Kristinebergskolan invigs

Tidigare avsnitt om Kristinebergskolan finns här

Tisdagen den18 augusti vajar flaggan i vinden för den nya Kristinebergskolan, som invigs denna dag.

När eleverna kom på morgonen fann de att det var avspärrningsband runt hela skolan.

Men det var inte så farligt. Det var nämligen så att de skulle vänta utanför till skolan började och sedan gå in i skolan samtidigt. När de kom in skulle de ta av sig skorna. För att begränsa oljudet i skolan skall nämligen eleverna röra sig inomhus utan skor. 

 

 Rektor Jesper Henriksson höll ett mycket kort invigningstal och musikläraren Mattias Hultgren spelade en kort fanfar. Därefter klipptes banden av eleverna, som alla blivit utrustade med en sax, och skolan var ibruktagen och invigd. Lite senare hölls invigningstal av kommunalråden Ulf Olsson och Annette Carlsson. Den förre hade varit elev i gamla Kristinebergskolan och var naturligtvis extra glad för den nya skolan.

Radio Sjuhärads mobila reporter Johanna Svensson brukar i sina morgonreportage hoppa fallskärm, öva klädsim, rida stående på häst med flera liknande äventyr. Denna dag var uppdraget dock lugnare, nämligen att berätta om invigningen av den nya skolan.

Det var också meningen att skolans ibruktagande skulle firas med att en stor mängd ballonger skickades upp i himmelen. Men detta blev uppskjutet (!). Skolans personal hade nämligen gjort misstaget att fylla alla ballonger med helium redan kvällen före. Med den påföljden att all gas hade läckt ut under natten. Så ballongsuppskicket flyttades i stället fram till klockan 12.00.

Skolklasserna stod samlade med var sitt knippe ballonger. Vissa av dem slet sig och for upp i luften innan det var meningen att de skulle göra det.

 

Men så: på en given signal släpptes alla ballongerna och for upp i luften mot den klarblå himlen.

 

 

 

Därmed har kristinebergarna fått en ny skola. I Borås stads informationstidning "Så klart Borås" finns lite siffror om skolan:
- 320 elever går på skolan nu men det finns plats för 500.
- 107 miljoner kronor kostade skolan att bygga.
- 17 orange Marimekko-lampor från den gamla skolan pryder matsalen.
- Två konstgräsplaner (som är gröna året om) finns på skolgården.
- 60 liter mjölk går åt varje dag.
- 110 barn går på skolans tre fritidshem.
- Egna kockar i köket.

Större bild? Klicka med mushjulet! 

Öppet hus på Kristinebergskolan

Del 1 finns här
Del 2 finns här
Del 3 finns här
Del 4 finns här

Så stod då Kristinebergskolan i Borås färdig. Den ligger i slutet av Sparrfeltsgatan och därifrån har man nu fått denna ändrade vy.

Den 17 augusti var dagen före invigningen och man passade därför på att ha Öppet hus mellan klockan 17.00 och 20.00. Mycket folk hade begett sig dit för att se en skola inifrån. Vi som inte går i skola eller jobbar på en sådan får ju inte så många tillfällen till det.

Själv har jag bara sett en skola inifrån tre gånger med denna sedan jag själv lämnade skolan med studenten 1963, då frånräknat de lokaler som används av postgymnasiala utbildningar. Första gången var 1997 när jag gjorde ett reportage om skolskjutsarna i Gullspång. Utbildningschefen hade sitt kontor i skolan och jag passade på att be om en rundvandring i skolan även om det låg utanför ämnet för reportaget.

Andra gången var 2003 då vi firade 40-årsjubileum av studentexamen. Då blev vi visade runt i Bäckängsgymnasiet i Borås. Fast på vår tid hette det rätt och slätt Högre Allmänna Läroverket i Borås. Som jag minns det var det inte särskilt mycket ändrat sedan vi själva gick i gymnasiet.

Och så nu då denna tredje gång i samband med Kristinebergskolans Öppet hus. Fortfarande kände jag den där obehagskänslan som jag alltid känt när jag gått in i en skola. Men risken för att vi besökare skulle utsättas för en oförberedd lappskrivning får väl bedömas som obefintlig.

Skolbyggnaden sedd från den inre skolgården. Visst har det blivit snyggt.

Skolmatsalen ligger i en vinkelutbyggnad.

I gymnastiksalen finns den vanliga utrustningen med ribbstolar och basketkorgar. Golvet var fjädrande. Lokalen kan delas i två så att två klasser kan ha lektioner samtidigt. Eller delar man fortfarande upp flickorna och pojkarna i olika grupper när det gäller gymnastik?  Konstaterade också att det stod "Tjejer" respektive "Killar" på dörrarna till omklädningsrummen. På min tid stod det "Flickor" och "Gossar".

Om hela gymnastiksalen utnyttjas bildar den en utmärkt handbollsplan mellan kortändarna. 

Utvändigt finns flera idrottsplatser. T ex denna som väl är tänkt för vinteridrotter som ishockey. Eller  är det  bandy? Eller hockey-bockey? Fråga inte mig. Jag vet inte vilka idrotter de plågar dagens skolelever med.

Det är också väl tilltaget med lekplatser på skolgården som t ex en rutschbana.

 

Och gungor...

När vi skulle hoppa hage på rasterna fick vi rita vår egen hage på skolgården. Men det gick ju bra när denna bestod av sand. Med asfalt är det lite värre, fast det går ju alltid att måla en hage. 

Små lekskulpturer i plast eller vad det nu kan vara för barnen att klättra på. 

 

En interiörbild från skolmatsalen. Ser trivsamt ut med gott om plats mellan borden. Men det kanske blir rätt bullrigt...

 Dessa underliga  mackapärer skall vara cykelställ. Sådana finns utplacerade lite runt om på skolgården.

Nästa avsnitt kommer att avhandla själva invigningen och skolans stora misstag med ballongerna.

Det skulle ha kommit en krokodil men det kom ett trälok till Borås C

I år firas att det är hundra år sedan som eldrift infördes vid den svenska järnvägen. Några prov i mindre skala hade gjorts mellan Stockholm och Värtan respektive Järva tidigare men det var 1915 som kraftverket i Porjus byggdes och därmed kunde elektrifieringen av Malmbanan påbörjas. År 1926 var hela Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg färdigelektrifierad.

Eldriften har betytt mycket för järnvägarna i Sverige och man räknar med att i dag ungefär 90 procent av all tågtrafik i landet sker med eldrift. Övriga tåg dras alltså av diesellok eller utgörs av dieselmotorvagnar.

Visst kan nedfallna kontaktledningar ibland kännas irriterande och det har i sådana fall väl varit en och annan resande som sagt:
- Sätt in ånglok eller diesellok i stället.
Men faktum är att utan eldriften hade inte den svenska järnvägen kunnat växa så som den har gjort och på köpet bli så miljövänlig.


Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle skall högtidlighålla 100-årsjubileet 12 - 13 september men redan i går och i dag den 6-7 september skulle ett veterantåg som startat i Schweiz gå till Gävle. Det gick från Ängelholm (där Sveriges andra järnvägsmuseum finns) på sin väg till Gävle och passerade då Borås. Tåget var tänkt att bli draget av ett riktigt gammalt fint ellok av schweiziskt ursprung, en så kallad krokodil. Den som hade Märklin modelljärnväg i sin ungdom vet vad jag menar. Ett sådant lok skulle man bara ha. Fast de var dyra så det var inte alla som fick det.

"Ce6-8" fotograferat av Laurent Stalder (www.trainlgb.com). Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons. 

Krokodilen var mycket riktigt med från Schweiz men i trakten av Berlin upptäcktes att det hade blivit varmgång i ett lager och det innebär en omfattande, tidsödande och besvärlig reparation. Loket togs in på verkstad och felet reparerades föredömligt snabbt. Se mer nedan bland bildtexterna om det läge som råder när detta skrivs.

Aldrig trodde jag att man skulle få se ett sådant lok i Sverige. Ja, nu fick jag ju inte det heller men de som har möjlighet att ta sig till Gävle lär få se det. Att det blir så kan man tacka en man vid namn Henrik Reuterdahl för. Egentligen är han elgubbe vid Trafikverket i Jönköping men mest jobbar han som idéspruta och organisatör för alla evenemang med extratåg och annat vid Järnvägsmuseum.

Nåväl, bättre loklös än rådlös. Henrik lyckades få museiföreningen MfÖSJ i Kristianstad att ställa upp med sitt fina D-lok med träkorg från 1925. För säkerhets skull förstärks det med ett av Järnvägsmuseums Da-lok från 1955.

