Men alla har vi samma mål: miljöbilen (egentligen miljöbilarna) som ställs upp mitt i bostadsområdet vid busshållplatsen. Där kan man alltså lämna elektronikavfall på ett miljövänligt sätt liksom uttjänta stekpannor. På ett halvår hinner man också samla på sig ett antal kartonger som de också tar hand om. Genom att lämna dem här garanteras att de tas om hand på ett miljösäkert sätt. Det gäller även den datorskärm, som en granne hade i sina armar och såg exakt likadan som jag hade till min första dator som jag köpte i mitten på 1980-talet. Undrar om en i-fåne äntligen fått efterträda den gamla datorn?
På den tiden använde man floppy discs, stora skivor obetydligt mindre än en EP-platta som man fick sätta in i datorn. En för programmet som man använde och en för att spara jobbet på. Varje skiva rymde 360 kB. Det fanns datorer med hårddisk men dessa rymde bara 10 mB. När hårddisken var full fick man byta den och det var inte det enklaste på den tiden heller. Några externa hårddiskar fanns inte.
Radiohandlaren, som jag köpte av och som övergått från att sälja radio till datorer, berättade dock att man nu fått nya "kraftfulla" hårddiskar på 30 mB.
- Det utrymmet räcker ett helt liv.
Om jag fotograferar med högsta tillåtna upplösning på min kamera skulle den ha räckt till knappt två bilder i dag. Fast bara bildprogrammet hade varit större så det hade inte gått.
Nåväl, tillbaka till folklivet vid miljöbilarna.
Låt det säga klick om du vill ha bilderna större.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar