lördag 10 augusti 2013

Ånga på Österlen

Om man åker väg 9 mellan Kristianstad och Simrishamn så ser man strax innan man kommer till Brösarps samhälle en väg skyltad Brösarp station och museijärnväg. Den bör man svänga in på för då kommer man till Skånska Järnvägars anläggning. Härifrån har de kört museitåg till S:t Olof sedan 1971. Under sommaren kör de söndagar, i juli dessutom onsdagar och torsdagar.

Vi svängde in där vid 10-tiden i det hällande regnet. Men vår räddning blev denna gamla ombyggda lokaltågsvagn av litt Co6 (B6), som byggts om till kafévagn. Kaféet öppnade nämligen klockan 10.00 och vi gick in där för att fika och blev vänligt mottagna.

När vi fikat färdigt och ut igen upphörde regnet plötsligt och ersattes av solen som trängde fram mellan molnen. Så nu kunde man beundra det vackra stationsområdet, där dagens första tåg, Pt 3, står framkört. Känner ni igen miljön utan att ha varit där så kan det bero på att den används i många filmer.

Men saknas det inte något? Jo, ett lok. Lugn, det kommer! Närmare bestämt E2 979 från 1909. 

Så står då tåget klart att kunna avgå på utsatt tid, som är 11.00.

Tyvärr räcker inte vår tid till för att åka med tåget. Resan tur och retur tar nämligen nästan två timmar. Så vi sätter oss i bilen för att genskjuta tåget när det passerar Ravlunda kyrkogård. Trots att kort uppehåll vid Brösarps backar är vi i god tid vid kyrkan innan tåget är att vänta.

Tiden ägnades åt att gå runt på kyrkogården och vi får till och med en guide, eftersom det strax efter oss väntas dit en bussresa. I väntan på bussgruppen visar han oss runt och framför allt kyrkogårdens mest kända men också oansenligaste gravar.
 Olle Adolphsons grav

Fritiof Nilsson Piratens grav

Precis nedanför Piratens grav har man en strålande utsikt över det böljande landskapet och där skall man också se tåget när det passerar förbi. Men först ger det sig tillkänna genom att ånga syns över landskapet. 

Så dyker då loket och första vagnen fram ur buskaget och man kan följa hur loket får kämpa i uppförsbackarna. 




Så dyker tåget ner i ravinen och man ser bara taket på fordonen. 

För att åter dyka upp i sin helhet igen. 


Och så försvinner tåget bakom den vackra Skånegården. 


Den som vill ha större bilder får sina önskan uppfylld genom att klicka på bilden med mitthjulet på musen.

2 kommentarer:

Herr Stömell sa...

Ånglok är de vackraste tekniska ting som skapats av människohand!
Dina bilder är osannolikt vackra och de förflyttar mig till en svunnen, och ibland saknad, tid.
Tack!

Björn Gunnarsson sa...

Gillar skarpt sista bilden med de vackra färgen på de mogna åkrarna och de vackra ladorna med den härliga fylliga röda färgen och den mörka härliga gröna på träden.
Det enda jag möjligtvis hade önskat vore att loket hade framträtt lite tydligare men man får sällan allt på ett bräde ;)

Tack för den otroligt "varma" bilden....

M.v.h Björn Gunnarsson