Bussen i Sverige har fyllt 110 år

Det är i år 110 år sedan den första bussen rullade i Sverige. Det var den s k Bullerbussen, som skrämde slag på folk utmed Drottninggatan i Stockholm. Den blev inte långvarig och det dröjde mer än 10 år innan någon vågade etablera en ny busslinje. Men vi vann i alla fall över Norge vars första busslinje gick mellan Molde och Batnfjordsøra år 1908. Då såg det ut så här:

Ja, lite fusk och rackartyg är det med bilden för den är tagen vid jubileet förra året. Då var det nästan 100 bussar samlade. Inte riktigt lika många var det när Bussen i Sverige 110 år firades i Katrineholm i går. Men tar man bort en nolla (och en nolla betyder ju ändå inget) så stämmer det. Ett 10-tal äldre bussar hade alltså samlats på busstationen i Katrineholm för att celebrera jubileet.

Bland dessa var det många som var tillverkade i Katrineholm, närmare bestämt hos SKV Svenska Karosseriverkstäderna. Den här bussen t ex, som tillhör min gode vän Magnus i Jönköping och som vi åkte till Katrineholm. Här har den stannat vid den gamla fabriken. Den lades dock ned 1961 då en ny togs i bruk och eftersom denna buss är från 1966 har den tillverkats i den nya.

Men också den här som tillhör en annan av mina vänner, Björn i Ösmo. Den som känner till bussfärger kan genast se att den en gång rullade "på Björknäs", alltså Busstrafiken Stockholm-Björknäs-Värmdö.

SKV gjorde också så kallade helbyggda bussar. Något de kanske inte borde ha gjort. Dessa stadsbussar användes i fem svenska städer: Linköping (varifrån den på bilden kommer) , Lund, Stockholm, Västerås och Uppsala. I den senare staden uttydes SKV som "Sandbloms kokande vänthallar". Sandblom var direktör för Uppsala Stads Trafik AB och den som stod för inköpen. Och det var mycket vanligt att bussarna kokade och blev stående utmed linjen. Annars var det trevliga bussar och något före sin tid.
Kan inte undanhålla er bilden på denna snyggt restaurerade Scania med SKV-kaross. Scania köpte för övrigt SKV-fabriken år 1968 och den blev sedan Scanias bussfabrik där flertalet av deras bussar tillverkas. I dag tillverkas bussar av det helsvenska märket Scania i Polen. TGOJ var ett järnvägsbolag, som på den tiden körde såväl persontrafik som godståg. I synnerhet malmtåg mellan Grängesberg och Oxelösund. Företaget finns kvar ännu men kör nu bara godstrafik och ägs av statliga Green Cargo. Men de körde på sin tid också bussar.

Det blev alltså en trevlig dag i Katrineholm i går. Här hemma går det på ungefär som vanligt. Min far blev kallad till läkare i dag eftersom hans rosfeber inte ville ge sig. Så jag hade ställt in mig på att han skulle få tillbringa en tid på sjukhus och jag skulle få ägna den närmsta veckan åt att vara hundvakt. Men hans värdena hade blivit betydligt bättre så han fick åka hem igen och fortsätta med antibiotika-kuren. Vi får väl hoppas att den tar kål på rosfebern den här gången.

I kväll var det andra avsnittet av den fantastiska norska serien "Himmelblå" och även om det var lite konflikter och bråk på den ödsliga ön i Nordnorge så ordnade det upp sig mot slutet. Marit och Kim fick varann och Marit fick ett kommunalt bidrag till sin restaurang- och pensionatsrörelse. Varför är norrmännen så bra på TV-serier? Nåväl, vi har ju Hedebyborna men den är mer än 30 år gammal. Dock fortfarande sevärd. I gårdagens avsnitt fanns många roliga episoder som när majoren sköt sig i foten och trodde att han skulle dö när det i själva verket bara blev en liten rispa. Eller när Nora Setterlind helt apropå flyttade in hos Stora Småland i Södertälje och han fick stora problem med att komma ihåg att inte ha kepsen på sig inomhus. Det är bara fyra avsnitt kvar nu. Missa dem inte!