Radio Sjuhärad har denna veckan haft auktion på diverse saker för Världens barn. Bland annat kunde man bjuda på att få bilen invändigt rengjord genom en av deras reportrar, Silvia Rydberg. Jag var beredd att betala 1 435 kronor för detta men så fann jag att budgivningen var väldigt låg. Så jag klämde till med 600 kronor men vann ändå auktionen på 450 kronor.
Nu är det bara att vänta på att Silvia skall ringa så vi kan komma överens om en tid. Jag återkommer...
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3952&grupp=12504&artikel=4078323
torsdag 14 oktober 2010
lördag 9 oktober 2010
Hösten är vacker
Jag tog en promenad på stan (Borås förstås) i går och såg att hösten nu har kommit. Men visst är det vackert.
torsdag 7 oktober 2010
Åter till livet
Det fanns en del som talade för att det bara skulle bli 300 blogginlägg från min sida. I dag skulle jag nämligen få min dom på urologen vid Skene lasarett. Var det cancer som gjort att min prostata vuxit och således gör att jag får gå och kissa minst varannan timme - något mindre på nätterna - eller var det s k godartad prostataförstoring?
Där kom jag således i god tid till receptionen och blev vänligt mottagen med beskedet att jag skulle bereda mig på lång väntetid eftersom doktorn var sen. Nåväl, jag hade ju gott om tid men det var en komplikation. En timme innan jag fick träffa läkaren skulle jag nämligen göra ett så kallat flödesprov. Det går ut på att min kissar i en dator. Ja, inte direkt i datorn utan i en tratt och då mäter datorn upp hur fort och hur mycket det kommer. Då gällde det förstås att vara nödig och det var stränga förhållningsorder att man inte fick urinera (som det heter när det skall vara fint) två timmar innan.
Detta hade inte varit så stort problem om jag fått göra provat på den utsatta tiden. Men det drog ut och när det dragit över en halvtimme så började det bli svårt att knipa. Dock förstod receptionen mitt dilemma och någon minut efteråt fick jag göra provet. Sedan skulle jag vänta på doktorn. En kvart innan utsatt tid blev jag inkallad. Doktorn hade kört in förseningen. Och inte blev han senare av konsultationen för mig. Det tog väl en minut och han konstaterade att det inte fanns några spår av cancer och att förstoringen var godartad. Den krävde i nuläget inte operation utan jag fick några kapslar som jag skall ta en om den och som förväntas göra att jag inte behöver kasta vatten (som det också kan heta när det är fint) lika ofta.
Det känns skönt att veta att det inte var något allvarligare. Så nu laddar jag om... Och firat med en bananbakelse från Kinna Finbageri. Missa inte det om du har vägarna förbi Kinna eller Skene, där de finns på Ehrnholms konditori.
http://www.kinnafinbageri.se/visa.lasso?ukat_id=8000000000035404&kat_id=84500000000011113&kunder_id=8000000000000466&mall=2-spalt.lasso
Där kom jag således i god tid till receptionen och blev vänligt mottagen med beskedet att jag skulle bereda mig på lång väntetid eftersom doktorn var sen. Nåväl, jag hade ju gott om tid men det var en komplikation. En timme innan jag fick träffa läkaren skulle jag nämligen göra ett så kallat flödesprov. Det går ut på att min kissar i en dator. Ja, inte direkt i datorn utan i en tratt och då mäter datorn upp hur fort och hur mycket det kommer. Då gällde det förstås att vara nödig och det var stränga förhållningsorder att man inte fick urinera (som det heter när det skall vara fint) två timmar innan.
Detta hade inte varit så stort problem om jag fått göra provat på den utsatta tiden. Men det drog ut och när det dragit över en halvtimme så började det bli svårt att knipa. Dock förstod receptionen mitt dilemma och någon minut efteråt fick jag göra provet. Sedan skulle jag vänta på doktorn. En kvart innan utsatt tid blev jag inkallad. Doktorn hade kört in förseningen. Och inte blev han senare av konsultationen för mig. Det tog väl en minut och han konstaterade att det inte fanns några spår av cancer och att förstoringen var godartad. Den krävde i nuläget inte operation utan jag fick några kapslar som jag skall ta en om den och som förväntas göra att jag inte behöver kasta vatten (som det också kan heta när det är fint) lika ofta.
Det känns skönt att veta att det inte var något allvarligare. Så nu laddar jag om... Och firat med en bananbakelse från Kinna Finbageri. Missa inte det om du har vägarna förbi Kinna eller Skene, där de finns på Ehrnholms konditori.
http://www.kinnafinbageri.se/visa.lasso?ukat_id=8000000000035404&kat_id=84500000000011113&kunder_id=8000000000000466&mall=2-spalt.lasso
måndag 4 oktober 2010
Kanelbullens dag
I dag kan två saker firas: dels att det är min blogg nummer 300 och dels att det är kanelbullens dag. Det skall firas. Jag tänker snart bege mig ut i det vackra höstvädret - nu kan man väl med fog tala om brittsommar - och bege mig till Konditori Gullkragen för att inta en kanelbulle. Och en kopp kaffe. Napoleonbakelsen får stå tillbaka i dag.Egentligen har jag ett kluvet förhållande till kanelbullar. När min farmor hade kaffekalas skulle det inte vara sju sorters kakor utan tre gånger sju sorters kakor, alltså 21. Därtill kanelbulle eller ännu värre - en veteskiva. Där satt vi små barn och längtade efter att få hugga in på de goda kakorna: smörkakor, kokoskakor, igelkottar, gaffelkakor, drömmar, negerbollar (ja, det hette inte afroamerikanska bollar på den tiden) ... Men man måste börja med "grovdoppat", alltså kanelbullen. Eller ännu värre - veteskivan. Det fanns bara en sak i matväg som min farmor inte var bra på: veteskivor. De blev torra och alldeles för mättande. Kanelbullen smakade i alla fall bra men effekten blev densamma: man blev mätt och orkade bara äta en liten del av alla de goda kakorna. Man måste ju lämna plats för den obligatoriska avslutande tårtbiten också.
Ofta fick man dock med sig de kakor man inte "doppat av" med sig i en påse hem. Det var ett nöje i sig att gå där och peka: den och den... och den. Men att försöka mygla till sig två kokoskakor gick inte. Farmor hade sett precis vad vart och ett av de kanske tio barnen på kalaset hade tagit. Så hon hade kunnat plocka ihop påsarna utan att vi gick runt och pekade men då hade ju halva nöjet varit borta.
Sedan började jag 1968 servera på tågen och då blev "kanelsnäckan" en rysare i mitt minne. Det var väl inget fel på bullarna när de var färska. Det var bara det att det var de nästan aldrig. Och var de det fick de inte säljas förrän de gamla hade sålts. Man fick snabbt avlägsna sig när man serverat kaffe med kanelbul... kanelsnäcka och sedan hörde man hur det lät som om någon åt skorpor i bakgrunden. En och annan lyckades men de flesta lämnade bullen halväten. Nu brukar ju svenskarna inte klaga, inte ens på oätliga kanelbullar, så det var bara att ta ut den och ta betalt. Fullt betalt.
Vid ett tillfälle var det en nisse - det hette egentligen serviselev men alla sa nisse - som tappade en kanelsnäcka i golvet. Hovmästaren kallade till sig honom och sa:
- Du får inte servera champagne utan att fråga mig först.
- Jag har inte sålt någon champagne.
- Jo, jag hörde ju smällen när korken flög ur flaskan.
- Nej, det var bara jag som tappade en kanelsnäcka i golvet.
I dag har kanelbullen och jag ett okomplicerat förhållande. Jag äter gärna kanelbullar och egentligen borde jag väl gå till Kafé Bakgården i dag där man har kanelbullar som är tre decimeter i diameter. Men det kan bli för mycket även för mig.
måndag 27 september 2010
Måtte tågen hålla
Från den 1 oktober upphör SJ:s avtal med Bussakuten om att skaffa fram ersättningsbussar vid störningar i tågtrafiken. Som senast i går när det var nedriven kontaktledning mellan Gävle och Söderhamn. Bussakuten har kanske inte alltid skött detta på bästa sätt men det har varit ett företag med stora resurser i ryggen eftersom det ägs av ett av världens största trafikbolag: Veolia Transport.
På fredag tar ett familjeföretag i Västerås över detta: Björks Buss. Det finns stor anledning till oro. Bland annat därför att Björks i slutet av förra veckan skickade ut ett avtalsförslag till ett stort antal bussbolag i västra och södra Sverige (kanske ännu fler). Det är bara det att förslaget innebär att bussbolagen kommer att tjäna cirka 25 procent mindre i snitt per körning. Detta i en bransch där marginalerna redan är små. Det finns alltså stor risk för att många av bolagen inte kommer att ställa upp. Och hur som helst: en vecka är inte mycket tid att fundera på.
Vad gör Björks om man inte får fram någon lösning denna vecka? Ja, inte vet jag men jag är på goda grunder rädd för att om ett tåg blir stående och inte kan komma vidare så kommer det på många ställen i landet inte att gå få ut några ersättningsbussar. Då har ändå Björks gått ut och lovat att man skall kunna ha tio bussar på plats en timme efter avbrottet börjat.
Att köra ersättningstrafik för tåg har varit en bra affär för bussbolagen. Men vi får också komma ihåg att det krävt mycket. Tågen stannar inte bara på kontorstid utan även på helger och mitt i natten. Att då få ut bussar och förare har naturligtvis inneburit en hel del jobb. Så det är inte mer än rätt att de fått betalt för detta.
