Häromdagen tappade en av dessa gamla bussar två bakhjul (hjulen satt bredvid varann) när den gick i linjetrafik. Vad det berodde på har inte riktigt klarlagts men det mesta tyder på att det var muttrarna som lossnade. Dåligt dragna eller för hårt dragna så att de trängt igenom? Bilden visar en buss av samma typ, dock inte den som tappade hjulen även om denna också åter är i trafik.
Sedan framkom att ytterligare en buss skulle ha tappat ett bakhjul förra veckan. Det var dock en boggibuss så då finns det ju ändå försvarligt antal hjul kvar i bakänden. Överhuvudtaget verkar Borås Lokaltrafiks vagnpark rätt sliten. Den här bussen är inte så gammal men så här såg det ut när den stannade vid Resecentrum i fredags. Jag såg bussen ett par timmar senare och den gick fortfarande kvar. Nu är det inte så dramatiskt som det ser ut utan det är rök från avgasröret. Men så skall det förstås inte se ut.
Swebus Express har fått en ny look. Eller en förenklad design om man så vill Den blå-röda randen har tagits bort och bussarna är nu helvita med bara Swebus Express logga. Jag tycker det ser snyggt ut. Den blå-röda randen var ett arv sedan Stagecoach ("skotten") ägde Swebus och deras färger var blått, rött och orange. När sedan Concordia tog över så hade de färgerna blått och rött och det var bara att slita bort det orange bandet. Men snyggt blev det knappast. Nu när Säfflebussen blivit GoByBus och målat om sina bussar från i stort sett helvitt till rött så är ju färgen ledig för det andra stora expressbussbolaget.
Det har åter blivit för mig att vakta beaglarna August och Pajo. Tyvärr sammanföll detta med årets första regnrusk och blåst. Anledningen är att rosfebern slog till mot min far igår igen efter att ha skonat honom i något mer än en månad. Den här gången värre än tidigare med 39 graders feber, som ännu efter en dag inte har gett sig. Det blev ambulans till sjukhuset och där är han nu inlagd igen medan jag tar hand om hundarna och får lite välbehövlig motion. I samband med hundpromenaderna lyssnar jag på en talbok. För närvarande är det Viveca Stens "I den innersta kretsen". Deckarförfattarinnan som jag lånade "av misstag" förra året eftersom jag tyckte det stod Viveca Lärn på omslaget och jag tyckte det var trevligt att hon börjat skriva deckare. Men misstaget var inte så farligt. Viveca Sten skriver bra deckare och miljön är Sandhamn.
Det nu närmar sig mitt blogginlägg 200, när det nu kommer. Under den kommande veckan skall också tillkännages vem som blir årets nobelpristagare i litteratur. Det blir säkert inte jag. Jag tror inte det blir Anna Anka heller. Eller ens Camilla Läckberg eller Björn Ranelid.
Swebus Express säger att det går bra för dem nu och de har haft en fantastisk resandeökning i sommar. Lite sämre går det för norskägda Nettbuss Sverige, där också Nettbuss Express ingår. Men de kör vidare med sina lyxbussar Bus4you och just den delen av verkamheten rapporteras gå bra. Nu kan man också få mat ombord på bussen om man beställer i förväg. Inte tournedos eller stekt fasan precis men i alla fall en förhoppningsvis smakfull sallad. Ett steg i rätt utveckling även om man kunnat äta gott på de här bussarna förut också. Om man haft egen mat med sig vill säga.
Veckan har varit lugn och innehöllslös. Jag var i Göteborg i tisdags och åt lunch samt hade "en hyggelig prat" med några av mina kollegor på NSB. Norrmän är roliga. De äter aldrig lunch i sitt hemland utan nöjer sig med "matepakke". Men när de kommer till Sverige tar de gärna tillfället i akt att få lagad mat även mitt på dagen.
Det har åter blivit för mig att vakta beaglarna August och Pajo. Tyvärr sammanföll detta med årets första regnrusk och blåst. Anledningen är att rosfebern slog till mot min far igår igen efter att ha skonat honom i något mer än en månad. Den här gången värre än tidigare med 39 graders feber, som ännu efter en dag inte har gett sig. Det blev ambulans till sjukhuset och där är han nu inlagd igen medan jag tar hand om hundarna och får lite välbehövlig motion. I samband med hundpromenaderna lyssnar jag på en talbok. För närvarande är det Viveca Stens "I den innersta kretsen". Deckarförfattarinnan som jag lånade "av misstag" förra året eftersom jag tyckte det stod Viveca Lärn på omslaget och jag tyckte det var trevligt att hon börjat skriva deckare. Men misstaget var inte så farligt. Viveca Sten skriver bra deckare och miljön är Sandhamn.
Pajo
Det har varit lugnt med Anna Anka senaste veckan. Hon hotar med att stämma TV3 på 100 000 dollar om de klipper ihop ytterligare ett avsnitt av Hollywoodfruar. Och så är hon missnöjd med sitt blixtbesök i Sverige med bland annat framträdande hos Skavlan. Bland annat blev hon arg på den där komikern (hon nämner inte hans namn men det är alltså Henrik Schyffert) som var så elak mot henne. Inte för att jag förstår varför Skavlan hade kallat henne. Han brukar ju bara omge sig med intressanta personer som har något vettigt att säga. I fredags var det en hjärnforskare som själv fått stroke och tillfrisknat samt en kille som köpte en lejonunge på Harrods i London och sedan placerade ut det i Kenyas vildmarker. Efter ett år var det dags för en reunion och man kunde se det 140 kilo tunga lejonet först tveka men sedan rusa fram och krama om sin välgörare. Då behövdes det en pappersnäsduk.
Det nu närmar sig mitt blogginlägg 200, när det nu kommer. Under den kommande veckan skall också tillkännages vem som blir årets nobelpristagare i litteratur. Det blir säkert inte jag. Jag tror inte det blir Anna Anka heller. Eller ens Camilla Läckberg eller Björn Ranelid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar