Jag kommer att tänka på en bekant som dagen efter kvällen före med vad den innebar av fest vaknade med en förfärlig baksmälla och bad sin hustru att hämta ett glas kallt vatten åt honom, vilket hon också gjorde.
- Oj vad gott! Väck barnen också så att de också får smaka.
Ungefär så känner jag mig i dag. Nej, nej, jag var inte ute och festade i går men vi har haft några dagar med en vattenläcka som har gjort att det inte funnits vatten i kranarna. Men nu tycks det vara fixat. I varje fall rinner det gott vatten ur kranen igen och för att ta igen det jag förlorat så bara njuter jag av det.
Det var vid 9-tiden i onsdags som det helt plötsligt slutade finnas vatten i kranarna. Dock kom det tillbaka ett tag efter någon timme och jag lyckades hälla upp två kärl med lite brunfärgat vatten så att jag åtminstone hade till matlagning. Vid lunch kom vattnet tillbaka igen för att sedan återigen vara borta under några eftermiddagstimmar.
I går blev det ännu värre. Vid 9-tiden var det torrt i kranarna och först vid 18-tiden började det rinna igen. Och gör så allt fortfarande så förhoppningsvis är läckan slutgiltigt lagad nu. Under tiden har vi fått gå cirka 300 meter till en kran, där vi kunnat fylla våra kärl med vatten. Där såg det ut ungefär som jag minns det när vi besökte en kåkstad i Soweto. Folk stod där i lervällingen och tappade upp vatten. Det var ingen trevlig stämning heller för alla var förbannade.
Jag förstår att sådant här kan hända och inte är mycket att göra åt. Men när det händer så bör man ju åtminstone kunna be om att få ordentlig information. Det finns många moderna medier nuförtiden: Internet, lokalradion, lokaltidningarna, telefon... Nu använde man ett gammal hederligt sätt att informera. Nej, inte röksignaler eller brevduvor utan en maskinskriven A4 i trapphuset. Ville man veta mer skulle man ringa Bobutiken. Det är bara det att denna har öppet mellan 10.30 och halv elva. Eller när det nu är. Mycket är det i alla fall inte.
I det här läget borde man ju satt någon jour som svarade på de närmare 900 hyresgästernas frågor men icke. Jourfelanmälan visste förstås ingenting. Inte ens var vattenkranen fanns. Enligt A4-bladet fanns den "vid våran infart". Var tusan är det? Till sist hittade jag den dock invid busshållplatsen Kristineberg 2, ca 50 meter från "våran infart".
Skärpning, Apartment Bostad. Det är hyresgästerna ni tjänar era pengar på. Ta hand om dem! Och varför inte ställa ut vattentankar på lite olika plats i bostadsområdet. 300 meter är långt att gå för en gammal människa som skall bära tio liter vatten. För en ung också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar