Jag har blivit skäligen misstänkt. Det stod så i ett brev som tydligt var avsänt från polisen i Kiruna. Jag vet inte varför de inte kan använda ett lite mer diskret kuvert. Nu har vi fått en ung och snygg kvinnlig brevbärare och det är ju inte så roligt om hon får föreställningen att hon delar ut post åt en våldtäktsman eller barnamisshandlare. Jag mötte henne precis som hon varit och lagtbrevet i min låda och jag tyckte hon tittade väldigt misstänksamt på mig.
Brevet innehöll alltså delgivning om misstanke för brott. Det gick inte att neka för det fanns ett kort på mig just som jag begick mitt brott. Visserligen var bilden sådan att jag säkert hade kunnat stämt fotografen för förtal. Om det nu varit en människa som stod bakom kameran. Men det var det inte - det var en sådan där automatisk kamera som stod vid vägkanten.
På bilden kunde man se att jag körde 68 km/tim där det bara var 60 km/tim på E20 utanför Hova värdshus. Man kan också se att jag fem meter innan hade passerat 60-skylten från tidigare 80. Jag kommer ihåg situationen. Blixten från en fartkamera som fotograferar bilen missar man inte. Men det var också så att jag hade en annan bilist alldeles för nära bakom så jag vågade helt enkelt inte tvärnita. Det är klart att jag borde gjort det och därmed utan all skuld orsakat en seriekrock på tio bilar. Men försök framhålla det till ens försvar. Så det var bara att kryssa i rutan "erkänner" och snart ramlar inbetalningskort på en ordingsbot på 1 500 kronor ned i brevlådan. Det är faktiskt mina allra första fartböter någonsin. Jag brukar hålla hastighetsgränserna, åtminstone när jag ser fartkameror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar