Det har börjat köra till sig

Det är mycket nu. Jag har fått gå upp till tre arbetsdagar i veckan. Ja, nästan fyra. Så det blir inte så mycket tid att skriva och ni som väntar på fortsättningen om bussresan till Provence får tyvärr vänta ett tag till.


I tisdags var jag och såg Frölunda spela ishockey mot Färjestad. Tydligen hade Frölunda missförstått något. Det gäller inte att ha flest attacker mot motståndarlagets mål, det gäller att göra mål. Under första perioden hade Frölundas målvakt i princip inget att göra. Under andra perioden var Färjestad i stort sett över på Frölundas planhalva båda gånger. Och båda gångerna slutade med mål. Tredje perioden förbigår jag med tystnad. Sedan tände det till när det blev sudden death men på de fem minuter man har för detta blev det inga mål och matchen slutade alltså 2 - 2. Om nu matchen var milt sagt medioker så var i alla fall stämningen på topp bland de nästan 12 000 åskådarna. Och så vann ju Elfsborg samtidigt hemma i Borås mot Trelleborg och har nu klar guldchans. Ja, enligt Borås Tidning så har de i praktiken redan tagit guld. Visst vore det roligt om Elfsborg vann igen men jag tycker Kalmar nu har förtjänat guld. Trevlig fotboll och så har de kämpat hårt.


Detta blir nog det enda jag skriver om idrott på lång tid framöver. Jag brukar nämligen bara gå på ett idrottsevenemang om året, nämligen en av Frölundas matcher. Och det beror på att jag har en del affärsmässiga kontakter med en av matchvärdarna, som då brukar bjuda in sina kunder på lite mat - den här gången taco-buffé - och dryck. Brukar vara trevligt - så även denna gång.


I morgon skall jag upp tidigt för att åka på möte med Banverket i Malmö.

Nu hotas vårt klimat igen

Jag läste just i Borås Tidning att forskarna är bekymrade för klimatförändringar på vår jord. Ja, det har vi ju läst mycket om men det var något som inte stämde den här gången. Nu var de nämligen rädda för att det skulle bli kallare på jorden. Orsaken är att solvindarna har minskat och det kan betyda att solen ger mindre värme. Nu händer visserligen detta ungefär vart elfte år men det är visst värre i år än någonsin tidigare under de femtio åren man kan mäta.

Nu är det dock ingen större fara för mänskligheten, stod det. Vi kommer inte att märka så mycket utav det. Förutom att satelliter kommer att förstöras, astronauter kommer att dö uppe i luften och vi får en ny istid då alltså.

Jag har ett förslag till lösning: om vi fortsätter att sprida ut en massa koldioxid och annat som påverkar växthuseffekten så blir ju totalresultatet status quo. Jag hade tänkt ta taket till Göteborg nu men det får bli bilen i stället. Jag lånar nog min fars bil. Han har nämligen en SUV. Nu skall här räddas klimat genom extramycket bilkörning!!

Lite om Borås Lokaltrafik

Det har varit lite dålig fart på bloggskrivandet på sista tiden men det har varit några välfyllda dagar och som så ofta när man tröttar ut sig genom att jobba så har jag dessutom sovit dåligt. Men nu är det snart över för den här gången. I november är det än så länge luckor på de flesta dagarna, men så kommer väl en massa lockande anbud som man inte kan säga nej till och så blir det lika tjockt i almanackan som i oktober. Det blir så när man inte har fast jobb utan bestämmer själv när man vill jobba. Så jag har ju ingen att klaga på heller.

Nåväl, sedan sist har jag hunnit med även den andra dagen på Persontrafik 2008 på Svenska Mässan i Göteborg. Det kan summeras som en mycket trevlig mässa och välarrangerad. Frågan är nu dock hur mycket utställarna säljer - får de igen sina satsade pengar. Det kommer ett långt reportage med många bilder i nästa nummer av Bussbranschen, ett reportage som tog mig fyra arbetsdagar att göra, så det är ju onödigt att skriva allt här.

I går hade Borås Tidning en rubrik på första sidan och på löpsedeln "350 kan få gå vid Borås Lokaltrafik". I artikeln stod det "hälften av 350" och i dag kom facit till den huvudräkningen. Hälften av 350 blir 160! I dag ber också tidningens chef Jan Öjmertz om ursäkt för de felaktiga uppgifterna och beklagar att det skapat oro hos många BL-anställda. Jaha, och så var det klart med den saken. Nu är det bara att gå vidare och hitta på nya säljande rubriker. Hade Borås Tidning varit ett paket felmärkt köttfärs hade jag kunnat gå tillbaka till affären och - allra minst - få pengarna tillbaka. Om jag vill ha tillbaka pengarna för gårdagens Borås Tidning så får jag antagligen svaret att så kan man inte göra.

Borås Lokaltrafik är ett av landets sju kvarvarande kommunalägda bussbolag. För tjugo år sedan var de nästan 50. Är inte detta en indikation tydlig som någon på att kommuner inte skall äga bussbolag? Nu säger BL:s vd att det är ingen som vill köpa företaget med mindre än att de får en påse pengar på köpet. So what? Bättre anledning att sälja företaget så fort som möjligt kan inte jag hitta. Det är lätt. Inför år 2009 har det varit ny upphandling. Den har tagits hem av Veolia Transport och Borås Lokaltrafik förlorar därmed ungefär hälften av nuvarande trafik. Men de har förstås överklagat - det är tydligen rutin att man skall göra det - på rätt vaga grunder tycker jag som har läst deras argument för överklagande. Ja, inte hela förstås. Med bilagor är det bortemot 500 A4-sidor. Men det viktigaste. Passa på nu och sälj halva företaget och så kan ni sälja andra hälften år 2013 när tätortstrafiken skall upphandlas. Ni behöver ju då bara låta bli att lägga ett anbud. Ni har ju också trumf på hand: en värdefull garageanläggning som den som får trafiken säkerligen vill komma över till nästan det pris ni kommer att begära.

Nu skulle jag ju inte säga något om BL vore ett lönsamt företag. Nu har det visserligen redovisats vinst i några år. Det beror på att de för ett par år sedan fick ett ägarbidrag (alltså våra skattepengar) på 24 miljoner kronor. Därmed kunde tidigare förlusttrafik - den som nu blivit upphandlad och BL har alla chanser att slippa - skrivas av på en gång och vips: det ser fint ut i bokslutet.

Bussförarna har också fått bidra till det förbättrade resultatet. Förut kunde det bli en rökpaus på vändstationen. I dag är det bara undantagsvis det blir så. Vanligare är att bussen är ett par minuter sen när den skall vända - och så blir resenärerna irriterade och bussen ännu senare. Bussarna rullar nämligen så mycket som möjligt och utan hänsyn till trafikstörningar, dagisgrupper, resenärer som skall ladda sina kort och väglag. Uppstår något av detta - och det gör det - så blir bussen sen. Redan i början av september såg jag tätortsbussar som var cirka 10 minuter sena. Hur skall det bli i vinter?

Det går dåligt i hockey för Frölunda. Det kommer inte att bli bättre i kväll. Jag skall nämligen gå på matchen på Scandinavium inbjuden av kvällens matchvärd och det har aldrig hänt att de har vunnit när jag varit där. Skall nu satsa alla de nästan 3 miljoner euro som jag vann på det där spanska lotteriet ni minns på Oddset på en Frölunda-förlust. Så i morgon är jag antagligen ännu rikare och kan köpa Ericsson-aktier för pengarn. Ja, nu har jag inte fått de där 3 miljonerna euro ännu men där nere i Spanien förklarade den trevliga damen jag talade med i går att det bara är en tidsfråga. Hon hade just lagt ned 2,5 miljoner av dem i kuvertet som hon lovade skicka senast i dag. Så jag får väl lägga ut av mina andra besparingar så länge...

Med värkande fötter

Ja, så höll man på att bli rik igen i måndags när börsen svängde i väg uppåt. Över 15 000 kalla på en dag blev det. Men det håller man sakta på att ta ifrån mig igen och snart är jag väl tillbaka på eller kanske rentav under den nivå min "förmögenhet" var i söndags kväll.

Nåväl, det må vara finanskris och annat men inte märkte man i alla fall mycket av det på Bussmäs.... förlåt Persontrafikmässan i Göteborg. Nu är det ju tydligen så att persontrafik inte är järnväg, inte båt och inte flyg. För ingen representant för något järnvägsbolag fanns med, inte heller för något rederi eller något flygbolag. Och för den delen inte för bussbolag heller med ett undantag: Swebus. Visserligen Sveriges största buss bolag och efter vad jag fick höra i dag också det sämsta.

Det var tillverkarnas marknad. Ja inte båt- och flygplanstillverkarnas men i två tågtillverkare fanns i alla fall med: Bombardier och Alstom. Jo, de bygger ju tåg också men det var nog mest spårvagnar som motiverade deras medverkan. Och så var det massor med busstillverkare och tillverkare av tillbehör (till bussar) och trafikledningssystem (för bussar). Fast så långt är det ju egentligen bara trevligt. Bussfolk är trevliga människor. Det var bara roligt att gå runt där och prata med dem. Det var bara ett problem: jag hann med högst hälften av vad jag tänkt se. Så jag får åka dit i morgon också även om fötterna värker nu i kväll. Men det blir säkert bra till i morgon och det blir lika trevligt då också.

Jag har fått beröm på nätet. Ja, till och med har en bussägare utnämnt mig till hans idol och jämför mig med Sveriges förmodligen yngsta och definitivt snyggaste vd för ett stort bussbolag. Nämligen Linda Sahlén, som vid 26 års ålder har blivit vd för KR Trafik som har flera hundra bussar. Ingen dålig jämförelse, men läs mer här http://www.bussbloggaren.blogspot.com/

En dyrbar vecka

Den gångna veckan har varit till ett stort elände för oss förmögna. Således förlorade jag cirka 60 000 kronor på mina värdepapper. Inte för att jag har jättemånga sådana utan därför att kurserna föll i sådan panik med över 20 procent. Visst - det var en spännande vecka att se hur kurserna skulle utvecklas. Allra mest spännande var det i fredags kväll. Jag kollade USA-börserna vid 21-tiden och då låg då på 3-4 procent minus. En halvtimme senare låg de på nästan lika mycket fast plus. En halvtimme senare stängde Dow Jones med 1,49 procent medan Nasdaq visade ett obetydligt plus.

Under helgen har världens klokaste i finansfrågor haft möte om åtgärder och frågan är ju om de lyckas ingjuta lite mod i marknaden igen. Exprätterna har redan sagt sitt: det är inte tillräckligt. Ni vet de där som brukar säga att man skall sälja sina aktier nu när de ligger i botten för att rädda så mycket som möjligt. Detta trots att hittills har aktierna alltid stigit igen och så småningom återtagit sitt tidigare värde och lite till. Det gör de säkert nu också. Och då är jag inte ekonomisk expert. Möjligen optimist.

En gång hörde jag en person, som blivit mycket rik på aktier, bli tillfrågad hur han kunnat göra sådana bra affärer:
- Jo, svarade han, jag har alltid lyssnat noga på vad aktiexperterna sagt. Och så har jag gjort precis tvärtom.

Det är klart att man kan känna sig rätt deprimerad över finansoron i världen. Antingen det nu är kris eller krasch. Jag skall medge att jag också var rätt nere i går, men så läste jag den här krönikan i Borås Tidning http://www.bt.se/nyheter/hermansson/hermansson-livet-kan-inte-matas-pa-borsen(904684).gm Mikael Hermansson är något så ovanligt som en krönikör som alltid skriver genomtänkt och sansat, dessutom med stora kunskaper om det han skriver. Efter att ha läst vad han skrivit så kändes det genast bättre. Börsen kanske går ned lika mycket nästa vecka, och nästa vecka och nästa... Men någon gång så vänder den igen.

Och gör den inte det, så kom ihåg: det är inte mitt fel. Och såldes inget jag egentligen behöver bekymra mig över.

Den kommande veckan blir det persontrafikmässa i Göteborg: Persontrafik 2008. Jag antar att en del som läser detta kommer att vara där. Själv kommer jag att vara på mässan på onsdag samt ytterligare en dag. Har inte bestämt mig för vilken än, men troligen blir det fredag. Känner ni igen mig så tveka inte att ta kontakt. Jag har namnskylt där det står PRESS med stora bokstäver och mitt namn med mindre på mig.

Resan till Provence, del 4

Någon gång vid lunchtid passerar vi Lyon och stiftar bekantskap med floden Rhône som skall bli vår följeslagare i stort sett hela vägen till Medelhavet. Snart är vi inne i Provence och landskapet skiftar karaktär. GPS-en visar att vi kör på uppemot 300 meters höjd men vägen omges av många högt belägna bergsbyar. Det är en mycket vacker trakt vi har kommit in som omväxling till det ganska tråkiga Alsace.

Vid 17.30-tiden kommer vi fram till Avignon. Hotel Mercure ligger en bit utanför stan men vi ser det från genomfartsleden. Att sedan ta sig dit via diverse rondeller och enkelriktade gator är inte det lättaste men Örjan kan i alla fall parkera bussen utanför entrén och vi får våra rum. Mitt rum är stort som min tvårumslägenhet här hemma. Det finns två sängar och två soffor. Rummet ligger på första våningen och jag har bussen precis utanför.
Eftersom det är två timmar kvar till middagen (kyckling i dag igen) tar jag en promenad in mot centrum. Lena har hört att det bara är fem minuters gångväg till den stadsmur som omger Avignon. Jag tittar på kartan och lyckas vända den rätt. Sedan går jag och går jag. Efter 30 minuter ser jag stadsmuren och efter ytterligare fem är jag framme vid den. Så det får anstå till morgondagen att gå in i stan utan jag går hem till hotellet igen.

Jag berättar för Lena och Örjan hur långt det är till centrum. Lena hade tänkt att vi skulle gå dit till fots men Örjan lovar att köra oss i bussen. Det är dock inte så lätt. Det går nämligen järnväg genom staden och alla undergångar under den är för låga för vår 3,90 meter höga buss. Till sist lyckas dock Örjan hitta en bro som går över järnvägen och vi kommer fram till stadsmuren. Längre än så är det inte att tänka på att ta med sig bussen. Avignon är en mycket gammal stad. I dag har den cirka 90 000 invånare. Stadskärnan finns sedan 1995 med på Unescos världsarvslista.

Vi får alltså gå till fots in till stadskärnan genom Porte du Republique. Vi kommer direkt in på huvudgatan och passerar förbi en vacker trädgård - eller om det är en park. Vid torget, Place d'Horloge, kan vi se stadshuset Hotel de ville och operan.

Så kommer vi fram till påvepalatset. Påven bodde och verkade nämligen här 1309-1377, den period som brukar kallas "påvens babyloniska fångenskap". Palatset är enormt stort och man kan ju bara tänka sig vilka uppoffringar det behövdes för att bygga det.

Om påven trivdes här vet jag inte men hade i alla fall nära till kyrkan. Katredalen Notre-Dame des Dom ligger nämligen på tomten bredvid. Den är från 1100-talet.

Fortsättning följer...

Resan till Provence, del 3

Efter vinprovningen fortsätter vi i bussen nu något gladare och Örjan styr oss i utkanterna av Colmar och vidare till denna dags etappmål, Mulhouse och Hotel Bristol. Det är ett gammalt klassiskt hotell och mitt rum är litet och nästan lika stort som det bredvidliggande badrummet. Lite problem har jag med lamporna på rummet, men det visar sig att efter en gammaldags hård knackning på dem slutar de blinka.
Örjan får rätt stora problem med att ratta in bussen på den tvärgata, där han kan parkera i bekväm närhet. Gatorna i franska städer är smala och inte byggda för 14 meter långa bussar. Inte blir det bättre av att bilar parkerar ända ut i gathörnen. Men efter mycket backande och lite hjälp av hjälpsamma mulhousare så lyckas det i alla fall.


Vi kommer så pass tidigt till hotellet att det blir en dryg timme till att stifta bekantskap med staden innan middagen. Jag går ut och ser att man har spårvagnar. Till middag serveras vi lax.

Nästa dag startar vi vid 9-tiden efter frukost. Vi kör på utmärkta franska motorvägar, dock avgiftsbelagda och rastar efter ett par timme vid Aire de Beaune Tailly.

Det blir lunchpaus vid St Ambert d'Albon. Jag märker inte något av att personalen är otrevlig men tydligen råkar några av mina medresenärer ut för personal som vaknat på fel sida. Ovanligt i Frankrike, fransmännen brukar annars vara såväl vänliga som hjälpsamma. Jag beställer en Boeuf Haché, alltså hackebiff och den smakar utmärkt. Efter middagen kan man gå runt i den vackra parken på rastplatsen och här finns också en fågeldamm. Jag vet inte mycket om fåglar men nog är detta knölsvanar.

Eftermiddagskaffet från busskaféet intar vi vid en rastplats utanför bergsbyn Mornas-Village. Härifrån har vi utsikt mot byn.

Så fortsätter vi till dagens etappmål Avignon, där vi skall tillbringa två nätter.

Fortsättning följer.

Klicka på bilderna om du vill se dem i större storlek.

Meddelande till mina medresenärer (och andra intresserade): Nils har nu fått upp de första bilderna på sin hemsida www.datanils.se/provance