Ny bro i Rydboholm och upprustad väg Rydboholm-Viskafors

I en blogg från den 26 mars förra året skrev jag om bron i Rydboholm, som då skulle skatta åt förgängelsen och ersättas av en ny.

Som vi kan se av Trafikverkets meddelande har den nya bron nu kommit på plats efter 14 månaders avstängning. Det tog ett par månader längre än man räknat med. Den öppnades klockan 22.00 i söndags kväll (31 maj), hur man nu kom fram till den tidpunkten. Själva invigningen gjordes dock redan på fredagen den 29 maj, då den också öppnades för gång- och cykeltrafik.

Under tiden bron var avstängd passade man också på att stänga av  väg 1610 mellan Rydboholm och Viskafors för att kunna bygga en gång- och cykelbana. Detta krävde att stora bergsmassor intill vägen sprängdes bort och därför behövdes mycket tid. Väg 1610 var en gång den normala vägen mellan Borås och Varberg, men år 1986 invigdes nuvarande väg som heter riksväg 41.

Det var säkert efterlängtat med den nya bron och den nya vägen. Trafiken mellan Borås och Viskafors har kunnat använda riksväg 41 men för den lokala trafiken Rydboholm-Viskafors fanns bara ett par smala vägar, som egentligen inte var avsedda för allmän trafik. De boende kring Skansenvägen protesterade mycket mot den ökade trafiken och försökte förgäves få den avstängd för genomfart. Men fartbulor lyckades de få dit.

I går fredag 5 juni var jag på plats för att se om Trafikverkets entreprenörer gjort ett bra jobb. Det hade de. Fast visst är det lite synd att den gamla bron var tvungen att rivas. Sliten var den men vacker.

 

Så här ser den nya bron ut. Inte så mycket för världen men den har i alla fall blivit bredare och begränsningarna i bärigheten har tagits bort.

 

Bussarna har under ombyggnadstiden omletts. Linjer 155 har gått Borås-Viskafors via riksväg 41 och sedan gjort en liten sväng på Ögärdet och Högen innan den fortsatt till Svaneholm samt linje 156 som gått Borås-Rydboholm.  Mellan Rydboholm och Viskafors har gått en taxi tre gånger om dagen måndag-fredag och den har man behövt ringa till om man ville åka med. Men Västtrafiks taxa har gällt på den.

Men nu är linje 155 tillbaka i sin gamla sträckning förutom att man har behållit slingan via Ögärdet-Högen. Därmed slipper bussarna köra den branta och kurviga "Sköldabacken", som kan göra den lugnaste nervös särskilt om det är halt. Backen har fått sitt namn efter familjen Sköld, som bodde uppe på krönet. 

På bilderna ovan visas bron i riktning mot Viskafors. Bilden härnedan är tagen i riktning mot Borås. 

Vi ger oss ut på den ombyggda vägen. Breddningen till cykelbana har gjort att man nu ser långt fram, nästan hela vägen mellan Rydboholm och Viskafors.

En gång hade jag en lärare som tyckte detta var Sveriges vackraste landsvägsstump. Det kan väl diskuteras men visst är det fint.
- Vi ska bögge snöggt, sa  på sin tid Vägverkets generaldirektör Per-Anders Örtendahl som behöll sin värmländska även när han blev stor man i staten.
Vägverkets arvtagare Trafikverket tycks ha tagit till sig detta. 

 

Strax efter Rydboholm ser man  ett högt staket utmed GC-banan.

 

Det har tillkommit för att inte cyklisterna skall hamna i det här vattenfallet. 

Bussen på väg till Borås. Den bussföraren har en vackert belägen arbetsplats. 

Vi börjar närma oss de sista kurvorna innan Viskafors. 

Och så är vi nästan framme i Viskafors. 

Här avbryter jag min fiktiva promenad. Fiktiv därför att jag tog bussen till Viskafors (hållplatsen som syns på bilden härovan) och gick tillbaka mot Rydboholm. Men jag vände mig om några gånger så att det skulle se ut som om jag gått i båda riktningarna.

Mycket sprängningsarbete har det blivit och det syns förstås i naturen. Men jag tycker inte det stör.

Viskan är på vänster sida och cykelbanan på höger sida. Det är säkert bättre att lägga den intill berget och inte intill ån. Om inte annat blev det billigare.

 

Strax innan Rydboholm kurvar sig både Viskan och vägen. Just här fanns förut vad vi kallade "hisneguppet". Körde man fort över detta så sög det nämligen till rejält i magen. 

Så kommer jag då fram till Rydboholm efter drygt en halvtimmes långsam promenad. Kurvan som skymtar bakom ortsnamnsskylten har breddats och det gläder sig säkert förarna av stora fordon åt. Tillverkarna av backspeglar lär dock märka en minskad efterfrågan. Mången backspegel har nämligen trillat av vid möten i  den här kurvan.

Ja, det återstår bara att ta bussen hem till stan igen. Här kommer den över bron och stannar snart vid hållplatsen strax utanför bild.

Ett arbete som borde varit utfört för femtio år sedan har nu äntligen blivit klart. Tack Vägverket, det gjorde ni bra!

Större bilder? Klicka på bilden med mushjulet!

Gul kanin

Här på Kristineberg har vi närmast invaderats av kaniner. Varifrån de kommer vet jag inte, men antagligen är det tamkaniner som förvildats och förökat sig. På morgonpromenaden med Sicko är det inte ovanligt att vi ser mellan 10 och 15 kaniner. Sicko bryr sig inte alls om kaninerna och de är helt orädda för honom. Häromdagen låg en kanin på vägen mitt framför oss och gjorde inga tendenser att flytta sig. Sicko fortsatte som om han inte såg den och i samma ögonblick som kaninen skulle fått en våt hundnos på sig så sprang den i väg.

För oss som inte har egen trädgård är inte kaninerna till något större besvär. Jag tycker mest det är trevligt att se dem skutta omkring.

Vi har också fått minst två gula kaniner här på området. I går såg jag båda och lyckades fotografera dem.

 

 

Slutligen en bild på Sicko som rullar sig i gröngräset. 

Vill du ha bilderna större så klicka på dem med mushjulet.

År 2015:s första torgträff i Borås

I går - tisdagen den 26 maj - var det premiär för årets torgträffar för veteranbilar (äldre än 20 år) på Stora torget i Borås. Det blev en kväll med bra väder men bara någon timme innan träffen började klockan 18.30 var det några kraftiga åskskurar och till och med blixtar och dunder.

Nya träffar blir det varje tisdag fram till 30 juni och sedan 28 juli - 18 augusti. Förra sommaren pratades om att flytta dem till Almenäs men lyckligtvis blev det inget av med det. Almenäs har fördelen att det är gott om plats men den stora nackdelen är att det ligger en halvmil från centrum. Det blir alltså svårare att ta sig dit för såväl besökarna som utställarna. Stora torget lockar mycket folk, både sådana som ger sig dit just för torgträffen men också sådana som bara råkar gå förbi.

I går var det ganska få bilar, vilket kan skyllas vädret. Veteranbilsägarna vill inte gärna ta ut sina pärlor om det regnar och de bestämmer sig redan på eftermiddagen för om de skall åka. Regnar det då så kan det sedan bli hur bra väder på kvällen, de kommer i alla fall inte. Däremot var det många besökare. Något speciellt tema för gårdagen var det inte utan alla bilar äldre än 20 år var välkomna.

Men några bilder säger mer än några tusen ord så njut av dessa.

Mercedes-Benz 280 1970. 

 En röd Volvo PV544 från 1961.

 Volvo PV 444 från 1947, första året PV levererades till kunderna. Registreringsnummer JSA225.

 En Morris Minor Limousine från 1951.

Minsann dök inte en Reliant upp. Denna trehjuliga engelska bil minns vi från Mr Bean-filmerna. Mr Bean brukade komma i full fart med sin hundkoja och möta en sådan här i en trång passage med påföljd att den välte. Det lär ha hänt ofta i verkligheten också. Reliant Ant från 1987 WOM374.

Denna buss som en gång rullade i Dalarna hos Lundvalls Trafik ägs numera av en privatperson i Sjömarken, för övrigt gammal klasskamrat till mig.  Volvo L3422 med Skeninge-kaross från 1954.

Volvo PV445 från 1957. Observera att den har takgök, alltså den typ av körriktningsvisare som inte blev så populär. Den syntes bra men det var svårt att se åt vilket håll ett fordon skulle svänga.

Så lite - eller snarare mycket - amerikanskt.  Cadillac 39-60 från 1939. Regnummer AUF520.

 En mycket välskött Volvo Amazon från 1964.

Engelsk elegans i form av en Rolls Royce Silver Cloud från 1963.

En upphottad Saab 99 från 1984. 

 Cadillac Allante från1989.

Oldsmobile  Ninety Eight från 1968.

Ford Taunus Transit Kleinbus från 1964.

Flera amerikanare. Främst en Chevrolet Corvette från 1960.

 Antagligen träffens äldsta fordon: Chevrolet LT 131S från 1931.

Det har blivit en tradition att Fristads ungdomsorkester skall medverka vid årets första torgträff. Så även i går och deras musik genljöd över torget.

Efter konserten begav sig orkestern till bussen för gruppfotografering.

Så många som fick plats satte sig i bussen och resten fick med sina instrument stå utanför för en gruppbild. 

Ett uppskattat inslag är korvgubben, som i går gjorde bra affärer. Men så har han också god korv. 

Slutligen ett par bilder på folklivet på Stora torget.

 

Klick med mushjulet ger större bild.

Hundburen

I dag var miljöbilen här på vårt bostadsområde Kristineberg. Som vanligt så har det blivit en del över som skall kastas och som man inte får kasta i den vanliga vita eller svarta påsen eller ens på återvinningsstationen utan antingen måste man åka till en återvinningscentral eller också invänta miljöbilen som kommer två gånger om året: i slutet av maj och slutet av oktober. 

Förutom miljöbilen var det också en bil för grovsopor. Hur det hela var upplagt syns på bilden härovan. Den tog jag för tre år sedan men det såg ungefär likadant i dag. Där kom alltså grannar från alla håll. En del med bara en plastkasse med en uttjänt radioapparat och en rakapparat i. Andra med en vagn med diverse saker som en gammal TV, en gammal dator, gamla kläder och böcker samt alla dessa tomkartonger man hinner samla ihop på ett halvår. 

Priset i år togs nog av några män som kom med en vagn fullastad med halvruttna bräder. Varifrån de fått dem vet jag inte men de blev i alla fall nekade att lasta in dem i sopbilen. Hade de fått göra det hade den blivit full efter tio minuter... Lika glada som de var när de kom dit var de när de gick tillbaka: 

- Det var i alla fall värt ett försök... 

Förutom mina egna sopor hade jag också min fars den här gången. Det var en gammal dammsugare som lät som ett mudderverk. Så var det lite kartonger och en hundbur. Den här buren köptes på sin tid till beaglen Pajo, och det här han som ligger i den på den här bilden. 

Efter Pajos bortgång fick Sicko ärva den. I början gick han gärna in och lade sig i buren (med dörren öppen) men det blev alltmer sällan och sedan något år ligger han heller under en gardin när han vill vara i fred. 

Så buren var mest i vägen. Därför bestämde vi att vi skulle kasta den. Jag kände mig dock som en miljömarodör eftersom jag skulle kasta en fullt fungerande hundbur i soporna. Dock: jag slapp göra det. För när jag kom ner till sopbilen så stod där en tjej: 

- Skall du kasta hundburen?

- Ja, jag tänkte det. Vill du ha den? 

Jo, det ville hon. Så hundburen fick en ny ägare och jag överöstes av tacksamhet. Hoppas nu bara att hennes hundar uppskattade buren. Hon berättade att hon hade två hundar men bara en bur. Så hundarna borde ju ha blivit glada.

- Det är skönt med en egen bur. 

Limbino-inlägget mest läst

Det här inlägget med varning för Limbino har blivit bloggens mest lästa - eller i varje fall mest visade. Nyss gick antalet sidvyer för detta över 5 000 av totalt drygt 205 000.

Så har jag bidragit till att rädda någon för att låta sig luras av Limbino så har bloggen i alla fall gjort lite nytta.

Vårmarknad 2015 i Borås

Den 15 och 16 maj var det vårmarknad i Borås. Tillsammans med höstmarknaden sista fredagen och lördagen i september är dessa marknader tradition och lockar mycket folk. Höstmarknaden har traditioner sedan 1750-talet medan vårmarknaden är betydligt yngre. Jag minns inte när den började men det torde ha varit i slutet av 1900-talet.

Årets vårmarknad lockade som vanligt cirka 200 knallar från kort sagt hela landet. Skulle man gå utmed samtliga marknadsstånd skulle man få gå mer än en kilometer i trängseln.

Lokalpressen rapporterade och lokalradion likaså. Dock var det ingen reporter i år som gick fram till en av knallarna och sa:
- Här står du på Stora torget och har stånd...


På behörigt avstånd på Stora Brogatan står statyn "Knallen" av Arvid Knöppel, en gång skänkt av stadens postorderfirmor och placerad utanför Posthuset. Han hälsar oss välkommen till marknaden som börjar ett kvarter bort.

 

På Lilla Brogatan är också kommersen livlig. Västtrafik har som vanligt ställt upp en dubbeldäckare som normalt går mellan Borås och Göteborg och med den som utgångspunkt informerar de om sin verksamhet och små barn får provsitta förarplatsen. 

När jag var liten och var på höstmarknaden med farmor så fick jag alltid en ballong. Den kostade en krona, vilket motsvarar ungefär 14 kronor i dag. Så var den fylld med helium vilket innebar att den lätt kunde explodera på väg hem i bilen. Men sådant tänkte man inte på på den tiden. I dag är ballongerna mycket flashigare.

Många köper choklad och/eller kokosbollar på marknaden. Näringsidkaren tänker på sina kunder och  rekommenderar dem att köpa på hemvägen, så de slipper bära omkring på kokosbullarna.

Klä'r (dialekt för kläder) är givet på marknaderna. Kanske man kan fynda här. Lite svårt med provningen bara.

Man kan också köpa färskt bröd billigt. 

Några traditioner har jag. Exempelvis går jag inte förbi den här glade säljaren från Blekinge som säljer fyllda berlinerbullar. Eller munkar skulle jag nog säga. De är fyllda med en rejäl klick hallonsylt, äppelmos eller vanilj. Med åren har antalet jag köper minskat. I år blev det bara två.

Många trängs bland marknadsstånden på Lilla Brogatan. 

Från Rådhustrappan har man fin utsikt över marknadsstånden på Stora torget. Här köper jag traditionsenligt lotter av Lion's och lika traditionsenligt vinner jag inte något. Annars kan man vinna en bil. Ja, inte bara en bil utan en hel påse. Ahlgrens står det på den.

Jag köper också äkta hälsingesylt från Mariannelund i Småland. Hjortron och lingon. Betydligt dyrare än på ICA Maxi men också mycket godare. En liten burk tranbärssylt fick komplettera årets inköp.

Marknadsområdet utökades i höstas även till Österlånggatan mot Carolikyrkan. Här köpte jag de traditionsenliga marknadsremmarna: mango och jordgubb.  Även detta inköp har med åren minskat till antalet. Dels på grund av vågen men också för att min mage har fått svårare att tåla dessa blandningar av färgmedel och annat gott.

Även på Österlånggatan åt Södra torget är kommersen livlig. I förgrunden syns bilen från Wiktor Olssons gårdsbutik i blekingska Bräkne-Hoby. Även här en glad säljare som på sin trevliga dialekt berättar om sin pappa som står hemma och gör i ordning allt som säljs i bilen. För min del blev det en förpackning prinskorv.

Ger man sig in i trängseln på Österlånggatan åt rätt håll kommer man så småningom till Södra torget.

Marknadens första dag gynnades i år av ett fantastiskt fint väder. Och vädret lockade nog extra mycket folk. Hur många som kom vet jag inte men arrangörerna räknade med mellan 20 000 och 30 000 besökare.

Välkommen till Borås under höstmarknaden 25-26 september. Det blir nog lika trevligt då.

Klicka på bilden med mushjulet om du vill ha en större bild.