Med turistbussen N200 från Mandy's Diner i Älvsered till Bynanders Motormuseum i Svenljunga

Bussägare Anders berättade att han skulle besöka Bynanders Motormuseum i Svenljunga i lördags. Vi kom överens om att träffas där, men så visade det sig att lördagen skulle bli en dag med delvis fint väder (och delvis störtskurar som det nu varit så länge) varför det blev möte i Älvsered i stället.

Vi hade inte bestämt någon exakt tid men precis som jag svängde in i Älvsered kom bussen från andra hållet. Så det var bra tajming, men då hade jag blivit lite hindrad av att två medtrafikanter en halvtimme innan jag åkte förbi hade kolliderat med en älg - samma älg - söder om Holsljunga.

Anders hade fyllt bussen med olika personer med anknytning till bussen. Det är de som syns på bilden. Från vänster är det:
Anders, bussägaren själv.
Henry som är över 90 år och f d chaufför, lastbilsförsäljare och pilot.
Två damer som var med på den allra första utlandsresan som bussen gjorde. Om jag inte minns helt galet gick den till Köpenhamn den 8 maj 194.
Inger, som är dotter till bussen förste ägare Ernst Carlsson i Vessigebro.
Folke, som tog körkort 1950 på Ernst Carlssons bilskola, men också grundade Alenäs Billackering i Mårdaklev och senare Svenljunga, där företaget finns kvar än i dag om än med andra ägare.

Tre i sällskapet valde att återvände hemåt igen med mötande fordon medan vi andra gick in på Mandy's Diner, ett matställe med klart stuk från 50- och 60-talen. Här står hamburgare med olika tillbehör på menyn. Inte MacDonalds-burgare alltså utan riktiga sådana. De har fått namn efter olika bilmärken: Mercury burger, Ford burger,  Chevy burger eller Pontiac Burger, som jag beställde. De serverades i en kartong som var formad som en amerikansk bil från 1950-talet tillsammans med Criss Cuts, som är ett slags pommes frites men mycket godare.

När Anders köpte bussen för nio år sedan bogserade han den först till Kvarnabo mellan Alingsås och Sollebrunn. Han tog då just vägen förbi Älvsered och stannade till här för ett ta en bild på bussen. På den tiden var den inte så här snygg.

Själv åkte jag före i bilen för att leta bra fotoplatser utmed väg 154 och hittade den vid Inganässjön strax efter länsgränsen mellan Hallands och Västra Götalands län.

Nästa stopp för fotografering blev i Överlida med Stora Hallången i bakgrunden.

Och snart var det bara 15 kilometer kvar till Svenljunga.

Efter att ha passerat kyrkan i Svenljunga och svängt först höger, sedan vänster och sedan höger igen på allt mindre väg kom vi fram till resans mål:

Där mötte bland andra Gun upp. Hon var värdinna på bussen på 1950-talet. Hon lär ha varit lika glad på den tiden som i dag.

I Bynanders Motormuseum finns cirka 60 bilar och 120 motorcyklar/mopeder. Öppet alla dagar mellan 10 och 17. Cafeteria finns också.

Bussägare Anders, Per Bynander och Folke Alenäs diskuterar några intressanta fordonsfrågor på museet. Per är till vardags Icahandlare i Svenljunga. Museet är alltså ett hobbyprojekt och fordonsparken utgörs till stor del av de samlingar som grundaren av GeKås i Ullared, Göran Karlsson, lämnade efter sig. De flesta fordonen ägs i dag av Bynander själv. Som en kuriositet kan nämnas att bussen N200 också i många år ägdes av Göran Karlsson.

Bland bilarna märks särskilt denna Excalibur SS från 1968. Bilen har tidigare tillhört boxaren Ingemar Johansson. Göran Karlsson köpte den direkt av Ingo 1985 för 5 000 dollar, vilket låter väldigt billigt.

Bland övriga pärlor märks denna Willys Knight Modell 70-A från 1928. Willys blev sedan känt för att de byggde jeepar till amerikanska försvaret under andra världskriget.

Eftersom Per Bynander som sagt också driver ICA Kvantum i Svenljunga är det kanske inte så konstigt att han också byggt upp en gammal lanthandel i museet.

Efter besöket på motormuseet gjorde vi en kort sväng förbi Resecentrum i Svenljunga. Där finns det gamla stationshuset kvar, pietetsfullt restaurerat. Här tillbringade jag många timmar i mitten av 1950-talet, eftersom min far jobbade som tågklarerare m m i Svenljunga.

Likheten mellan dessa bussar är att båda är Volvo. Men den främre är från 2010 och byggd i Polen medan den bakre är från 1948 och byggd i Skänninge.

Och gamla N200 blir naturligtvis först ut när det är dags för avfärd. Sådant går nämligen i åldersordning...

Det finns fler bloggar som skrivit om detta:

Bloggen Turistbuss N200
(Överst där kan ni också hitta en bild på hur bussen såg ut just när Anders köpt den 2005.)

Bloggen Kul Tur i Natur

Läs dem gärna.

För större bild: klicka på den med mushjulet