Det var en gång tre länstrafikbolag som låg i ett land som hette Svitjod. Med sina vikingaskepp bedrev de trafik där folk som bodde i respektive län kunde åka om de skulle till staden Lödöse för att handla eller hälsa på sin faster i Husaby. Vikingaskeppen var nämligen utrustade med hjul så att de gick lika bra på land.
Nu bestämde dock de som styrde landet i Birka att de tre länen skulle slås samman till ett enda: Westra Gothlands län. Därmed slogs också de tre länstrafikbolagen samman och bildade Westsegling AB. Man måste betala för att få åka med vikingaskeppen men nu var det bara det att ett av länen hade haft ett system och de två andra hade haft ett annat system. Detta gjorde att det blev väldigt krångligt att åka med vikingaskeppen fast det var samma län. För att åka mellan t ex Skara och Lödöse behövde man ha två olika stenbitar som man fick stoppa ned i en stenläsare.
Detta tyckte förstås de styrande hövdingarna att de måste ändra på så att man bara behövde ha en stenbit med sig. De funderade och efter tio år hade de kommit fram till ett bra system. När man steg på skeppet skulle man innan man stoppat in sin sten i läsaren trycka på en knapp märkt med ett plus. Då flög en brevduva ut ur läsaren och denna flög sedan parallellt med skeppet. När man skulle stiga av så visade man upp stenen för läsaren och då landade brevduvan och visste hur långt man åkt och hackade ur en bit från stenen proportionellt till detta.
Detta var enkelt och lättfattligt för medborgarna, utom de som bodde i Lödöse som måste ha ett eget system och tyckte detta var väldigt krångligt och ville ha tillbaka sitt gamla system. Stenhuggaren som hade tagit fram detta fanns dock inte längre kvar bland dem. Så nu kom de styrande på att de skulle införa ett nytt system. Detta i stället för att rätta till bristerna i det som redan fanns alltså. Så det visade sig att man fick ett annat biljettsystem som ingen begrep sig på.
Detta hände alltså på vikingatiden. Men konstigt nog upprepar sig historien så en liknande sak i samma trakter håller på att utspela sig i våra dagar. Jag återkommer om detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar