En konferens i Stockholm

I går meddelades att 41 procent av alla X2000-tåg kommer mer än 5 minuter för sent till slutstationen. Det är naturligtvis en katastrofal siffra och nu tar SJ tillsammans med Banverket krafttag för att få det att fungera. Underhållsinsatserna på fordonen förstärks och det är välbehövligt. Men vad gör man åt banan på kort tid. Ja, inte är det mycket man kan göra. Jag fruktar därför att X2000-tågen kommer att prioriteras så att allt annat får ställas åt sidan. Det gör att övriga tåg, som nu har en hyfsad förseningsstatistik, kommer att bli mer försenade. Och det gör att sena tåg från anslutande linjer inte kommer att inväntas. Så blir Borås-tåget 10 minuter sent till Herrljunga ser man baklyktorna på det X2000-tåg man tänkt fortsätta med just som man kommer dit.

Det är inte första gången man kraftsamlar eller tar krafttag för att få X2000 att fungera bättre. Som den gången man lade ner underhållsverkstaden i Göteborg och flyttade allt till Hagalund utanför Stockholm. Någon som tror att det blev bättre? Nähä, det blev det inte. Det bidde en katastrof och snart fick verkstaden i Göteborg öppna igen. Men då hade så gott som all kompetent personal fått nya (och bättre avlönade) jobb så det blev att bygga upp kompetensen på nytt. Vilket är lätt - att skriva alltså. Svårare att göra.

I onsdags när jag åkte till Stockholm så stod tåget inne på Borås central när jag kom dit. Det var en av de nya X12-motorvagnarna, som Västtrafik låtit bygga om så att de blivit riktigt trevliga. Klockan 06.00 skulle tåget gå. Det gjorde det inte utan det hördes i högtalarna "Ett trafikmeddelande". Då vet man att det är problem på gång. I det här fallet bestod de av att tåget skulle ställas in och bussar ersätta. Det var ett banarbete som dragit över tiden så att man inte kunde köra. Bussarna skulle komma om 5-10 minuter meddelades det. Vana resenärer gav upp ett hånskratt. Det har väl aldrig hänt att ersättningsbussarna kommit förrän tidigast om en halvtimme.

Jag gick ut för att vänta på bussarna. Under över alla under. Den ena var redan framkörd och hade börjat lastningen (varför säger man så om bussar som transporterar personer och inte gods), den andra kom just in. En skulle gå direkt till Herrljunga, en skulle gå via alla mellanstationer. Den som skulle gå direkt till Herrljunga blev fullsatt så jag och några till fick åka i den senare. Bussföraren var mycket trevlig och han uppskattade körtiden till 65 minuter. Vi skulle komma till Herrljunga 07.20 och vårt tåg skulle gå 06.48. Jag ringde därför SJ telefonbokning, blev snabbt uppkopplad och fick en ny plats på senare tåg. Lyckligtvis hade jag tagit god tid på mig så det skulle i och för sig inte vara några problem.

Nu var det dock så att medan vår buss väntade på att allt skulle bli klart för avgång kom tåget i väg. Ingen meddelade oss detta så där satt vi i onödan på bussen. Bussföraren sa att vi antagligen skulle få byta till tåget i Fristad. Men när vi väl kom dit så hade tåget redan gått och vi fick fortsätta med bussen. Nu dock närmaste vägen till Herrljunga. Väl där meddelades att ett x2000-tåg skulle göra ett extra uppehåll en dryg timme senare. Vi gick in i väntsalen, ett par resenärer tog inititiativ till att boka om dem som inte fixat detta (järnvägspersonal fanns förstås inte på plats) då det hördes i högtalarna att ett X2000-tåg till Stockholm som kom om en minut skulle göra ett extra uppehåll. Rusning ut på plattformen. Tåget rullade in och vi steg på. Fick dock veta att tåget var fullbokat och att jag antagligen skulle få stå från Skövde. Gick därför av där, väntade en timme på det tåg som jag bokat om till och det gick bra hela vägen till Stockholm.

I Stockholm bodde vi och konfererade på det nya hotellet vid Norra Bantorget, Clarion Sign. Designat av Gert Wingårdh. Om ni minns Christer Glenning från TV:s Trafikmagasinet så brukade han om nya bilmodeller ibland säga "att den har drabbats av design". Det kan man med fog säga om hotellet också. Det gäller allt från den kraftigt underdimensionerande receptionen, som bestod av ett bord mitt på golvet, via konferenslokalerna till rummen.

Rummet var bra med en kudde lika stor som ett normalt täcke. Men varför skall man ha ett fönster mellan sovrummet och badrummet. Nu hade jag eget rum men om jag delat med någon obekant på en bussresa så hade det ju inte precis varit så trevligt. Handfatet var ersatt av en gammaldags balja i grönt glas, dock med avlopp. Och för att förstå sig på vattenkranen krävdes närmast en utbildning som VSS-ingenjör. För att inte tala om duschen. Efter alldeles för mycket hotellboende i mitt liv är jag van vid att hitta en knapp eller en nipp att dra ut eller trycka in för att slå om till duschläge. Någon sådan fanns inte. Det vill säga det fanns massor av sådana man ingen hjälpte. Då kom jag att tänke på hotellet jag bodde på i Wernigerode 1993 och som stod kvar intakt sedan DDR-tiden. Där aktiverade man duschen genom att vrida kranen fullt åt ena hållet. Jag provade detta och duschen satte i gång.

I konferensrummet var det konstiga men bekväma stolar. Sedan fanns naturligtvis all teknik för dagens konferensande. Att flanellografen är bortrationaliserad sedan många år förstår jag men overheaden. Detta plågoris från 1990-talet tycks nu helt borta och ersatt av uppkoppling direkt mot datorn, där Powerpoint-spel har lagts in. Jag förstår dock inte varför så många företag i dag klagar över att de har för höga overhead-kostnader... Det bestående minnet från Clarion Sign blir dock herrtoaletten i konferensavdelningen. Bara en sådan sak som att allt gick i svart. Även toalettpappret!! När man skulle tvätta händerna efteråt så saknade man det vanliga avloppet. I stället spolade man vattnet på en bänk och så rann det ned genom att bänken lutade lagom mycket.

Nåväl, efter en och en halv dags konfererande var det dags att åka hem igen. Det märktes då att de kraftansträngningar som SJ tänker vidta för att få tågen att gå i rätt tid redan slagit igenom. X2000 avgick på sekunden i rätt tid och kom på sekunden i rätt tid till Herrljunga. Anslutningståget till Borås, den andra av Västtrafik ombyggda X12-an, gick på sekunden i rätt tid. Däremot stämde inte tidtabellen vid ankomsten till Borås. Vi var nämligen där två minuter före tiden.

Om detta blogginlägg blev lite konstigt beror det på att jag löste Melodikrysset samtidigt som jag skrev. Fick ihop det till sist med en hel del hjälp av Google. Sedan är vi några som brukar mejla våra lösningsförslag till varann strax efteråt. Visade sig att min vän i Växjö hade kommit fram till samma lösning som jag. Så den blev nog rätt. Men jag avslöjar inget. Inte ens att jag fick det till Batman på lodrätt 4.