Över 50 bussbolag drabbades - ett blev utpekat

(Bussen på bilden har inget annat med texten att göra än att den är från det bussbolag jag skriver om.)

I torsdags och fredags drabbades södra Sverige, Danmark och norra Tyskland av storm - eller rent av orkan. I Sverige fick den namnet Sven. 

Sven drabbade trafiken hårt. Bland annat ställdes så gott som all tågtrafik i Skåne och Halland samt stora delar av Småland in. Färjor ställdes in, flyg likaså och även bussar i linjetrafik. 

Det har skrivits mycket om detta så det finns ingen anledning att jag också gör det. Men en sak vill jag ta upp. Många bussbolag körde under torsdagen och fredagen resor till tyska julmarknader. När de kom till Rødby så var det totalt stopp i färjetrafiken till Puttgarden. Anledningen var att det fartyg, där ScandLines har sin inte minst i jultetider lönsamma Border Shop, slet sig och lade sig hindrande i färjeläget i Puttgarden. Inga färjor kunde alltså gå.

Det finns många platser att bli strandsatt på. Jag har blivit det med tåg i Öxnered och jag har blivit det i Torup och Gnarp. För att inte tala om Herrljunga. Men ändå: jag vill många gånger hellre bli strandsatt här än i Rødby. Vad jag förstått består orten av ett jättestort färjeläge. Det lär också finnas en bensinstation där. Men det är nog också allt. 

Nu var det ett 100-tal bussar som kom till Rødby och möttes av besked att färjorna inte går. Inte heller fick de - eller alla de bilister som väntade - några besked om varför eller  hur lång tid det skulle ta. Det senare antagligen för att ingen visste. 

Där fick alltså bussbolagens gäster sitta i bussarna och vänta utan mat och dryck. Bensinstationens resurser var begränsade och den ensamme killen där grillade korv för allt vad han förmådde men det att försöka mätta 5 000 man med fem korvbröd och två korvar är inte lätt. Det är bara en som har lyckats med det vad jag vet. Och han lär inte ha varit i Rødby i fredags. 

Någon tipsade TT som citerades av Göteborgs-Posten.  De ringde upp MK Bussresors ägare och fick en kommentar. Ägaren led med resenärerna men det var inte mycket att göra. Vända gick inte heller. Rødby ligger på Lolland som är en halvö och den enda vägen norrut var blockerad av ett par lastbilar som krockat.

Någonstans på vägen blev det fel i informationen och många tidningar hade bara en kort notis där det bara nämndes att det var MK Bussresor som drabbats. De andra bussbolagen "glömdes bort".  Göteborgs-Posten som i alla fall inledde med att det var fler bussbolag gjorde en uppföljning och nu var det bara MK Bussresor som utpekades. Deras ägare gör dock ännu en gång ett bra uttalande. 

Men vad är det här för journalistik? Nu finns det ett bussbolag som helt utan egen skuld hamnade i en omöjlig situation. Liksom minst femtio andra. Men när folk får läsa att det bara var MK Bussresor, vad tror ni det blir för renommé för företaget. Här hjälpte tydligen inte att göra det enda rimliga: att vända hemåt igen när det blev möjligt och jag antar att gästerna får pengarna tillbaka. Dessa gäster är säkert om inte nöjda så i alla fall förstående för åtgärderna och tycker att bussbolaget handlat rätt utifrån förutsättningarna. Men vad skall andra som funderar på vilket bussbolag de skall anlita nästa gång tänka? 

Nu är säkert ScandLines en större annonsör än MK Bussresor. För ScandLines fjäskar man för. En enda tidning, Sydsvenskan, berättar om vad stoppet i färjetrafiken egentligen berodde på. Det är naturligtvis inte bra att det kommer ut att deras köptempel, köpskepp menar jag, är så dåligt förankrat att det sliter sig i storm. Det är säkert många som nu föredrar Fleggaard eller Calles eller allt vad de heter. Deras fastigheter finns i alla fall på fast mark.  Men ett relativt litet bussbolag i Skara kan man skriva om i en svår situation helt utanför deras kontroll. 

(Visserligen känner jag de trevliga ägarna till MK Bussresor sedan tio år tillbaka. Men det här blogginlägget är skrivet helt på mitt eget initiativ och jag har inte ens varit i kontakt med dem om detta.) 

Sven härjar - och bloggen har nått 140 000 sidvyer

I kväll passerade bloggen 140 000 sidvyer. Då är ändå cirka 15 000 inte medräknade i statistiken. Så tack skall ni ha och häng med även framöver. Jag har inte varit så flitig på sistone men det brukar variera alltsom lusten kommer och går. Skrivlusten alltså.

Just nu pågår stormen Sven utanför mitt fönster och vinterns första snö vräker ned. Så här såg det nyss ut från min balkong.

Fast det är ju inte så farligt hos oss. Vi har bara en klass 1-varning medan det för Skåne och Halland är en klass 3-varning som gäller. Trafikverket har i förebyggande syfte ställt in en massa tåg och den här gången verkar det ha varit en riktig åtgärd.

Veolia körde dock sitt Snälltåget från Stockholm med avsikten att komma till Malmö och var kaxiga mot SJ, som beslutat att ställa in sina tåg eftersom de inte skulle släppas fram hela vägen. Men kaxigheten försvann snabbt för nu står Snälltåget i Nässjö och kommer inte längre. Resenärerna lär få övernatta i tåget. De har lovat att hålla restaurangvagnen - eller Krogen heter det - öppen hela natten. Så vi lär få uppleva ett nytt under där två fiskar och fem kornbröd skall räcka till ett par hundra personer. För inte lär de lyckas att få någon att ställa upp med furnering mitt i natten i det här vädret.

Utgrävningar?

Utanför mitt fönster har det pågått utgrävningar i ett par dagar. Det såg ut så här:

 

 

 

Nu har man tydligen hittat det men sökte efter för just nu håller man på att fylla igen det man grävde upp i går. Visst vet jag att Borås är gammalt. Staden grundades av Gustav II Adolf år 1621. Dock gjorde han som alla duktiga konstnärer och stadsgrundare en kladd först. Den fick heta Göteborg, som alltså grundades samma år. Länge har jag försökt påvisa i min forskning att Gustav II Adolf grundade staden just här på berget där i dag stadsdelen Kristineberg ligger. Så jag väntade på de arkeologiska bevisen på att jag hade rätt och kanske skulle bli hedersdoktor vid Borås Högskola.

Men tyvärr... Jag pratade med killarna som grävde och de berättade att de håller på att lägga om vägbanan som sjunkit och var gång det regnar lite grann bildas en stor sjö utanför min ingång. Så nu har det förhoppningsvis rättat till detta och min isolering har brutits. Så länge de jobbat har det nämligen inte gått att köra bil fram till porten. Mot den bakgrunden är det berömvärt att jobbet gått snabbt.

Nu är gamla 45an åter på Volvo-museet

Det var lite stökigt i år med gamla 45ans uppställning på Volvos museum i Arendal utanför Göteborg. Först ville de ha bussen men sedan skulle det bli lite stökigt i samband med en planerad ombyggnad så de ville de inte ha den. Men än en gång ändrade de sig så den 25 november körde vi ned bussen från uppställningen utanför Borås till Arendal.

Gamla 45an är en Volvo B513 med SKV-kaross från 1945. Bussen tillhörde en gång SJ i Hässelby utanför Stockholm. Efter en allvarlig krockskada i slutet av 1950-talet skickades bussen till SJ:s huvudverkstad i Örebro för reparation. Där gjordes den i ordning i syfte att användas som museibuss, men ödet ville lite annorlunda. Den kom att ställas upp i ett garage i Dalsjöfors utanför Borås, där den blev mer eller mindre bortglömd. Men 1981 skulle garaget rivas och då bildades en klubb bland SJ:s bussförare i Borås för att bevara den - Klubb Gamla 45an. Bussen ägdes fortfarande av SJ och var med över till Swebus, men 2004 fick klubben köpa den för det facila priset av 500 kronor plus moms. Men då hade klubbens medlemmar lagt ned tusentals arbetstimmar på att hålla bussen i ordning.

Ibland undrar man över ödet. Om inte den här krockskadan hade inträffat hade bussen antagligen fått rulla fram till högertrafikens införande 1967. Därefter hade den liksom så gott som alla andra bussar som redan rullade på övertid skickats till skrot.  Men nu ville ödet annorlunda och den har fått ett rejält förlängt liv.

För ett par år sedan hörde Volvo-museet av sig och undrade om de fick låna bussen under vinterhalvåret, då klubben ändå inte använder bussen och den står uppställd i ett kallgarage en dryg mil utanför Borås. Det var naturligtvis en winwin-situation: bussen fick stå varmt och museet fick en pärla att visa upp. För övrigt Volvos första busschassi med dieselmotor som såldes till kund.

Innan vi kunde köra ner bussen måste den besiktigas. Så här står den i väntan på besiktning utanför Besikta vid Ramnaslätt.

Besiktningen gick bra. Ett par muntliga påpekanden men inget på papper. Besiktningskillarna blev eld och lågor när de såg den gamla fina bussen och i synnerhet blev han som fick i uppdrag att provköra den efteråt glad.

I måndags, den 25 november, var det så dags för fyra medlemmar i klubben - Bror, Dennis, Rune och jag - att stiga upp tidigt för att köra ned bussen. Det vill säga att Bror och Dennis turades om att ratta den medan Rune och jag åkte i följebilen. Att ratta bussen är aningen trögt eftersom servo saknas. Dessutom är den högerstyrd så det gäller att hålla ordning på vad som händer till vänster. Men på utsatt tid kom vi fram till Arendal, faktiskt på minuten. Först skulle den tvättas och när detta är gjort backar Bror ut den från tvätthallen.

Så ställs den upp för fotografering denna soliga förvinterdag. Ser ni hur den glänser?

Sedan blev det att köra de 200 meterna till museet där vi dock fick vänta utanför ett litet tag. 

Orsaken var att den buss som tidigare stått på platsen måste ut. Det är en Volvo L202 med Vingåkers-kaross från 1949 som från början ägdes av Zetterblom i Norrköping. Sedan hamnade den hos omnibusägarna Andersson i Överum utanför Västervik. Därefter köptes den av en privatperson i Västervik, där den blev kvar till 2000 då Volvo köpte den. 

Att starta upp en museibuss är ganska stökigt och eftersom det rörde sig om en kortare förflyttning så användes i stället handkraft och en truck. Sista biten fick vi hjälpa museets killar med att skjuta in den. 

Så var det då för oss klart att backa in bussen. 

Trångt var det men Dennis fick hjälp med dirigering. Med en sådan här buss får man tänka sig för ordentligt så man lägger om ratten i rätt ögonblick. 

 

Men så kom då bussen på plats och den nye museichefen Sören Nyeboe, som tillträdde i maj i år, kom ned för att titta på "nyförvärvet" och han var mycket nöjd. Särskilt nöjd var han med att så gott som allt i bussen är original.

Nu skall den gamla trotjänaren stå på museet fram till april 2014. Den som är i närheten av Göteborg och vill titta på den kan bege sig till Volvo-museet.


Större bild? Klicka på den med mushjulet så får du det. 

Nu kommer Snälltåget

Bilden visar Veolias tåg mellan Malmö och Stockholm en sensommardag i Alvesta. Det tåget går inte längre. Det vill säga det går men numera heter det Snälltåget. Veolia har nämligen bytt namn på sin egentrafik.

Jag tycker det är trevligt att Veolia återupplivar det här namnet. Namnet är dubbeltydigt. Egentligen är det snäll som är ett gammalsvenskt ord för snabb. Men vi associerar naturligtvis också till snäll i betydelsen hygglig, hjälpsam.
- Det gör inget om man är ful, bara man är snäll, sa alltid min farmor. Och det var hon också.

Snälltågen försvann från SJ sommaren 1980. De försvann till namnet alltså och började kallas resandetåg liksom tidigare persontåg och expresståg. Samt ilsnälltåg.  Snälltågen gick fortare än persontågen genom att de bara stannade vid de större stationerna. Allra snabbast gick dock expresstågen.

När jag var ung på 1950-talet var det väldigt fint att åka snälltåg. Det kostade också extra. Hela tre kronor! Det var mycket om man t ex skulle resa Borås-Halmstad och det bara var snälltåg på sträckan Varberg-Halmstad. Men tänk detta att få åka snälltåg som bara stannade i Falkenberg. Det var annat än persontåget det (fast det var samma sorts vagnar) som stannade i småorter som Himle, Tvååker, Getinge och Gullbrandstorp.

Samt vid Halmstads Norra, vilket var den vanliga stationen för oss när vi hälsade på moster, som hade närmast till den. Men om vi åkte snälltåg så hamnade vi vid Halmstads central och fick ta taxi till moster. Det var mycket roligare - och bekvämare än att gå. Moster bodde för övrigt alldeles intill Västkustbanan så från hennes köksfönster hade jag god överblick över alla snälltåg som gick förbi. Samt expresstågen som gick under namnet Skandiapilen och gick mellan Köpenhamn och Oslo.

Av någon anledning kommer jag tänka på historien om den något tankspridde lokföraren:
- Förlåt, men sa lokmästarn att jag skulle vara god och köra snälltåget eller att jag skulle vara snäll och köra godståget?

Nu har alltså Veolia återupplivat namnet Snälltåget. Jag som trodde att jag aldrig skulle få åka snälltåg mer. Men nu kan det bli av. Dyrt är det inte heller. Från 149 kronor för en resa Malmö-Stockholm. Det gäller bara att hitta de resorna...

Tågkompaniets personal avstår från julklappar och ger pengarna till Filippinerna

Svenska Tågkompaniet i Gävle har med fackföreningarnas stöd bestämt att inte ge några julklappar till personalen i år utan i stället skicka den summa dessa skulle kostat - cirka 75 000 kronor - till de katastrofdrabbade på Filippinerna.

Jag är stolt över att ha jobbat i åtta och ett halvt år för ett sådant företag. Jag hoppas att många fler företag gör likadant. Och vi andra kan ju också avstå från lite julklappar eller julmat och skicka en slant till de som behöver dem mycket mer. 

Öppet brev till chefen för Swebus

Det var storm i södra Sverige i måndags. Visserligen tog stormen en sydligare bana än vad SMHI prognosticerat varför det visade sig att många tåg ställdes in i onödan. Dock: hur skall Trafikverket göra när SMHI envisas med klass 3-varning fast vädret inte är värre än att det motiverat en klass 1-varning. "Vi trodde inte på SMHI för de har haft fel förut så vi körde tågen även om vi förstod att de skulle fastna på linjen om SMHI fått rätt".

Nu passar chefen för Swebus på att göra reklam för sitt företag i samband med detta. Det vore helt OK om det inte hade gjorts på redaktionell plats, till och med på Svenska Dagbladets högt ansedda debattsida. 

Läs gärna på länken så förstår du bättre mina frågor till Swebus-chefen:

1. Hur har du tänkt dig att bussarna skall klara av en anstormning av uppemot 300 resenärer per tåg? Sådana tåg avgår en gång i timmen. Ja, det finns till och med tåg som har uppemot 600 resenärer.

2. Hur har du tänkt dit att ni skall klara av alla mellanstationer där inte Swebus stannar? Skövde t ex.

3. Varför skall tågbiljetten, som oftast är dyrare än bussbiljetten (där missade du en poäng), gälla på bussen när man kan lämna tillbaka sin tågbiljett och få pengarna tillbaka och köpa en bussbiljett i stället?

4. Hur hade du tänkt dig att klara av resandeströmmen Stockholm-Malmö(-Köpenhamn) när det går en buss om dagen och den går 11.05 från Stockholm? Dessutom går den bara torsdag, fredag och söndag. Skall resande åka via Göteborg med allt vad det innebär av långa restider?

5. Även om bussarna går i stormen så tar linjen Stockholm-Göteborg cirka 7 timmar att köra. Tåget klarar den sträckan på drygt 3 timmar - om det går. Tror du att resenärerna utan vidare tycker den restidsförlängningen är bra om de köpt en tågbiljett för över 1 000 kronor? Tycker du inte det är att lura kunden ännu mer?

6. Hur bär sig Swebus åt för att skaffa fram de cirka 40 bussar som skulle behövs bara för att ersätta mellan Stockholm och Göteborg? Finns ambitionen att ersätta Stockholm-Malmö också skulle det behövas 40 bussar till om alla skulle få följa med.

7. Hur kunde Swebus i måndags utlova att deras bussar skulle gå efter tidtabell? Åtminstone i två fall vet jag att det inte höll: dels i Uddevalla där bron på E6 var avstängd och dels i Halmstad, som stundtals var totalt isolerat.

8. Varför tar du inte kontakt med SJ och erbjuder de tjänster du föreslår? Det är möjligt att de skulle ta emot erbjudandet - i varje fall tills de inser att det är väldigt mycket tomma ord.

9. Slutligen: är Swebus verkligen så desperata att de griper efter varje halmstrå att få lite mer trafik? De alltmer slitna bussarna tyder på att det inte står så väl till inom företaget. Och nya bussar har inte köpts sedan våren 2010.


Edit 2013-11-02 kl 09.15: 

Det är inte bara jag som reagerat över Palmkvists debattartikel. Tågoperatörernas vd Christel Wiman har t ex gjort det också:
/http://www.tagoperatorerna.se/sagt_gjort/debattartiklar_5/det-finns-redan-ett-samarbete

Ni läste väl för övrigt Joakim Palmkvists svar till mig som finns bland kommentarerna.