Bondfångerier

Jag blir alltid lika irriterad när någon försöker lura mig. Bondfångeri kallas det. Inte för att jag vet om bönder är mer lättlurade än andra, men det kanske är lite lättare att lura småföretagare i allmänhet än oss andra. Om nu dagens bönder kan kallas småföretagare. Jag tycker det mer brukar likna en storindustri om man ser ett modernt lantbruk. Låt mig ta några exempel på bondfångerier.

I onsdags blev jag uppringd av någon som uppgav sig ringa från polisen på en västsvensk ort. Han meddelade att jag blivit polisanmäld. Ja, inte jag personligen utan ett internetforum där jag är moderator. Anledningen skulle vara att en företagare i berörd bransch känt sig förtalad av ett inlägg. Jag berättade att jag inte är huvudansvarig utan hänvisade till den som är det. Polisen gav sig dock inte. Han fortsatte och var mycket upprörd. Nu hade det ju underlättat om jag läst det åberopade inlägget, men när jag sedan fick tillfälle att göra det så kunde jag inte finna något allvarligt förtal där. Jag blev alltså lite misstänksam, i synnerhet som polisen talade med norsk accent och den som skulle ha förtalats var just norrman.

Efter lite funderande kom jag på att jag skulle ringa upp polisen igen för några kompletteringar. Jag hade ju hans telefonnummer i displayen så det var inga problem. Men döm om min förvåning när det visade sig att det var den som anmält förtalet som svarade. Han blev lite ställd när jag påpekade att det var konstigt att samma person som uppgett sig vara polis svarade. Men han fann sig snart: polisen var en annan person som bröt på norska på samma sätt. Och han hade ringt från företaget (som för övrigt stod på en helt annan person) för att han varit där men han hade just begett sig i väg. När började polisen göra hembesök för att ta upp en förtalsanmälan? Det är ju knappt de kommer när det varit inbrott.

Nåväl, det hela avslöjades men det var inte roligt innan bitarna föll på plats och jag förstod att uppgiften om polisanmälan med all sannolikhet var fejkad. Skulle den ändå vara gjord och det händer något så är det ett betydligt allvarligare brott att hota folk genom att uppge sig vara polis. Jag skall inte avslöja vem företagaren är eller i vilken bransch. Men ni må tro att det kliar i fingrarna att göra det. Fast jag vill inte ha en riktig förtalsanmälan. Nog är det dock konstigt att det finns företagare inte drar sig för någonting. En sak kan jag göra: avråda alla mina bekanta från något som helst samröre med det företaget. Den som vill veta mer får gärna kontakta mig.

Nästa exempel gäller branschtidningen Res- & Trafikforum. I dag ramlade prenumerationsavin för nästa år in i brevlådan. 634 kronor inklusive moms. Bara 19 kronor mer än förra året. Det är ju rimligt. Men vad i h-e nu då? I en liten kolumn står det att det gäller 8 utgåvor. Förra året fick jag 10 nummer för ett lägre pris. Detta viktiga faktum meddelas inte på annat sätt. Men från annan säker källa har jag hört att skall bli två dubbelnummer. Med tanke på att den andra branschtidningen, Bussbranschen (som kommer ut med 10 nummer även i år och är betydligt billigare), i regel hunnit före med vad det finns läsa i Res- & Trafikforum känns den mer och mer som en hög repriser till högre priser (för att tala med kåsören Cello). Det finns två branschtidningar om bussar. Den ena kallar sig ledande utan att vara det. Den andra stärker allt mer sin ställning som den ledande. Jag gläds åt detta men det känns lite bittert att det blev mer markant sedan jag slutade medverka där. Men nu är en medverkan i annan form på gång igen.

Och så har vi då det där med företag som skickar fakturor på sådant som man inte har beställt och än mindre fått. Fick en sådan häromdagen. När jag läst och funderat på vad det var vad jag beställt så hittade jag lite finstilt att detta inte var en faktura utan ett erbjudande och att jag inte behövde göra någonting om jag inte vill ha det som erbjöds. Tyvärr glömde jag notera företagets namn, men så upp.

För övrigt undrar jag om inte Postkodlotteriet kunde få lite mer pengar över till välgörenhet om de slutade att skicka reklam i stort sett varje vecka. Reklamen har motsatt verkan på mig. Så länge den dräller in på det här sättet tänker jag inte gå med. Visserligen missar jag chansen att få 21 miljoner kronor i Grannyran. Men det är lika sannolikt att vinna de pengarna som att blixten slår ned i huvudet på mig. Eller osannolikt.

Banne mig var det inte våren som kändes när jag var ute med hundarna i dag.