Självscanningen har spridit sig till tiggarna

I Borås har vi på senare tid fått problem med rumänska tiggare. Stora problem är det. Visserligen är de inte otrevliga eller aggressiva där de tyst sitter väl påpälsade lutade mot en husvägg. Ja, de har samma påpälsning nu när det är 25 graders högsommarvärme som i vintras när det var 15 minusgrader. Kanske de vill kompensera att de frös så mycket i vintras med att svettas nu i sommarvärmen.

De ställer ändå till stora problem för oss för de träffar oss mitt i samvetet. Så här låter vår inre kamp:
- Skall jag ge dem något?
- Nej, de är säkert utskickade av maffian.
- Det finns väl ingen maffia i Rumänien?
- Nej, men de måste ju vara rika för att ha råd att ta sig hit.
- Kanske men jag ger dem i alla fall en guldtia.
- Är du inte klok? De kommer ju att slå ner dig och råna dig om de förstår att du har pengar.
- De har väl aldrig slagit ner någon.
Så där håller samvetet på. Oftast brukar jag kompromissa. Jag ger dem inget men jag tänker att det nog är synd om dem i alla fall och att de faktiskt inte har några pengar.

Jag såg i går på stan att tiggarna nu inte längre vill plåga vårt samvete utan de har tagit efter de stora livsmedelshallarnas självscanning. Där ligger deras filt att värma sig med, deras packning och den handskrivna lappen på svenska där man kan läsa hur svårt de har det. Och inte minst pappmuggen där man kan lägga sin lilla - eller helst stora - slant.

Jag såg dock inte var scanningsutrustningen var så jag kunde scanna in min gåva. Men den kanske fick ligga i fred där i alla fall. Vi är ju dock i Sverige där vi inte gillar tiggare men aldrig skulle sänka oss så lågt att vi stjäl från dem. Jag vägrar att tro att det beror på att vi inte orkar böja oss ned för några mynt och möjligen en tjuga. Men så är det kanske i alla fall.