Sicko har kommit hem

I tisdags var vi i Gunnarsjö och hämtade Sicko, som nu har fått ett nytt hem. Ganska snabbt fann han sig till rätta men seniorbeaglen Pajo satte honom på plats. Han fick inte komma för nära honom. Annars gick det bra mellan hundarna. Sicko visade sin tacksamhet genom att tugga på sladdar och äta upp husses jakttidningar. Han är otroligt sällskapssjuk och det går inte lämna honom ens någon minut utan att han börjar tjuta och skälla. Men det är väl sådant som förhoppningsvis går över.

En glad husse och antagligen lika glad hund efter avslutat köp.

Hemtransporten på ungefär en timme var inte så rolig. Först lade sig Sicko till rätta i buren men efter bara någon kilometer började han skrika. Så det blev att flytta fram i husses knä och sedan gick det bra förutom att han blev lite bilsjuk.

Hemma i det nya hemmet. Men gamle beaglen Augusts halsband visade sig vara i största laget.

Så i dag köpte jag ett nytt halsband till honom. Lite stort det också men det blev i alla fall ett hål över. Han lär väl dock växa så mycket (och gärna) som han äter.

Detta är ju inte precis vad en hunddomare skulle kalla för en ren promenad men det är ju så mycket att titta på. I det här fallet grannens Ludde som kommer en bit bakom.

Om det blir farligt kan man ju alltid ta skydd mellan husses fötter.

- Vart tog husse vägen nu då?

För att han inte skall tugga på sladdar och jakttidningar köpte jag också en leksak till honom - en höna. Det blev snabbt en favoritleksak och den visade sig vara ganska motståndskraftig mot valptänder.

Bilderna blir större om du klickar på dem.

Detta blev mitt blogginlägg nummer 400. Men det lär bli fler...