Så det var ändå ett stiligt ekipage som kom till Borås vid 15-tiden på söndagen cirka en kvart före körplanens tid. Två lok och sexton vagnar varav sex schweiziska. Det blev ett cirka 25 minuter långt uppehåll vid Borås centralstation och många intresserade hade sökt sig till stationen för att se och fotografera tåget.

På spår 5 var tåget skyltat. Lite torftigt kanske. Tåget skulle ju inte bara gå till Herrljunga utan fortsätta till Gävle. På grund av översvämningar i Närke fick det dock gå en annan väg från Herrljunga än den normala, nämligen via Öxnered, Kil och Falun. På gamla BJ-banan med andra ord - även kallad GDG-banan. Resenärerna var säkert inte ledsna för denna omledning.

Tåget kommer in till Borås Central från Varberg cirka 15 minuter före vad som stod i körplanen (eller tidtabellen som man sa förr i världen). Du-loket får köra fortare än vad Krokodilen skulle fått. Bakom går ett Da-lok för att få extra dragkraft till det långa tåget.

Det är ett långt tåg och det var länge sedan som ett så långt tåg gick mellan Varberg och Borås. Om det överhuvudtaget har hänt. Endast de främsta vagnarna kommer med på bilden.

Tåget rullar in på spår 5.

En närbild på Da 888. Stolpar i vägen är sådant man får räkna med vid elektrifierade järnvägar.

Lokpersonalen tar en rast under det cirka 25 minuter långa uppehållet i Borås.

Här syns det mesta av tåget även om tågexpeditionsbyggnaden och plattformstaket skymmer en hel del.

En bild där jag utnyttjar kamerans zoom. Den är inställd på ungefär 50 gångers förstoring. Skärpan blir hyfsad i alla fall trots att jag saknade stativ.

Tåget startar igen från Borås exakt på minuten.

Och så fortsätter det mot Herrljunga. Nåddes tidigare i dag måndag av beskedet att Da-lokets batteriladdning lade av i Hällefors och det kunde därför inte fortsätta. Eftersom man inte ville låta träloket dra ensamt rekvirerades ett diesellok från Kristinehamn som förstärkning . Det blev ett lok som är målat för Great Northern i USA. Denna målning gjordes när loket medverkade i inspelningen av filmen "Dancer in the dark" med bland annat isländska Björk i rollerna.

Till Falun skickades det andra funktionsdugliga Du-träloket så det blev alltså två trälok som drog tåget Falun-Gävle. Om nu planerna håller. Säga vad man vill men Reuterdahl och hans medhjälpare lyckas alltid finna diggabla lösningar på problemen.

Så lite om vagnarna. Främst i tåget gick tio svenska vagnar. Det var sittvagnar och sovvagnar, en restaurangvagn och en kafévagn samt en resgodsvagn.

Sist gick de sex schweiziska vagnarna. Det var tre sittvagnar/sovvagnar, en restaurangvagn och en barvagn. 

Sist gick den godsvagn som skall ha varit förråd till restaurang- och barvagnarna för sådant som inte behöver vara i ständig kyla.  T ex sådant som hälls på flaska.

Aktuell rapport från Sveriges Järnvägsmuseum nu måndag den 7 september klockan 17.00 är att tåget har lämnat Hofors draget av två trälok. Det har således inte långt kvar till Gävle.  Krokodilen är reparerad och provkörd utan anmärkning varför den kan gå till Gävle via Danmark och södra stambanan denna vecka så att den är på plats i Gävle till evenemanget 12 - 13 september. Då kommer många ellok att visas upp. Bland annat visas SJ:s första Rc-lok (Rc1 1007) visas upp omlackerad i orange, alltså som den var under de första decennierna vid SJ.

En bild på Great Northern-loket, som hjälpte till att dra tåget Hällefors-Falun. Så här såg det ut 2005:

Och här har vi Järnvägsmuseum Du 101 med just Du 109 bakom. Bilden togs i samband med svenska järnvägens 150-årsjubileum år 2006.

Vill du ha större bild? Nemas problemas!! Det är bara att klicka på bilden med mushjulet.

Men snälla SVT!

På SVT:s webbsida kan vi i kväll läsa en artikel som är full av felaktigheter. Se bara:

Det är stora störningar i tågtrafiken på sträckorna Stockholm-Arboga och Stockholm-Göteborg. 

Kommentar: Störningarna är på sträckan Arboga-Västerås. Vissa tåg går visserligen Stockholm-Göteborg denna väg men de flesta går via Katrineholm och berörs inte. 

Två av spårrälsen är trasiga och reparationsarbetet beräknas pågå i fyra dagar. 

Kommentar: Vad är spårrälsen för något? Antingen heter det spår eller också räls. Och varför två. Ja, en järnväg har två skenor som bildar ett spår. Trafikverket uppger att de inte har någon prognos för när arbetet skall vara klart. Dock pågår reparationsarbete kontinuerligt och när en delsträcka är klar blir det högsta tillåten fart igen. 

Har du funderat på att åka tåg i helgen? Då får du nog planera om helgen.

Kommentar: Förseningarna berör ett ganska litet antal av dem som tänker åka tåg i helgen. Även för de berörda räcker det väl med planera om hur man tänker resa i så fall.
 
Under fredagseftermiddagen har tågspåren mellan Stockholm-Arboga nästan varit helt avstängda. 

Kommentar: de har inte varit avstängda men det har varit hastighetssänkningar på flera delsträckor från 160 till 40 km/tim. 


SJ ställde även in alla avgångar mellan Sala och Västerås, och satte in ersättningsbussar på sträckan.

Kommentar: Det är Trafikverket som svarar för spåret och ställer in tåg. Däremot är det SJ som sätter in ersättningsbussar. Linjen Sala-Västerås ingår inte i de sträckor där hastighetsnedsättningar gjorts nu. 

Orsaken till det är att en av de två spårrälserna är trasiga, och därför är ett av körfälten avstängda. 

Kommentar: Ett av körfälten??? Det är ingen motorväg vi talar om utan järnvägsspår. Dessutom är banan till största delen enkelspårig så det är svårt att stänga av det ena spåret.  Om det nu var det som menades.

Det gör att tågen har fått minska sin hastighet från 160/h till 40/h, ...

Kommentar: Just det. Fast på svenska skriver från 160 km/tim till 40 km/tim.

– Reparationerna av spåret kommer förmodligen att ta över 4-5 dagar och det blir en hel del förseningar, något som säkert kommer att lösas med ersättningsbussar.

Kommentar: Hur bär man sig åt att lösa förseningar med ersättningsbussar? Antingen ställer man in tåget och ersätter det med buss eller också kör man tåget med reducerad hastighet. I båda fallen lär det dock uppkomma förseningar. 


Jag ids inte räkna hur många fel det var i den korta artikeln. Men vi får väl de media vi förtjänar.

Sedan är det förstås allvarligt att man vid kontroll av spåret på en ganska tätt trafikerad järnvägssträcka hittar så här många fel som måste åtgärdas snarast. Trafikverket borde nog se över sina rutiner och vänsterpolitiker och Seko får nog sluta att skylla alla brister på spåren på avregleringen. Man borde sätta sig ned och förutsättningslöst diskutera vad som behöver göras. Mer pengar behövs kanske, men det kan också vara helt andra problem.

X 2000 fyller 25 år

I dag är det 25 år sedan som det första X 2000-tåget rullade ut från Stockholm C på sin väg mot Göteborg. På den tiden gick det bara tre tåg i veckan i vardera riktningen. Det blev betydligt fler med åren och också X 2000-tåg på andra linjer, först och främst Stockholm-Malmö.

Det var 1986 som ASEA och Kalmar Verkstad fick ordern från SJ att bygga 22 snabbtågssätt bestående av drivenhet (ibland lite felaktigt kallat "lok") och fem vagnar varav en manövervagn så att man kunde köra tåget från båda ändar.  Senare kompletterades beställning med ytterligare en vagn per tågsätt. Vagnarna skulle vara "bankande", det vill säga luta med tåget i kurvorna och därmed kunde tågen gå 30 procent fortare än andra tåg på många sträckor. Dock aldrig mer än 200 km/tim.

Den 4 september 1990 sattes alltså det första X 2000-tåget i trafik efter omfattande provkörningar. Tågen visade sig fungera bra från början - något som man dessvärre inte kan säga om alla tåg. De klarade högt ställda krav på tillförlitlighet de första åren. Tråkigt nog fick SJ i slutet av 1990-talet dra in på underhållet och som ett brev på posten kom att det blev mycket krångel med tågen.

Beställningen utökades efter hand till att omfatta totalt 43 tågsätt i lite olika konfigurationer. Även ett 44:e tågsätt tillverkades men det såldes till Kina. Det rullade där många  år innan det för tre år sedan också köptes av SJ och alltså exporterades tillbaka. SJ har gjort i ordning enstaka vagnar men inte hela tågsättet varför man möjligen kan råka få åka i en vagn som rullat det mesta av sitt liv i Kina men inte ett helt tågsätt.

Under årens lopp har en del X2-fordon (som det egentligen heter - X 2000 är marknadsnamnet för tåget) slopats efter olyckor. Nu lär SJ disponera 36 kompletta tågsätt. Dessa skall inom kort börja tas in för en genomgripande revision. Så X 2000 lär rulla i många är ännu även om det kanske kommer ännu snabbare snabbtåg.

Det tog ett tag innan jag fick tillfälle att fotografera ett X 2000-tåg men i april 1991 lyckades jag fotografera det allra första tågsättet med 2001 som drivenhet i morgonsolen i Göteborg. Jag ser nu att bilden också blev en tidig selfie. Klicka på den om du vill ha större.

Jag råkade vara med vid den allra första visningen av X 2000-tåg för utomstående. Ja, det var så tidigt att de inte fått namnet X 2000 ännu. Det var den 13 september 1989 i Örebro. Jag var där på Svenska Lokaltrafikföreningens kongress och på kvällen var vi på middag i Brunnsparken. Lite misslyckat blev det eftersom Loa Falkman skulle vara kvällens artist. Han hade dock dubbelbokats så Erland Hagegård fick det otacksamma uppdraget att ersätta honom. Men han klarade dock detta galant och efter ett par nummer så hade alla glömt besvikelsen.

Festen slutade med att SJ:s generaldirektör Stig Larsson gick upp på scenen och berättade att det stod bussar utanför som skulle köra oss till Örebro Södra, där SJ skulle visa upp en överraskning. Jag råkade sitta bredvid folket från ASEA och frågade dem om det var nya snabbtåget som skulle visas. De skakade på huvudet, det var inget de hört talas om.

Men det var det nya snabbtåget som stod där och som visades för första gången för andra än dem som jobbat med projektet. Jag fick i efterhand höra genom en lokförare, som ingick i den så kallade X2-gruppen, att de samma dags eftermiddag fått i uppdrag att låna två pendeltåg littera X1 och med dessa dra X2-an till Örebro Södra. Denna kunde nämligen inte gå för egen maskin.

Än i dag grämer jag mig för att jag inte hade kameran med mig ...

En skola rivs och en ny byggs i stället, del 4

Del 1 finns här
Del 2 finns här
Del 3 finns här

Under hösten 2014 fortsatte bygget men någon fotodokumentation gjorde jag inte. Det var först i januari 2015 som jag tog fram kameran igen och då hade en hel del hänt.

2015-01-25: 

Skolbyggnaden har målats och matsalen är färdig. Allt glas har kommit på plats. Stora arbeten på att göra i ordning skolgården pågår. Här skall röjas för en parkering.

Gymnastikbyggnaden har också målats och fått fönster. Staketet som skall hindra obehöriga att komma in på området börjar rasa. 

2015-04-19: 

Sedan blev det vår och skylten på skolan har kommit upp. Jo, den heter Kristinebergskolan och inte Kristinebergsskolan. Byggbodarna har flyttats fram till den blivande skolgården eftersom de stod i vägen för bygga soputrymme och parkering på sin gamla plats.

"Stenhögen" har förvandlats till en idrottsplats på baksidan av gymnastikbyggnaden. 

2015-05-27: 

Skolbyggnaden är färdig och det börjar planteras träd på den. Skyddsstaketet har tagits bort och man kan nu ta sig en promenad runt hela skolbyggnaden.

 Fotbollsplanen med konstgräs är också klar.

2015-06-04: 

Skolgården har fått ytterligare utsmyckning av träd och buskar och en gång- och cykelväg framför skolan har blivit iordningsställd. Sicko och min far provgår den till vänster i bildens nederkant. 

Nu kan man se hur det är tänkt att bli. Ja, det mesta av det yttre är klart. Det återstår dock inredning av skolan. 

2015-06-26:

Skolgården är klar och det blivit ännu fler grönytor. Parkeringsplatserna är färdigställda. 

Så här ser det ut mot gymnastikbyggnaden ... 

 ... liksom idrottsplanen. Det är bara några dagar kvar till slutbesiktning av bygget. Fortfarande återstår en mängd städningsarbeten utvändigt och mycket av inredningen.

Fortsättning följer med öppet hus och invigning.