Om vi rekapitulerar lite så var det redan hösten 2008 som upphandlingen började. Halvtannat år innan trafikstart i december 2010 meddelades att DSB First (som sedan i tur och ordning blev DSB First Väst och DSB Väst) hade det bästa anbudet. Inte det billigaste utan det bästa. De hade nämligen fått så höga kvalitetspoäng att de tog hem det hela. Man kan ju undra hur kvalitetsvärderingen gick till. Jo, det var ett konstigt poängsystem som mest verkade gynna det företag som hade samvete att ljuga bäst.
Observera att SJ AB inte lade något bud. Det var konstigt för de hade räknat fram det men bestämde sig någon vecka innan det skulle vara inlämnat att de inte skulle lämna något. Åtskilliga miljoner bortkastade till ingen nytta alls alltså. Nu tror jag dock att SJ AB deltog i upphandlingen men i samarbete med DB. Det vill säga att det var tänkt att de skulle fortsätta att köra som underentreprenör till DB. Det kan förklara varför DB överklagade så ivrigt och det kan förklara varför de till viss del använde samma konsulter inför upphandlingen.
Sedan följde en period med överklagande från tyska statsbanornas DB:s sida. De kom tvåa i utvärderingen. Trea kom Tågkompaniet och fyra Arriva. Såpan fortsatte sedan med att DB några år senare köpte Arriva. DB lyckades överklaga just som länsrätterna omorganiserades till förvaltningsrätter så det blev en enormt lång handläggningstid. Så småningom avvisades DB:s klagomål men då hade Västtrafik förbjudits att fortsätta förhandlingarna med DSB First under tiden.
DB överklagade på nytt, nu till Kammarrätten. Denna behandlade ärendet snabbt och gav inte heller de DB rätt. Varpå DB krävde prövningstillstånd i Regeringsrätten (som i dag heter Högsta förvaltningsdomstolen) men beviljades inte sådant. Jag fick läsa deras avslående av denna ansökan och närmare "nu får ni väl för fan ge er" kunde man inte komma på juridiskt oantastlig svenska.
DSB First fick alltså minsta möjliga tid för att komma i gång och det strax före julhelgen 2010. Det berättades att dagen före julafton satt ett gäng och jobbade med julaftonens turutsättning. Men tack vare solidarisk personal så fungerade det alltmedan chefer byttes på löpande band. En del hann sluta frivilligt, andra fick sparken. Mer och mer folk plockades in från SJ till administrationen och det blev någorlunda ordning. Men sådant kostar pengar och nu kom de ekonomiska problemen. Det var länge sedan man exempelvis hade råd att tvätta fordonen. Det som från början var bra med bättre städning än under SJ-tiden blev snart förbytt i motsatsen.
En mängd konstigheter fanns. En lokförare berättade t ex att han åkt pass till Herrljunga för att köra tåget tillbaka till Borås (åka pass är att ha fullt betalt för att åka med tåget som passagerare). Väl i Herrljunga bytte han av den som kört tåget som berättade att han nu skulle åka pass tillbaka till Borås. Två lokförare alltså där det räckt med en. Jag har hört massor med sådana berättelser men detta får räcka.
Nu har i alla fall Västtrafik i största hemlighet lyckats genomföra en upphandling där SJ AB var bäst. Om det var i pris eller kvalitet vet jag inte. Jag antar det förstnämnda. Det viktigaste nu är i alla fall att tågtrafiken i Västra Götaland blivit räddad. En liten bonus är också att danskarna fått sig en rejäl näsbränna samt att vi slipper kineserna som eventuellt skulle ta över hela eller delar av trafiken (det var MTR, det företag som kör tunnelbanan i Stockholm).
Det har hänt har på bloggen att jag klagat på DSB Västs personal men det har varit rena undantag att jag haft anledning till sådant. De allra flesta har varit mycket trevliga och jag är rätt övertygad om att det är den åkande personalen som till mycket stor del räddat det hela från katastrof. Jag är också glad åt att det tycks ordna sig för dem nu genom att alla erbjuds gå över till SJ. Många kan nu ta fram sin gamla uniform igen och putsa upp den.
För övrigt kan konstateras att Jan Forsberg arbetar sin sista dag som vd för SJ i dag. Det meddelades plötsligt i går eftermiddag och innebär att han slutar tre månader tidigare än sagt. Det har dock inte sagts varför. Tillförordnad vd blir Jan Olsson, direktör för affärsutveckling, som så sent som i går utpekades som arbetslös inom kort eftersom hans avdelning försvinner i en omorganisation. Det är också Jan Olsson som utåt sett fört SJ:s talan i samband med turerna med Västtågen. Så det kan bli...
Skulle inte förvåna mig om Olsson snart utnämns till ordinarie vd för SJ AB. Varde varmt hälsad i så fall men osökt kommer jag att tänka på den gamla gumman som var i kyrkan vid gamle kyrkoherdens avskedspredikan och grät hejdlöst hela tiden. Kyrkoherden frågade varför hon grät och hon svarade:
- Det är så tråkigt att kyrkoherden skall sluta.
- Jo, men jag får ju en efterträdare. Han kanske rentav blir bättre än jag.
- Det tror jag inte. Jag har upplevt fyra kyrkoherdar i det här pastoratet och de har blivit mycket sämre för var gång.
Snart blir det som förr med tågtrafiken i Borås och övriga Västtrafik-området.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar