torsdag 17 februari 2011

Min personliga bankman

Finns det något värre när man varit ute någonstans och så kommer man in och ser att telefonen blinkar för att någon ringt. När man kollar det uppringda numret i displayen känner man igen det men ändå inte. Kollar med hitta.se men ingen har numret. Det är alltså kopplat till en växel. Vem är det nu som jagar mig. Polisen (körde jag inte lite fort på Lars Kaggsgatan i morse för att inte tala om när jag körde in på en bussgata för min far hade brått till vårdcentralen)?. Kronofogden? Försäkringskassan?

Bästa sättet är förstås att ringa upp numret och fråga om det var något. Det var min personlige bankman på Nordea som ringt. Hon ville träffa mig igen för att gå genom mina placeringar. Goda råd har jag tydligen fått för det som Bill Gates tjänar på en minut det tjänar jag på ett år på det jag har sparat på banken. Jag skall tala om vilka råd jag har fått sedan och så vet ni också hur ni skall göra. Om ni sedan gör helt tvärtom har ni goda chanser att vara miljonärer i slutet av året utan att tävla hos Rickard Sjöberg. Eller i utlottningen av Grannyran, där man dock får 20 miljoner kronor på ett bräde . Det är ju tur att dessa inte tjänar pengarna utan vinner dem. Tänk vilken kritik de skulle fått annars.

På tisdag skall jag träffa min personliga bankman, en alldeles utmärkt inrättning. Och på måndag skall jag träffa min personliga frisör.

1 kommentar:

Anonym sa...

Fick häromdagen ett telefonnummer från Tyskland på min "fasta telefon" som sedan en månad är en mobil via mobilnätet kopplat till mobilt bredband. Jag upplevde precis som du skrev att jag har många kontakter i Tyskland, men jag kände inte igen numret. Jag ringde upp numret, men den som svarade var en helt okänd person och ´vi förstod inte varför hans nummer kommit upp på min display.

Hälsningar
Ragnar D