Observera att det "bara" är de tåg som SJ AB kör som kommer att drabbas. De som körs av Öresundståg, Tågkompaniet och vad det nu kan vara ändrar inte sina bussavtal. De vet att värdera bussbolagens tjänster.
En ovanlig syn från 1 oktober: en ersättningsbuss för tåg.
På fredag tar ett familjeföretag i Västerås över detta: Björks Buss. Det finns stor anledning till oro. Bland annat därför att Björks i slutet av förra veckan skickade ut ett avtalsförslag till ett stort antal bussbolag i västra och södra Sverige (kanske ännu fler). Det är bara det att förslaget innebär att bussbolagen kommer att tjäna cirka 25 procent mindre i snitt per körning. Detta i en bransch där marginalerna redan är små. Det finns alltså stor risk för att många av bolagen inte kommer att ställa upp. Och hur som helst: en vecka är inte mycket tid att fundera på.
Vad gör Björks om man inte får fram någon lösning denna vecka? Ja, inte vet jag men jag är på goda grunder rädd för att om ett tåg blir stående och inte kan komma vidare så kommer det på många ställen i landet inte att gå få ut några ersättningsbussar. Då har ändå Björks gått ut och lovat att man skall kunna ha tio bussar på plats en timme efter avbrottet börjat.
Att köra ersättningstrafik för tåg har varit en bra affär för bussbolagen. Men vi får också komma ihåg att det krävt mycket. Tågen stannar inte bara på kontorstid utan även på helger och mitt i natten. Att då få ut bussar och förare har naturligtvis inneburit en hel del jobb. Så det är inte mer än rätt att de fått betalt för detta.
Observera att det "bara" är de tåg som SJ AB kör som kommer att drabbas. De som körs av Öresundståg, Tågkompaniet och vad det nu kan vara ändrar inte sina bussavtal. De vet att värdera bussbolagens tjänster.
En ovanlig syn från 1 oktober: en ersättningsbuss för tåg.
söndag 26 september 2010
Lena Maria Klingvall
Jag har inte förstått varför SVT återupptog serien "Här är ditt liv". Jag minns de tidigare avsnitten där Sveriges grinigaste och mest självupptagne programledare Lasse Holmqvist kidnappade gäster, varav många tydligt visade att det de helst av allt ville slippa var att vara med i programmet. Dessutom kunde han aldrig hålla tiderna utan drog över med mer än en timme som värst.
Ingvar Oldsberg kan också vara grinig rent privat men det slår inte igenom i TV-rutan där hans glättighet snarare kan bli påfrestande. Men även han är lite för självupptagen för att kunna leda ett sådant här program på ett bra sätt. Programmets andra säsong har hittills levt på intressanta gäster, där skådespelarna Lena Endre och Kjell Bergqvist tack vare sina personligheter ändå fick det till bra program.
I går var det så dags för den helt okända gästen. Nåväl, så okänd är hon ju inte. Lena Maria Klingvall är känd om inte annat i frikyrkliga kretsar här som en mycket duktig sångerska. Hon har tävlat i handikapp-OS (innan det hette Parolympics) i simning och tagit guldmedalj i VM. Men framför allt är hon mycket känd i Asien och då allra mest i Japan.
Själv har jag aldrig haft någon personlig kontakt med Lena Maria, men jag fascinerades av henne tack vare min dåvarande särbo. Hon kände Lena Maria genom sitt jobb och rekommenderade mig därför att se en dokumentär om henne i TV. Det var 1988 och jag minns hur jag blev helt fascinerad av denna fantastiska flicka, som vägrar låta sig begränsas av sitt handikapp. Sedan dess har jag följt vad som skrivits om henne.
Lena Maria Johansson, som hon hette då, föddes 1968 utan armar och med ett halvt ben. Men hon hade lyckan att ha ett helt normalt ben också och det använder hon som vi andra använder en hand. Hon är från Habo, som ligger i Västergötland (inte Småland, Oldsberg!) även om det numera tillhör Jönköpings län. Trots sitt handikapp har hon behållit sitt goda humör som går tvärs genom rutan. På frågan om vad hon skulle göra om hon plötsligt fick armar svarar hon:
- Då skulle jag kunna sticka två tröjor samtidigt.
Själv har jag två friska armar och två friska (nåja!) ben men jag kan inte sticka en enda tröja.
Vid ett annat tillfälle blev hon tillfrågad om hon inte har besvär med sitt handikapp och då svarade hon ungefär:
- Jo, det är klart. Men jag tycker det varit mycket värre om jag inte kunnat sjunga.
Det var denna härliga kvinna som var gäst i Här är ditt liv i går. Lena Maria, du gjorde min kväll och det var länge sedan jag blandade tårar och skratt så mycket under 90 minuter som i går.
