I dag har inget varit sig likt. Det har varit extrasändningar från Rapport hela dagen. Radions tablåer har lagts om. Vad har hänt? Har Norge förklarat Sverige krig? Har man hittat 50 miljarder i ett kassaskåp hos Saab, som tryggar tillverkningen av förlustbilar åtminstone till år 2025? Har man äntligen kommit på den slutliga lösningen på finanskrisen? Eller på klimatproblemen? Nejdå, inte alls. Något mycket större! Kronprinsessan Victoria har nämligen eklaterat sin förlovning med Daniel Westling. Något som vi har väntat på i sju år nu. Så det är klart att när det äntligen hände så blev det en jättegrej i media.
Redan i morse hade Expressen nyheten på sin webb-sida. Man kan ju undra hur de vågade utan bekräftelse från hovet. Visst hade Reinfeldt setts smyga ute på Drottningholm i söndags. Visst hade kungen kallat till konselj klockan ett i dag och meddelat att även Kronprinsessan skulle närvara. Men tänkt om kungen nu skulle säga att han kommit fram till beslutet att Kronprinsessan inte fick gifta sig med någon ofrälse gymägare från Ockelbo och att deras förhållande därmed var slut. Då hade det blivit historiens största mediala magplask. Nu blev det i stället historiens största sensation, åtminstone om man skall tro historieprofessorn Dick Harrison som i vanlig ordning blev helt lyrisk över att det var första gången i Sveriges historia som en kvinnlig blivande regent förklarat att hon skulle gifta sig med en man ur folket. Tja, hur många blivande kvinnliga regenter har vi haft?
I TV4 var också Henrik S Järrel, riksdagsmannen och tidigare TV-mannen (och son till skådespelaren Stig J) med på av för mig oklara grunder och förklarade sin djupa tillfredsställelse över förlovningen. Det borde han inte varit. Det finns folk som går genom rutan. Det finns de som inte gör det. Och det finns Henrik S Järrel. Vid sidan om Annette Kullenberg är han en katastrof i TV. Man blir förbannad bara man ser och hör honom i rutan. Och då har jag ändå lärt känna honom som en mycket sympatisk man på den tiden han satt med i trafikutskottet. Vi hade många telefondiskussioner på den tiden och jag blev mycket imponerad över hans kunskaper och hans intellekt. Om han blev lika imponerad av motsvarande hos mig låter jag vara osagt.
Jag var lite elak mot Försäkringskassan i min blogg häromdagen. I dag tog de tog hem en poäng. Jag blev uppringd av en handläggare på Försäkringskassan med anledning av min ansökan av min folkpension:
- Du har sökt folkpension från 1 april, men du är väl medveten om att du blir utan pension en månad då.
Jag förklarade att jag visste om detta och har tillräckligt mycket sparat för att kunna överleva även den månaden men tackade naturligtvis för omtanken.
- Ja, jag tänkte bara att jag skulle ringa för det är många som missar det. Men då är ju allt bra.
Jag blev rörd över omtanken i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar