onsdag 25 januari 2012

Med Sicko på lunchpromenad

Så fick vi då snö till sist även den här vintern. Inte så stora mängder men för Sicko är det en upplevelse. Han är nu 8 månader gammal och det är således den första snö han har upplevt. Tacka för att det blivit ännu roligare att gå ut på promenad. De här bilderna tog jag i det vackra vädret i går. Sicko berättar själv.


Först träffade vi Görans hundar. Ja, det är egentligen inte hans men han är daghusse för dem. Den ena fick en ögonsjukdom i höstas och är nu helt blind. Det är därför hon har fått en kompis. Som vanligt bråkade vi lite grann.

Vid Fritidsgården mötte vi Sven. Jag måste hälsa rejält och hoppar upp mot honom.

Men snart tröttnar jag på det myckna pratandet och tittar åt ett annat håll för att se om det inte kommer någon hund därifrån.

Sedan hittar jag en pinne, som jag tar i munnen och flyttar  en bit.

 
Rackarns seg pinne men jag har ju starka tänder så jag skall nog kunna bita av den.

Så går jag riktigt fint men det är visst någon som kissat i snön här. Undrar vem det kan vara. En utböling kanske, jag känner inte igen lukten.

Nej, husse, stanna! Här är ju något mer som jag måste titta på.

Här är någon annan som kissat. Den lukten känner jag igen. Kan det vara grannens stora vita tik?

Husse fortsätter framåt men jag måste ju titta närmare på den söta hunden som går där nere.

Undrar om det finns något ätbart i snön. Det skadar inte att undersöka.

Väl hemma är det skönt att koppla av med en cigarr. (Fast det är ett tuggben.)

Rackarns segt ben men jag skall nog tugga i mig det. Om jag bara får mat. Fast husse vill visst att jag hellre äter av torrmaten.


Klicka på bilderna och de blir större
(Klickar du med vänsterknappen får du ett bildspel. Klickar du med mitthjulet får du bilderna en och en större i nytt fönster.) 



En riktig italiensk sjökapten - ingen Schettkapten

Så gott som varje dag ramlar ett mejl från Travel Inside in i min e-postbrevlåda. Det brukar vara trevlig läsning och lite pigga kommentarer som görs av dess chefredaktör Jan Ohlsson.

I dag handlade det om kryssningsfartyget Costa Concordia igen och Ohlsson gör en jämförelse med det italienska lyxfartyget Andrea Doria, som kolliderade med Svenska Amerikalinjens Stockholm mitt på ett lugnt Atlanten år 1956. Det är intressant att se att Ohlsson skriver att Stockholm hade ett större ansvar för detta än vad som tidigare sagts. Jag har alltid hört att det var Andrea Doria som var vållande och den inställningen hade tydligen också det italienska rederiet. Liksom den kända journalisten Britt Marie Mattsson, som är släkt med ett av befälen  och som skrev en bok som helt friar Stockholm från skuld. Jäv är något som  sällan diskuteras journalister emellan, i varje fall så länge det gäller den egna kåren.


Vi lär väl aldrig få veta om kapten Piero Calamai begick något misstag som orsakade eller medverkade till olyckan, där 56 personer omkom (51 på Andrea Doria och 5 på Stockholm). Men  vi vet att han efteråt uppträdde som en riktig kapten och inte som en sentida kollega uppträde i januari 2012. Calarnai stannade kvar på kommandobryggan och var beredd att följa med sitt fartyg i djupet. Det övriga befälet sade då att i så fall följer de med och det ville naturligtvis inte Calarnai ha på sitt samvete. Så att han lät sig övertalas att gå i land när det ändå inte fanns mer att göra.

Men den tidigare så entusiastiske sjökaptenen vart totalt knäckt.

Ni kan läsa den läsvärda krönikan här. Det blir en stunds intressant läsning, jag lovar. Observera att medan Costa Concardias kapten Schettino tydligen helst umgicks med vackra damer i baren så ansåg kapten Calarnai att det var en säkerhetsrisk att äta med gästerna i matsalen.

När jag åkte Hurtigruten blev jag inbjuden att äta vid kaptens bord men jag avböjde. När jag betalt en dyr biljett skall jag väl inte behöva äta med besättningen.












lördag 21 januari 2012

Nytt jobb för Juholt?

Det spekuleras nu rätt friskt i att Håkan Juholt klockan 15 i dag kommer att meddela att han avgår som partiledare. Inte oväntat i så fall trots de vackra orden från VU som Carin Jämtin meddelade pressen i går med ett ironiskt leende på läpparna. Nu består tydligen VU av två avdelningar, en som formulerar sådant som skall meddelas media och en som tar beslutet. Jag har hört att den senare kallas Verkställande VU och att den skulle övertalat Juholt att avgå.

Anledningen till att Juholt avgår lär dock inte vara att han har insett att han inte är önskvärd utan att han erbjudits ett nytt jobb. Rederiet som äger Costa Concordia letar nämligen efter en efterträdare till kapten Francesco Schettino (en riktig skettkapten som vi säger på västgötska). Nu har Juholt erbjudits  jobbet.  Man vill nämligen ha en kapten som inte lämnar den sjunkande skutan i första taget.

Fast politiken blir lite tråkigare om Juholt avgår. 



tisdag 17 januari 2012

Regalfärjan Vasa?

Alla färjor är fartyg men alla fartyg är inte färjor. När nu kryssningsföretaget Costa Concordia, världens största, gått på grund i Italien så ser och hör man allt oftare i media att den benämns "färjan". Ett sådant språkbruk har nog spridit sig med en yngre generation. För många år sedan hörde jag några unga tjejer kalla Waxholmsbolaget ångfartyg S/S Storskär för färja. En besättningsman hörde det och tillrättavisade dem i allvarliga ordalag. Så allvarliga att tjejerna dädanefter knappast förväxlat en färja med en Waxholmsbåt.
Tänk att en maskin och lite annat och vitmålad plåt
kan bli nåt så bra som en Waxholmsbåt 
skaldar Carl-Anton.

Även när Hurtigrutens Nordlys drabbades av brand i Ålesund skrev många tidningar om "Hurtigrutefärjan". Låt oss kämpa mot denna förslappning i språkbruket. 

För övrigt verkar kryssningsfartygets grundstötning allt konstigare. Världens största kryssningsfartyg  borde väl ha en mästare till kapten som inte leker med sitt fartyg. Det verkar ju som om han gjorde en avstickare i okända farvatten för att visa upp sitt fina fartyg för en kollega som bodde på ön. Dessutom är det väl närmast klarlagt att  han flydde långt innan evakueringen var klar. Det verkar vara ett riktigt stolpskott till kapten alltså. Varför fick han förtroendet att vara ansvarig för över 4 000 personers liv? När det nu finns så många bra kaptener som tar seriöst på sitt ansvarsfulla jobb.

Jag tror att kryssningsföretaget och rederiet får svårt att klara sig ur det här. Däremot tror jag inte att kryssningsindustrin i stort kommer att leda någon större skada.


Hurtigrutefärja? 

När jag tog bilden var Arild Hårvik kapten och ansvarig för oss cirka 600 passagerare. Bilden är tagen när jag och några andra av dem gjorde en bussutflykt. Arild Hårvik blev sjöhjälte år 2004 när han var kapten på Midnatsol och höll på att glida på Bukkatjuane på Stadhavet. Det var dock inte någon vansinnesmanöver som gjorde detta utan ett haveri på båda maskinerna. Midnatsol blev alltså manöverodugligt men Hårvik gjorde vad han kunde bland annat med hjälp av ankaret.  När det var 100 meter från en oundviklig katatstrof kom en maskin i gång och det stannade vid en allvarlig incident. Då hade resenärerna redan gått i livbåtarna. Hårvik hyllades sedan för sin insats och det fanns nog inte ens i hans tankebanor att han skulle lämna skeppet förrän allt gjorts för resenärernas och besättningens säkerhet.



söndag 15 januari 2012

Farligare att åka buss än kryssningsfartyg?

– Det är betydligt farligare att åka på en bussresa, men det kräver att reglerna följs. Det här är en verksamhet som måste kontrolleras, säger Thore Hagman på Sjöräddningssällskapet. 

Detta enligt Aftonbladet utan att ange vem denne Hagman är. En googling ger vid handen att han är forsknings- och utvecklingsansvarig på Sjöräddningssällskapet. Bland hans tidigare meriter kan nämnas ett förslag att skridskoåkare skall använda flytväst.

Helt bortsett från den töntiga formuleringen av citatet (krävs det att reglerna följs för att en bussresa skall bli farligare?) undrar  jag hur herr exprätten resonerar och vad han grundar sitt uttalande på. Har han jämfört hur många som åker på bussresa jämfört med på kryssning? Check - svar: nej. Har han undersökt hur många som förolyckats på det vi brukar kalla bussresa (det vill säga ett researrangemang med buss)? Check - svar: nej. Har han glömt Estonia? Check - svar: ja. Har han glömt Scandinavian Star? Check - svar: ja. 

Skulle han nu ha jämfört med något kunde han ju jämfört med bilismen. Och inte ge sig på en helt oskyldig bransch som jämförelse.

Jag betraktar det som ett övertramp. Jag kan bara förklara det med att olyckan kommit som en chock för dem som trodde att moderna kryssningsföretag inte kan råka illa ut. Det trodde man för 100 år sedan också även om fartyget då hette Titanic.

Hursomhelst är det förstås en fruktansvärd olycka och vi vet ju ännu inte hur många dödsoffer det blir. Vi vet inte ens hur många som är saknade eftersom uppgifterna varierar mellan 40 och 70.

Men jag har inte blivit avskräckt av att åka på kryssningsresor framöver. Inte bussresor heller för den delen.