Ingvar Oldsberg kan också vara grinig rent privat men det slår inte igenom i TV-rutan där hans glättighet snarare kan bli påfrestande. Men även han är lite för självupptagen för att kunna leda ett sådant här program på ett bra sätt. Programmets andra säsong har hittills levt på intressanta gäster, där skådespelarna Lena Endre och Kjell Bergqvist tack vare sina personligheter ändå fick det till bra program.
I går var det så dags för den helt okända gästen. Nåväl, så okänd är hon ju inte. Lena Maria Klingvall är känd om inte annat i frikyrkliga kretsar här som en mycket duktig sångerska. Hon har tävlat i handikapp-OS (innan det hette Parolympics) i simning och tagit guldmedalj i VM. Men framför allt är hon mycket känd i Asien och då allra mest i Japan.
Själv har jag aldrig haft någon personlig kontakt med Lena Maria, men jag fascinerades av henne tack vare min dåvarande särbo. Hon kände Lena Maria genom sitt jobb och rekommenderade mig därför att se en dokumentär om henne i TV. Det var 1988 och jag minns hur jag blev helt fascinerad av denna fantastiska flicka, som vägrar låta sig begränsas av sitt handikapp. Sedan dess har jag följt vad som skrivits om henne.
Lena Maria Johansson, som hon hette då, föddes 1968 utan armar och med ett halvt ben. Men hon hade lyckan att ha ett helt normalt ben också och det använder hon som vi andra använder en hand. Hon är från Habo, som ligger i Västergötland (inte Småland, Oldsberg!) även om det numera tillhör Jönköpings län. Trots sitt handikapp har hon behållit sitt goda humör som går tvärs genom rutan. På frågan om vad hon skulle göra om hon plötsligt fick armar svarar hon:
- Då skulle jag kunna sticka två tröjor samtidigt.
Själv har jag två friska armar och två friska (nåja!) ben men jag kan inte sticka en enda tröja.
Vid ett annat tillfälle blev hon tillfrågad om hon inte har besvär med sitt handikapp och då svarade hon ungefär:
- Jo, det är klart. Men jag tycker det varit mycket värre om jag inte kunnat sjunga.
Det var denna härliga kvinna som var gäst i Här är ditt liv i går. Lena Maria, du gjorde min kväll och det var länge sedan jag blandade tårar och skratt så mycket under 90 minuter som i går.
tisdag 21 september 2010
Vi måste respektera valresultatet
Chocken över söndagens valresultat har tydligen inte satt sig hos alla än. Men hur illa vi nu än tycker om att Sverigedemokraterna tagit sig in i riksdagen och än värre kommer att bli stora i många kommunfullmäktige så måste vi acceptera valresultat. Det har varit ett fritt val i god demokratisk ordning med i jämförelse med andra länder med fria val varit högt valdeltagande. Om nu cirka 5,8 procent av befolkningen röstat på SD kan vi möjligen beklaga.
Att demonstrera mot detta är som jag ser det ett slag mot vår rättighet att fritt välja parti. Icke desto mindre ägde en stor demonstration rum på Sergels torg i Stockholm i går. Må så vara: det var tydligen en ung tjej som via Facebook lyckats få till stånd detta. Men jag blir verkligen förvånad när jag läser på Ulo Maasings blogg att han gläds åt detta: http://maasing.wordpress.com/2010/09/20/sociala-medier-och-sveriges-framtid/
Ulo Maasing är för de flesta mest känd som radioman i Radio Stockholm där han förgyllde många av mina morgnar på 1980-talet med sin sonora stämma. I dag är han chefredaktör för branschtidningen Bussbranschen.
Nu hörde jag på nyheterna att det inte behövs så värst mycket för att alliansen skall få egen majoritet efter den slutliga sammanräkningen blir klar i morgon. Jag hoppas att det blir så men respekterar valresultatet.
Att demonstrera mot detta är som jag ser det ett slag mot vår rättighet att fritt välja parti. Icke desto mindre ägde en stor demonstration rum på Sergels torg i Stockholm i går. Må så vara: det var tydligen en ung tjej som via Facebook lyckats få till stånd detta. Men jag blir verkligen förvånad när jag läser på Ulo Maasings blogg att han gläds åt detta: http://maasing.wordpress.com/2010/09/20/sociala-medier-och-sveriges-framtid/
Ulo Maasing är för de flesta mest känd som radioman i Radio Stockholm där han förgyllde många av mina morgnar på 1980-talet med sin sonora stämma. I dag är han chefredaktör för branschtidningen Bussbranschen.
Nu hörde jag på nyheterna att det inte behövs så värst mycket för att alliansen skall få egen majoritet efter den slutliga sammanräkningen blir klar i morgon. Jag hoppas att det blir så men respekterar valresultatet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)