Så var det tåget. Fem minuter före avgång hördes den kvinnliga lokföraren med "ett trafikmeddelande". Då vet man att det är bekymmer på gång. Bannade snö! Bannade Trafikverket som inte kan snöröja! Bannade SJ som..., ja vad kan de egentligen göra? Men nu var det varken snön, Trafikverket eller SJ som var skyldiga. Utan något som blivit allt vanligare: koppartjuvar.
När järnvägen var ny sa folk att den blir inte kvar länge. Bönderna kommer att stjäla rälsen för att få järn. Dessa pessimister fick fel. I cirka 150 år. Men så började koppartjuvarna. Det började med att knarkare stal koppar, brände bort isoleringen och sålde den till mindre nogräknade skrothandlare. Så småningom kom internationella ligor i stället och övertog detta samtidigt som svenska skrothandlare slutade köpa koppar med tvivelaktigt ursprung. Ibland ger de sig på kontaktledningen i förhoppning att den inte är strömförande för tillfället. Det har hänt att den har varit det. Lite säkrare är då att stjäla de kablar som ligger i marken och används för signalsystemet.
Då slås förstås signalsystemet ut och fjärrtågklareraren kan inte lägga kör för tågen. Det var just detta som hänt i går. Lokföraren informerade klart och tydligt vad som skulle inträffa och att vi efter Mölnlycke skulle få köra sakta och beräknades bli 30-40 minuter sena till Göteborg. Informationen upprepades sedan efter varje större station, lika föredömlig och tydlig varje gång. Likväl kunde man höra folk som ringde och sa:
- Tåget är försenat på grund av snön.
I Mölnlycke var vi ett par minuter tidiga och lokföraren berättade att vi var tvungna att invänta avgångstid och att sedan skulle problemet med icke-fungerande signaler börja. Men nu kom bilindustrin till vår hjälp. Närmare bestämt Volvo som kör ett godståg till Olofström och som vi skulle möte. Men detta tåg var flera timmar sent (på grund av snön?) så vår försening till Göteborg inskränkte sig till 10 minuter. Sällan har jag hört någon klaga så lite på en tågförsening.
Därmed hann jag också med lunchen på Centralens Restaurang. Ja, den har väl ett annat klatschigt namn nuförtiden. Sedan länge har de på torsdagarna serverat en alldeles utmärkt buffé med ärtsoppa och pannkaka. För mig är bruna bönor och fläsk på tisdagarna lika heligt som ärtsoppan på torsdagarna. Även om jag med hänsyn till omgivningen på senare tid ungefär varannan vecka byter ut bönorna med raggmunk. Och till min glädje kunde jag konstatera att de infört en "fläskbuffé" där man kan kombinera stekt fläsk med kokt potatis och löksås, bruna böner eller raggmunk. Eller alltsammans om man nu gillar bruna bönor med löksås.
Det var sagt att det skulle ta ända till klockan 20.00 på kvällen innan kablarna skulle varit kompletterade och signalerna såldes fungera igen. Men när jag åkte hem med tåget från Göteborg 14.22 visade det sig att det redan var fixat. Vi fick stå i Sandared i fyra minuter för att vänta in avgångstiden och kom till Borås två minuter för tidigt. Så två gånger positivt överraskad av tåget på samma dag. Trots snön. Det är nästan för mycket.
Tågsättet jag åkte med till Göteborg innan snön kom och kopparn försvann och dessutom på bilden på väg åt fel håll. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar