Min tvåårsblogg handlar om Napoleon

I dag kan jag fira två år som bloggare. Så vad är mer naturligt än att dagens blogg ägnas åt ett av livets viktigaste ämnen - bakelser. Vännen och fd chefen (jag skrev väl inte fd vännen och chefen nu) Bjarne hade till och med ett tag under min namnbyline "gillar bakelser". I dag skall jag ägna mig åt en speciell bakelse, nämligen napoleon. Den minnesgode minns hur jag blev förbannad på ICA Maxi över urdålig service och därför missade en napoleonbakelse.

Samma sak höll för övrigt på att hända på Jensens Bøfhus i Jönköping i dag. Jag blev förvisso mycket väl mottagen av en översvallande vänlig servitris och fick beställa nästan meddetsamma. Men sedan dröjde det nästan en halvtimme innan jag fick man hackebiff på bordet. Jag hade funderat ut ett "Nu kan det kvitta", slänga en 50-lapp på bordet för drickan och gå därifrån. Då kommer den charmerande servitrisen igen och min ilska blev som bortblåst. Visst var hackebiffen i minsta laget och inte som en dansk sådan bör vara i storlek men den smakade utmärkt.

I fredags var jag i Nässjö. Först åt jag lunch hos en jättetrevlig kines fast jag åt vanlig svensk fläskfilé. Han kunde sådant också. Sedan hade jag bespetsat mig på eftermiddagskaffe med napoleonbakelse på Thimons vid järnvägsstationen, ett av landets bästa konditorier. Eller var åtminstone. För det var ruggigt vad napoleonbakelsen var liten. Det var inget fel på smaken men väl på priset. 50 kronor med kaffe.

I dag var det dags igen. Jag gick på Wienerkonditoriet i Jönköping. Här var napoleonbakelserna högre men väldigt smala. Inget fel på smaken här heller. Men 52 kronor med kaffe!!! Kanske man borde blivit konditor.

I går skrev jag om musikern Gunhild Carling. Vännen Kenneth i Malmö skriver i en kommentar att hon är omstridd i skånska jazzkretsar - och sådant kan Kenneth. Det är han som inte bara fått mig att börja blogga utan också att återväcka lite av mitt slumrade jazzintresse.

Men det var Gunhild det gällde. Kanske är det lite väl mycket show över henne för att hennes otroliga musikalitet skall gå fram riktigt. Nu är jag förvisso ingen expert på musik, tondöv som jag är. Men det är en konstig tondövhet för jag lider fruktansvärt när någon sjunger eller spelar falskt. Medan jag själv inte kan skilja mellan två olika toner. Men en tjej som kan spela säckpipa väcker min aktning. Jag hade en kompis, tyvärr bortgången nu, som var mycket bra på säckpipa (samt dragspel och klarinett och tio instrument till) och han berättade hur svårt det är. Men han spelade i säckpipa i TV hos Robban Broberg. Så det är stort bara att ha varit bekant med en sådan kille.

Med anledning av tvåårsdagen bjuder jag på bakelser från Thimons. Du kan skriva ut dem på skrivaren. Lägg sedan lite grädde, lite jordgubbsylt och en bit sockerkaka på pappret. Njut av anrättningen. Men glöm för all del inte ta bort pappret först. Det kan nämligen återanvändas.
Normalt skulle bilden blivit större om man klickar på den. Men det fungerar tyvärr inte när det gäller bakelser, vare sig på nätet eller in the real life.

Med anledning av tvåårsdagen inför jag också två nyheter: det finns nu knappar längst ned så att ni kan dela med er av mina tankar till era ovänner. Det fungerar nog på vänner också. Vidare kan ni lämna ett omdöme bland fyra alternativ vad ni tycker om inläggen. Full anonymitet garanteras, åtminstone till dem som ger beröm.