Så fick vi då snö till sist även den här vintern. Inte så stora mängder men för Sicko är det en upplevelse. Han är nu 8 månader gammal och det är således den första snö han har upplevt. Tacka för att det blivit ännu roligare att gå ut på promenad. De här bilderna tog jag i det vackra vädret i går. Sicko berättar själv.
Först träffade vi Görans hundar. Ja, det är egentligen inte hans men han är daghusse för dem. Den ena fick en ögonsjukdom i höstas och är nu helt blind. Det är därför hon har fått en kompis. Som vanligt bråkade vi lite grann.
Vid Fritidsgården mötte vi Sven. Jag måste hälsa rejält och hoppar upp mot honom.
Men snart tröttnar jag på det myckna pratandet och tittar åt ett annat håll för att se om det inte kommer någon hund därifrån.
Sedan hittar jag en pinne, som jag tar i munnen och flyttar en bit.
Rackarns seg pinne men jag har ju starka tänder så jag skall nog kunna bita av den.
Så går jag riktigt fint men det är visst någon som kissat i snön här. Undrar vem det kan vara. En utböling kanske, jag känner inte igen lukten.
Nej, husse, stanna! Här är ju något mer som jag måste titta på.
Här är någon annan som kissat. Den lukten känner jag igen. Kan det vara grannens stora vita tik?
Husse fortsätter framåt men jag måste ju titta närmare på den söta hunden som går där nere.
Undrar om det finns något ätbart i snön. Det skadar inte att undersöka.
Väl hemma är det skönt att koppla av med en cigarr. (Fast det är ett tuggben.)
Rackarns segt ben men jag skall nog tugga i mig det. Om jag bara får mat. Fast husse vill visst att jag hellre äter av torrmaten.
Klicka på bilderna och de blir större.
(Klickar du med vänsterknappen får du ett bildspel. Klickar du med mitthjulet får du bilderna en och en större i nytt fönster.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar