I går var jag på ICA Maxi. Jag brukar gå dit på måndagar efter hundpromenaden och köpa en räksmörgås, några frallor (de har bättre sådana än Coop Forum) och skam till sägandes en bakelse. Ibland blir det lite annat också som jag glömt veckohandla.
Klockan var strax efter 14 och tre kassor var öppna. Det var en kö på 3-4 personer till varje kassa så jag valde den med den kortaste. Det skulle jag förstås inte gjort. Där var det en herre som hade hittat något fel på kvittot och efter en långt telefonerande så utreddes fallet till herrens nackdel. Så var det framför mig en mamma med ett barn, som hon inte hade uppsikt över. Men samtidigt så hade det blivit nästan tomt i kassan bredvid. Där stod en annan herre som plockade upp något ur sin väska. Det borde alltså gå snabbt.
Men den herren talade om för mig att kassan var stängd så jag återvände till att stå bakom mamman som nu i alla fall börjat plocka upp på bandet. Det var mycket varor och det gick långsamt. Hon hade ju ett barn att se till. Om hon sett till detta kontinuerligt hade det inte stört så mycket. Men nu kom hon bara ihåg att hon hade ansvaret för ett barn när detta befann sig minst 50 meter från henne. Och då sprang hon och hämtade honom.
Då såg jag att herren vid kassan bredvid tydligen var utsänd av varuhuset eller någon som de hade anlitat. Han började nämligen klistra upp dekaler på löpbandet allt medan kassörskan satt och tittade på. Jag tittade bakom mig: det var nog 15 personer i kö vardera till de två öppna kassorna.
Till sist blev i alla fall dekoratören klar med sitt ansvarsfulla jobb och då öppnade kassan igen. Det var väl gott och väl och jag var redan framme vid min kassa, men man kan ju ändå undra om Maxi inte vet vad kundvård är. Man skall naturligtvis inte stänga en kassa för att dekorera på löpbandet utan det måste ju göras när kassan ändå är stängd. Och måste man göra det just då får man ju se till att öppna en ny kassa.
Förstår ni inte det, ICA Maxi?
Jag var rätt sur när jag var framme vid kassan. Och för detta belönades jag med ett varmt leende från kassörskan. Jag tycker synd om kassapersonalen och det är ju inte deras fel att kunderna ställer till besvär. Eller att varuhusledningen direkt eller indirekt gör det.
Så tack för det leendet, bästa kassörska!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar