Lokförarens sista färd

Thomas Börjeson hette han. Men de flesta kände nog honom som Stora Borås. Smeknamnet hade han fått på grund av sin ansenliga kroppshydda men också därför att han var en storsint man. För ett par veckor sedan meddelades att han hastigt ryckts bort från oss på grund av en hjärtinfarkt - 64 år gammal.

Stora Borås var lokförare. Egentligen var han pensionerad (han tillhörde de lyckliga som hade rätt att gå vid 60 år) men det hindrade honom inte från att fortsätta att köra som timanställd. Först hos DSBFirst och sedan hos SJ Götalandståg. Han körde alltså från Borås till Varberg, Göteborg och Herrljunga. Men inte nog med det: en stor del av den tid han skulle varit ledig ägnade han också åt tåg, då hos Bergslagernas Järnvägssällskap i Göteborg (BJs). Där körde han äldre lok, inte minst ånglok och han var också instruktör för nya yngre medlemmar som ville lära sig köra dessa tåg. Karriären kröntes i våras när han fick köra kungaparet under deras eriksgata i Halland.

Förutom tåg var Thomas också intresserad av veteranbilar och han hade en icke föraktlig samling sådana. Vid sommarens torgträffar i Borås deltog han gärna med någon av sina två fungerande gengasbilar. Han berättade då också för de många intresserade om bilarna och om hur de fungerade. Vi som är födda på 1940-talet eller tidigare har ju hört många historier om gengas, som gjorde att många bilar kunde köras under andra världskriget trots brist på bensin. Vi fick lära oss en hel del nytt och intressant om dem. 

Men nu har alltså Thomas spakat sitt lok samt eldat kol för att få gengas för sista gången. I dag begravdes han i Fristads kyrka och kamraterna i BJs hedrade sin medlem sedan cirka 35 år med att anordna ett extratåg. På de första bilderna ser vi tåget komma till Fristad. Naturligtvis drogs det av ett ånglok - BJ B3 130 - som här ankommer till Fristad från Borås.

Tåget dyker upp på infarten.

Det är inte ett särskilt långt tåg: fyra vagnar varav en restaurangvagn och en personalvagn. Men det räcker för det 70-talet medlemmar som åkte med.

Längst bak gick ett ellok, Da 896. Det hjälpte till med att skjuta på men gav också ström till restaurangvagnen. Loket har fått de färger som elloken på Bergslagernas Järnväg hade på sin tid. 

Sett från andra sidan så vi också kan se det vackra stationshuset i Fristad. Lokföraren som går under namnet "Femtielva" tittar ut genom förardörren.
(Smeknamnet kommer sig av att han är född i november 1950 = 50-11.)

Ångloket får vila sig innan det skall fortsätta hem till Göteborg igen, nu vägen via Herrljunga.

Och slutligen en bild på vagnarna.

Det är en dryg kilometer mellan stationen och kyrkan i Fristad - där kyrkan inte står mitt i byn precis. För dem som hade svårt att gå ställde därför Klubb Gamla 45an upp med sin Volvo-buss från 1945.    

Bussen väntar vid kyrkan. Kyrkan syns dock inte på bilden. 

Slutligen en bild på bussen och tåget. 

 

 Tack, Thomas, för den tid som varit. Vi är många som saknar dig.

Edit:
Borås Tidning uppmärksammade också detta och har bland annat en snygg film på tåget. Även vår gamla buss skymtar mot slutet.