SMHI graderade vid lunchtid upp varningen för storm och orkan till en klass 3-varning men nu, klockan halv fem, graderade de ned den till en klass 2-varning. Men det är förstås illa nog.
Trafikverket har tagit det säkra före det osäkra och ställt in det allra mesta av tågtrafiken i södra Sverige. I stort sett går det inte att ordna någon ersättningstrafik så det blir svårt för dem som måste åka någonstans i eftermiddag eller i kväll. Något som Trafikverket och räddningstjänsten avråder bestämt ifrån.
Själv har jag förberett mig och köpt batterier till radion, kollat att jag har några driftsdugliga ficklampor, se till att jag har tändstickor hemma (vad jag nu skall med dem till) och laddat mobiltelefonen. Jag har också köpt sex persimoner - denna fantastiskt goda frukt - att ha som nödproviant. Men det är ju inte så ofta som vi som bor i stan drabbas av strömavbrott och allt vad det medför.
Persimon - fantastiskt god och inte bara som nödproviant. (Bild från Wikipedia)
I morgon skall jag ge mig ut och räkna nedblåsta träd. Det lär väl bli en del. Ännu minns jag stormen Gudrun med fasa. Det var i januari 2005. Och många säger att den här stormen blir lika svår. Så än är det för tidigt att ropa hej...
Swebus gör återigen ett osmakligt utspel och går ut och meddelar att man kommer att köra alla sina expressbussar enligt tidtabellen och sätta in extrabussar där det behövs. Detta då som ersättning för tågen. Jag undrar hur man kan garantera att tidtabellen hålls. Det kommer att blåsa ned träd på motorvägen också. Dessutom har Swebus väldigt få tidtabellslagda avgångar som kan ersätta de inställda tågen. Men varför berätta något sådant? Hut går hem heter det. Det borde ni kanske tänka på på Swebus. För ni kan väl tänka.
Just nu meddelas att flera broar har stängts, t ex Uddevalla-bron på E6. Men Swebus skall ju komma fram i rätt tid. Hur gör de? Skriver de helikopter med stora bokstäver på sidorna och kör bara över trots avstängningen?
Swebus - går som tåget. Eller...
I går kväll beaglen Sicko och berättade att han var sjuk. Ja, det vill säga det var förstås husse som ringde och berättade det. Han hade varit slö hela eftermiddagen och kvällen och inte ätit något på hela dagen och hade 40 graders feber. Vi bestämde att vi skulle höra med Blå Stjärnan i Göteborg - det enda djursjukhuset i närheten som har nattöppet - och de tyckte att vi skulle åka in med hunden.
Men kosta skulle det. Dels kostar telefonsamtalet till dem 20 kronor per minut vid den tiden och dels kostar det 2 500 kronor för en undersökning. Men en hund är värd betydligt mer än så.
Jag gjorde mig i ordning och hämtade bilen och åkte upp för att hämta Sicko och husse. Till min förvåning kom Sicko rusande med viftande svans, hoppade upp på mig och hälsade. Inte för att jag tror att det var min helande förmåga som botade honom men i varje fall var spåren på feber som bortblåsta. Det fick bli en kort promenad så han fick kissa i stället och jag ringde Blå Stjärnan i Göteborg att vi inte behövde komma. I dag har Sicko varit som vanligt, ätit glass och fisk och älgkött.
Sicko, beaglen som blev frisk i ett svep.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar