söndag 19 januari 2014

Lærdalsøyri i mitt minne

I morse vid frukosten hörde jag på radion den tråkiga nyheten att Lærdalsøyri i Norge längst in i Sognefjorden hade drabbats av en svår brand, som efter vad senare meddelats har gjort att ett 23 byggnader har totalförstörts och 16 av dem skall vara bostadshus. Lærdalsøyri har en även för Norge unik trähusbebyggelse och 161 av husen är K-märkta och ingår i det fjordlandskap som är upptaget på Unescos världsarvslista. Jag tänker inte närmare beskriva branden utan hänvisar till Svenska Dagbladet och för den som förstår norska och vill se dramatiska bilder till VG.

Jag besökte Lærdalsøyri i Lærdals kommun i juni 2007 och tog då några bilder på den vackra tätorten. I kommunen bor drygt 2 000 invånare och i tätorten cirka 300. En stor näring är turism och det finns två stora hotell, där Hotel Lindstrøm är det äldsta. Det  var där jag bodde under mitt besök och det var Lindstrøm själv som stod i receptionen såväl på kvällen som morgonen. Han berättade att han var den sjunde generationen. Hotellet grundades 1845 men är i dag inrymt i en modern och ganska ful byggnad. Jag har dock sett på bilder att den klarat sig. Frågan är hur annexen, inrymda i gamla träbyggnader, har klarat sig.

Här är några bilder från mitt besök. Först dock en bild på den två och en halv mil långa tunnel - världens längsta vägtunnel - man åker genom om man kommer från Bergen och skall till Lærdal. Sommartid kan man också välja vägen över fjället. Den är 48 km lång och under den resan når man upp till 1306 meter över havet. Vägen börjar i Aurland som liksom Lærdal ligger vid Sognefjorden, alltså vid havsytan. Fjellvegen mellom Aurland og Lærdal


Jag bodde i annexet, en gammal schweizervilla. 



Och så några bilder på från det vackra samhället. Det är inte nödvändigtvis så att de hus som syns på bilderna är de som brunnit, men så här lär det inte se ut nu. 







 Större bild om du klickar på den  med mushjulet.


Edit 2014-01-20 kl 12.15:
Hotell Lindstrøms annex har också klarat sig i branden. Det gäller således också den vackra schweizervillan, som jag bodde i. Dessutom har åtminstone husen på de två första gatubilderna klarat sig. 








onsdag 1 januari 2014

År 2013 - en lite annorlunda årskrönika

Så här års har alla media med självaktning en årskrönika - eller flera. Den här bloggen skall inte vara sämre. Jag har valt ut en vardaglig bild från varje månad under året och satt samman dem till en årskrönika som fått rubriken "Minneskortet minns 2013". Fördelen med ett minneskort är att det bevarar det jag vill bevara utan att göra någon kvalitetsbedömning. Om inte jag själv raderar bilderna förstås.

Alla bilderna är från Borås eller högst fyra mil därifrån. 

Januari.
Kajorna sitter i trädet. Ögonblicket senare flyger de i väg alla på en gång med öronbedövande skrik. 

Februari
Det vita på marken kallas snö och fanns om vintrarna förr. 2013 t ex. En vandring utmed järnvägen till Alvesta strax nedanför där jag bor.

Mars
Lite överraskande möter en muralmålning på dalahästar där Sandwalls plats övergår i Södra torget. 

April
Från grått till violett. Bus4You har blivit i en ny färgklick i staden sedan de lackerade om sina bussar i det norska moderbolagets Nettbuss färger. Observera smileyn på karossidan.

Maj
Rumänska romer blev ett vanligt inslag i gatubilden i Borås under året. De ägnade sig mest åt att tigga och man såg dem sitta frusna lite överallt i stan, framför allt utanför större affärer. Man såg dock aldrig dem få några pengar. I december tröttnade kommunen och bjöd på en hemresa med buss åter till deras rumänska hemort. Några valde dock att stanna kvar trots kylan.

Den mycket vackra och trevliga dam som lade beslag på den här platsen intill Resecentrum var dock smart. Hon lät sina tillhörigheter ligga på trottoaren och ställde fram pappmuggen i hopp om att det skulle bli lite pengar i den. Under tiden ägnade hon sig åt att samla tomglas på Resecentrum och centralstationen i konkurrens med de lokala näringsidkarna på området. 

Juni
Vi som fyllt 65 år och är skrivna i Borås får åka utan att betala med Västtrafik inom kommunen och inte i morgon- och eftermiddagsrusningen. Men en lördag får vi åka hela dagen och det utnyttjade jag och åkte till Sörbo i Brämhult, där denna vackra äng sågs intill vägen.
  
Juli
På vårt bostadsområde fick vi en graffitivägg och riktigt snyggt blev det. Konstnären hade bostadsföretagets (som nu åter är Akelius) uppdrag att göra det. 
 


Augusti
Ända sedan jag hade Skanska som hyresvärd (det har sedan blivit ett halvdussin sedan 1994 då jag flyttade in men jag har hela tiden bott i samma lägenhet) har man odlat blommor i den här rondellen. Sista augusti blommade det så här fint. 

September
Inte långt från där jag bor började ett höghus, Nejlikan, att byggas. Det skall bli 20 våningar högt när det är färdigt, och det blev det någon månad efter jag tog bilden. Det vill säga skalet var färdigbyggt. Inflyttning lär ske först till sommaren, och eftersom många lägenheter drabbades av vattenskador i samband med bygget så lär det i vissa fall bli ännu senare. Hyrorna lär bli lika höga som huset. Och hur gör man om man bor på tjugonde våningen och hissen inte fungerar? Beundrar utsikten? 

Oktober
Höstfärgerna börjar lysa upp utanför min lägenhet. 

November
En liten utflykt till Ulricehamn och en höstlig promenad i backarna upp mot Galtåsen.

December
Under november och december revs Kristinebergsskolan, Lars Kaggsgatan grävdes upp för installation av fjärrvärme och körvägen utanför huset där jag bor grävdes också upp eftersom den ideligen svämmades över. Men även ett litet mindre arbete gjordes vid Kristinebergsskolan, ett 100-tal meter hemifrån. Även litet arbete kan kräva ett omfattande system av avspärrning.

 Som vanligt: större bild om man klickar på den med hjulet på musen.


GOTT NYTT ÅR ALLESAMMANS!

Ännu en krabat vill vara med och önska Gott Nytt. Nämligen Sicko som blev lite krasslig på julafton och fick uppsöka veterinären. Det visade sig vara en inflammation i tonsillerna så han fick antibiotika och piggnade snart till igen. Men det blev ett par dagar då han inte åt och helst inte rörde på sig.