Kristineberg är en stadsdel i Borås som började byggas i större omfattning i slutet av 1960-talet. Unikt är att den ligger nära centrum, bara cirka en kvarts gångväg eller fyra minuter med buss. Här hade Skånska Cementgjuteriet (dagens Skanska) tillsammans med Borås kommun tänkt sig två fina områden med sju respektive sex höghus kringbyggda av fem respektive tre låghus. Eftersom Kristineberg ligger på en kulle skulle de flesta lägenheterna få en fantastisk utsikt över staden.
Gamla Kristinebergsgatan byggdes om till en fyrfilig gata, som gick mitt genom det tänkta bostadsområdet och där skulle bussar och genomfartstrafiken gå. Mindre lokalgator utan genomfartsmöjlighet skulle anläggas fram till husen. Gatan fick namnet Lars Kaggsgatan efter generalmajor Lars Kagg. Mest känd är väl denne för sina insatser under Gustav II Adolf i trettioåriga kriget men han har också Borås-anknytning eftersom han en tid var regementschef i staden.
Nu blev det inte riktigt så. När det första bostadsområdet var färdigbyggt med sina 894 lägenheter visade det sig att man byggt i kapp bostadsbristen och det skulle bli svårt att hyra ut det som hunnit byggas. I stället blev det därför på den marken radhusbebyggelse. I dag räknar man med att ungefär 4 000 människor bor på Kristineberg. Därmed kom Lars Kaggsgatan att med ett undantag bara få udda husnummer. De jämna var avsedda för de hus som aldrig byggdes. Hyreshusen ägs sedan många år av Akelius.
Jag har själv bott på Kristineberg (i Borås bor man på stadsdelarna, inte i dem) i över tjugo år vid det här laget och trivs mycket bra. Här finns servicebutik (Burkens), pizzeria och frisersalong. Samt bibliotek, fritidsgård och gym. Matvaruaffären Kaggen, sedan ICA Matbiten, är nedlagd sedan många år men ICA Maxi ligger på Trandö, en halv kilometer härifrån. Där finns också systembolag, två apotek, djuraffär, veterinär och hamburgerrestaurang.
På det nya området byggdes också en skola som stod färdig 1974. Denna visade sig vara ett fuskbygge. Ganska snart fick man problem med fukt och mögel och för några år sedan bestämdes att den gamla skolan huvudsakligen byggd i trä skulle rivas och ersättas av en helt ny i betong.
Jag bestämde mig för att fotodokumentera den här förvandlingsprocessen och från början tänkte jag mig ta bilder en gång i veckan. Det visade sig dock snart att det inte hände så mycket på en vecka så det blev längre intervall allteftersom. Några av dessa bilder tänker jag visa nu så att även ni får se processen när man byter skola.
Tyvärr bestämde jag mig lite försent så när jag tog de första bilderna hade rivningen redan påbörjats. Och märkligt nog hade jag inte någon riktig bra bild på skolan som den såg ut tidigare. Den här får duga. Den föreställer mina föräldrar och skolan skymtar i bakgrunden. Bilden togs på nyårsafton 2004.
Skolan stängdes från höstterminen 2013 och öppnade igen efter två år. Det dröjde rätt länge innan man kunde se något av rivningen utifrån. All inredning skulle ju bäras ut och så mycket som möjligt tas till vara. Under tiden som skolan var stängd fick eleverna gå i tillfälliga lokaler på tre olika platser i staden. För att eleverna skulle komma dit fick då åka buss och Sohlberg Buss fick uppdraget.
2013-11-06:
I november 2013 hade rivningen börjat.
2013-11-13:
En vecka senare var det inte så mycket kvar av skolan. Det kan med facit i hand konstateras att det går fort att riva men tar betydligt längre tid att bygga upp.
Gymnastikbyggnaden står ännu kvar.
2013-11-20:
Ytterligare en vecka senare finns det inte mycket kvar av skolbyggnaden.
Man har även gett sig på gymnastikbyggnaden.
2013-11-27:
Mycket sten blir det när man river den gamla grunden.
Rivningen av gymnastikbyggnaden fortsätter.
2013-12-04:
Man har börjat med den nya grunden. Här skall en skola växa upp så småningom.
2013-12-13:
Även gymnastikbyggnaden har jämnats med marken.
Arbetet fortsätter trots jul- och nyårshelg men mer därom i nästa del av det här reportaget. Som vanligt får du större bild om du klickar på den med mushjulet.
