nu är det bara att börja på det fjärde året. Häng med!

Får jag be om största möjliga ty(SJ)tnad

Det är rötmånad. Redaktioner och företag sköts av semestervikarier. Alltså borde man inte bli förvånad när man läser i GP att SJ nu har begärt hos Trafikverket att de inte skall ange orsaken till att ett tåg är försenat utan bara hur mycket försenat det är. Eller beräknas bli. Jag trodde först det var någon rötmånadshistoria som någon lurat i en finnig journalistelev med ambitioner att bli en ny Janne Josefsson. Men så var det inte alls. Artikeln var skriven av Ulf Nyström, Sveriges bästa journalist när det gäller transportfrågor. Det var alltså sant som stod i den.

SJ:s argumentation utåt för att man skall sluta att informera om förseningsorsaken är minst sagt patetisk. Det är argument från att flyget gör ju inte till att det blir bättre information om de som svarar för den kan ägna mer tid åt att beräkna förseningar än att ta reda på orsaken. Det är ingen semestervikarie som skrivit det heller utan SJ:s biträdande presschef, som måste anses rutinerad på det jobbet.

Det kan vara svårt att ge en entydig förklaring till att ett tåg är försenat. Ibland tappar tåget några sekunder här och där och många sekunder blir till minuter. Men ju större försening det är, ju lättare är det att hitta en förklaring. Det är ännu svårare att beräkna hur mycket tåget blir försenat till en station. I varje fall om man inte har tillgång till en kristallkula. Saida är ju död.

Visst, vem som helst kan räkna ut att om tåget gick 15 minuter sent från Stockholm så är det en bra gissning att det blir 15 minuter sent till Hallsberg också. Men det kan ju också hända mycket på vägen och det mesta av det är oförutsett och kan inte förutses om man så har all tid i världen. Vem kan veta att loket tänker lägga av i Flen. Eller att signalerna kommer att felaktigt visa stopp i Vingåker? I praktiken blir den beräknade förseningen lika osäker som nu. Om man då kompletterar den beräknade förseningen på 30 minuter med att det beror på spänningslöst vid Katrineholm så vet åtminstone den vane resenären att det är just en beräkning och att det i själva verket kan bli mycket mer. Men om de säger att det beror på att tåget blev försenat på grund av signalfel i Kolke så vet man att det är sannolikt att tåget inte kommer att tappa mer tid. (Sedan återstår att ta reda på var Kolke ligger.)

Den informationen vill nu SJ undanhålla sina resenärer och har begärt hos Trafikverket, som svarar för utrop i högtalarna och skyltning på monitorer på stationerna, att de slutar ange orsak. Trafikverket hoppar i taket av glädje. "Hurra, mindre jobb till samma betalt". Trafikverket är en myndighet. Trafikverket skall hålla sig neutrala i sådana här frågor. Icke minst för att det numera finns andra järnvägsföretag som kör resandetåg. I själva verket trannsporterar SJ numera betydligt mindre än hälften av dem som åker tåg. Således vill Svenska Tågkompaniet att Trafikverket fortsätter att informera om förseningsorsaker. Hur andra järnvägsföretag ställer sig vet jag inte men jag antar att de inte går i SJ:s ledband.

Det SJ inte vill är förstås att folk skall märka vad förseningarna beror på. Att det alltför ofta är lokfel eller vagnfel eller personalbrist. Trafikverket har samma slemma motiv. De vill inte att folk skall veta hur många förseningar som orsakas av signalfel, rälsbrott eller spänningslöst. Resenärerna skall få information på tåget. Sägs det och det kommer kanske också att tas bort snart.

Stå för era egentliga motiv, SJ och Trafikverket, och framställ inte en klar försämring som en förbättring. Det blir inte bättre beräkningar av förseningarnas storlek framöver. Helt enkelt därför att det inte går. De som jobbar med sådant gör redan det bästa de kan. Och sluta göra er löjliga. Lägg resurserna på att få tågen att gå i tid i stället.

Ett försenat SJ-tåg i Alvesta. Förseningen berodde på att ett mötande tåg var försenat. I fortsättningen får jag inte veta den orsaken.


PS. Kolke ligger mellan Gnesta och Flen.

Sexsång på Skansen

Såg ni Allsång på Skansen i går. Jag tyckte det var ett kul program och mycket piggare än det var på Anders Lundins tid. Nu läste jag dock i Aftonbladet att jag som äldre inte alls gillade det. Jag tog illa vid mig av Veronica Maggios "Jag kommer" och Eric Amarillos "Vill du ligga med mig". Vi äldre gillar inte sånt. Det sade självaste Kjell Lönnå som dock såg sjukligt glad ut i programmet. Att karln fyller 75 år i dag gör mig mycket avundsjuk. Tänk om man vore så pigg och hade kvar sin hårfärg och sina lockar från ungdomen som han. Men å andra sidan kan jag ju svara på frågor och inte bara skrika om hur bra det är att sjunga som svar på allt. Kanske trots allt han inte hade något i programmet att göra. Som äldre tyckte jag han var det mest pinsamma inslaget i programmet.

Aftonbladet tar alltså i rejält. De kallar programmet för Sexfesten på Skansen. Detta för att en ung sexig sångerska (sånt gillar vi gamla gubbar trots prostatabesvär) sjunger en låt med lite tvetydig text. Eller för att en gubbe som såg ut att vara i min ålder (men han var visst 40) sjöng om att ligga. Programmets verkliga höjdpunkter, Elisa i Elisas och Sara Varga förbigick de med tystnad. Programmets lågpunkt förutom Lönnå, nämligen Per Andersson som skulle föreställa komiker och Katrin Sundberg i den enda roll hon kan, Häxan Surtant. Jag fattade inte det roliga i deras framträdanden. Robert Gustavsson, du är förlåten dina Peps-parodier i tidigare Allsång.

Sedan skall man förstås ha kommentarer. Lönnå är gaggig nog att kritisera programmet han själv är med i men han är ju alltid glad. Så det gäller att hitta ännu en annan surgubbe som också alltid verkar glad. Tills han börjar prata vill säga. Så man ringde Bosse Larsson. Han tyckte inte om programmet. Det var ju inte precis någon nyhet. Han har nog inte tyckt om det sedan han själv var programledare.

Någon som kan förklara vad den där påfrestande Anton har i programmet att göra? Måns klarar sig säkert helt bra själv även om Aftonbladet märkte att han sjöng ett ord fel i "Stockholm i mitt hjärta". De fick det att låta som en nationalkatastrof.

För övrigt gillade jag Sven-Bertil Taube i TV i lördags. Och han kom inte av sig en enda gång.