Bilderna härovan har jag tagit från balkongen. Vill ni ha ännu mer snö så klicka på dem!
I går utfärdades en klass 2-varning för bland annat Sjuhäradsbygden. Vi skulle kunna få upp till 4 decimeter snö under lördagen och in på söndagen. Det fick vi fast vi fick det på fredagen och fram till lunch på lördagen. Att trava fram i 4 decimeter oplogad snö är inte det roligaste. Det blev att leta fram stövlarna och undvika de största drivorna när hundarna skulle ut. Fast åtminstone den juniorbeaglen Pajo gillade snön och hoppade omkring i den som en yster kalv. 15-årige seniorbeaglen August var dock måttligt road och gick i husses fotspår så långt som möjligt. Och han hade extra brått att bädda om sängen när han kom in igen så han kunde få en skön tupplur.
Det går väl an för mig som sitter hemma i värmen förutom den där knappa timmen jag följer med min far ut med hundarna. Mina tankar går till alla dessa tappra män och kvinnor som är ute i ovädret och röjer snö. Antingen det nu är på vägar eller järnvägar. I Dalsland driver snön i meterhöga drivor och där har man i stort sett fått ge upp. Det går inte att hålla järnvägarna rena, och inte blev det bättre av ett att godståg spårade ur i går vid Skälebol, just där banan från Norge förenas med den från Karlstad. Men trots väglaget fanns det bussbolag som ställde upp för att ersätta tågen, men att köra via Trollhättan, Öxnered och Ed är nog bara att glömma.
SMHI pratar om mer snö fram till i morgon samt i nästa vecka. Jag undrar om det inte är dags att konkurrensutsätta SMHI om de inte lyckas få till ett mer kundanpassat väder. Men fram till dess får jag väl passa på att njuta av den kanske sista vintern jag kommer att uppleva. Det var 23 år sedan sist och således kanske det dröjer till 2033 nästa gång. Då är jag 89 år om jag lever fortfarande. Och då skall jag sitta i gungstolen på hemmet och berätta för den unga personalen om hur duktiga vi var på min tid att bemästra vintrarna.
- Då var vi alla ute och skottade snö. Och då fungerade tåg och biltrafik utan minsta anmärkning. Men nu däremot så stannar ju alltsammans när vi får en normal vinter. Det var ju bara 23 år sedan sist. Men vi glömmer ju så fort.
Jag har blivit allergisk mot alla som säger "Tänk att det skall komma som en överraskning för Vägverket och Banverket att det blir vinter varje år". Medan det för dem själva kommer som en total överraskning att allt inte kan fungera som vanligt när det är massor med snö och halt på vägarna. I dag såg jag flera stycken stressade bilister som nödtorftigt skrapade av så mycket snö från bilen att de kunde se ut. Snön på biltaket fick vara kvar. Under tiden gick förstås bilen på tomgång. Nu gjorde det inte så mycket för de kom inte så långt i alla fall innan de ohjälpligt satt fast i snön. Sedan hörde jag en tjej i lågskor och kort kjol med tunna strumpor som klagade över att de inte fått bort snön.
Vad är vi för bortklemade typer egentligen. Vi klarade snön bättre förr för att det fanns lite jävlar anamma över våra förfäder. Man klädde på sig ordentligt och man gnällde inte på SMHI, FN, regeringen, SJ eller plogbilsföraren för att inte allt var som en vanlig sommardag. Jag blir kanske på lite bättre humör när snön är borta någon gång. Senast i juni skall den mesta snön vara borta hörde jag en politiker lova. Jag brukar inte lita på politiker och deras löften men den här gången tror jag nästan han hade rätt.
Det pågår visst något slags distriktsmästerskap i Vancouver just nu. Det är farligt att slå på TV-n dessa dagar för det är stor risk att man fastnar framför någon helt meningslös sportgren. I förrgår fastnade jag t ex vid damernas curling. När jag kollade på klockan hade jag suttit där 45 minuter till ingen nytta. Och då var curlingtjejerna inte särskilt snygga ut. Hade jag slötittat ännu mer hade jag nog trott att det var ett program om Marit Paulsen när hon gick hemma och sopade.
Det är ungefär som när man annars tittar på de där frågetävlingarna ni vet. Där det står G.teb.rg i rutan och programledaren undrar vilket svaret är.
- Ni skall få en ledtråd. Det är en svensk stad.
Så går det en kvart och ingen tycks komma på svaret.
- Ni skall få en ledtråd till. Det är en stor stad i Västsverige. Och så får ni en bokstav till.
Nu står det Göteb.rg men ingen kommer ändå på svaret. Trodde jag. Så jag ringde. Det kostade 19.90 för ett samtal. Men inte kom jag fram.
- Är det verkligen ingen som kan detta? När som helst kan någon ringa och jag får det rätta svaret och du har chansen att vinna fyra miljoner kronor (eller var det stenar).
Jag offrar 19,90 till. Uppenbart är det bara jag som kommit på svaret. Så säger en röst i telefonen att jag tillhör dem som utvalts. Inte att få fyra miljoner vad-det-nu-var utan att få vara med i lottdragningen om att få komma in i programmet. Förmodligen är vi 10 000 som får detta besked, för sedan kommer jag i alla fall inte in och vinner inga fyra miljoner. Men förutom pengarna har man offrat en timme av sitt liv.
Det är bara lite mer än fyra månader kvar till midsommar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar